Citat:
Detta är nyckeln bakom alla sociala värden som är emot egoism på något vis.
Först och främst är det inte alltid så att man uppnår ett globalt optimum genom att låta "beståndsdelarna" söka sina bästa lösningar, detta är ett grundläggande faktum inom spelteorin. Dessa situationer brukar illustreras med fångarnas dilemma. I praktiken överbryggar man individernas val mha sociala värden eller mekanismer så att ett globalt optimum kan nås genom att modifiera individernas situation (t.ex. vill man ju inte bryta mot lagen eller någons tillit.)
Sa alla diktaturer uppnar ett hogre optimum an fria lander? Knappast. Jag ar inte emot samarbete, daremot bor det vara frivilligt och inte patvingat. De senaste 200 aren har utan tvekan visat vilket system som leder till hogst valfard.
Citat:
Eftersom det inte är möjligt att leva på något vettigt sätt utan att lösa dessa situationer så uppstår lösningar spontant i alla samhällen, i form av kultur, sociala normer och politik.
Precis. Men fragan ar ju HUR dom uppstar. Jag pratar naturligtvis inte om anarki nu, men det enda samhallssystem som ar forenligt med egoism ar kapitalism (Ayn Rand). Det ar ett samhallssystem som bygger pa frivillig kontraktsbildning som grunden for alla sociala relationer (dvs du ar inte tvingad till nagot annat an att respektera dina medmanniskors liv, frihet och egendom och vice versa, allt annat ar frivilligt).
Citat:
Så flocken (eller andra grupper) ÄR mer än sina beståndsdelar. Hos vilken individ existerar tilliten mellan två personer? Tilliten har uppenbarligen ett objektivt värde i sig.
Tillit kan endast uppkomma under frivilliga former for det forsta (som exemplet med fria lander versus diktaturer aterigen visar, det ar endast i det forsta som varden som tillit och tolerans ar mojliga, det motsatta uppstar i diktaturer). Darmed kan inte flocken vara mer an sina bestandsdelar eftersom det ar individerna i flocken som producerar dessa varden, flocken kan inte gora det pa ett kollektivt plan pa nagot satt. Det ar en omojlighet eftersom 1 plus 1 inte kan bli 3.
Citat:
Här kommer osjälviskheten in. I många (men absolut inte alla) situationer är människorna i ett samhälle likar, vi spelar samma spel från liknande spelpositioner. Därför kallar vi det egoistiskt (som något dåligt) när någon väljer den globalt dåliga lösningen. Ta en person som tränger sig i en kö t.ex., finns ingen lag mot detta, och oftast inget praktiskt system att stoppa det. Det är en värdefull norm att följa kösystemet trots att alla individer skulle tjäna tid på att tränga sig.
Nu pratar vi uppenbarligen om tva saker. Dessutom foresprakar Ayn Rand rationell egoism som den enda ratta tolkningen av egoism som grundar sig pa en dygdeetik och som menar pa att bedra och ljuga ar daligt men det ar daligt for att det ar daligt for dig av egoistiska skal, Det ar ocksa som sa att det antagligen skulle brytas ett implicit kontrakt nar man gar fore i kon pa det sattet.
Vi har uppenbarligen olika begreppsdefinitioner av egoism.
Citat:
Tyvärr finns det många naiva människor som gnäller över att man ska vara universellt altruistisk, något som jag inte tror låter sig motiveras som ovan. Man får helt enkelt vara pragmatisk och värdera varje situation för sig och fråga sig "är det här en symmetrisk position eller har jag en specialroll här?"
Denna naivitet har gett osjälviskheten ett dåligt namn eftersom den förknippas med "Men så självisk du är! Du borde betala jättemycket skatt så rik som du är."
Altruism innebar sjalvuppoffring. Nar du propagerar sjalvuppoffring sa propagerar du att andras liv tillhor nagon annan an dom sjalva. Det ar ocksa felaktigt att altruism leder till den basta losningen och vidare felaktigt att egoism skulle sta i motsats till, som du kallar det, ett globalt optimum. Egoism har fatt en dalig klang for att var kultur i grunden drundar sig pa kristna varden som i grunden har en altruistisk moralkod.