Citat:
Ursprungligen postat av Akhenaton
Den där argumenten håller inte.
För det första så bor alla studenter billigt, såvida inte dina studier finansieras av pappa VD och inte CSN, där jag bodde så var mer än hälften svenskar. Trots detta kände man inte samhörighet med svenskar som bodde i studentkvarteren, utan invandrarna var de som ständigt ackompanjerade utbytestudenter termin efter termin år efter år. Svenskar däremot snackades det alltid skit om, efter första månaden. Jag märkte att i början så var svenskar väldigt intressanta, men intresset dog alltid snabbt när man väl lärde känna svenskar. Resterande av tiden attraherades man endast till invandrarstudenter. Nästan som om man delade mentalitet och kultur, trots att man inte gjorde det.
För det andra, så handlar det inte alls om Syd VS Nord-Europeér, det gäller alla nationaliteter, svenskar är faktiskt lite speciella av sig, nästan lite robot-aktiga med abnormala känslomanifestation. De flesta invandrare kommer från olika nationer, religioner, kontinenter etc. Men alla har gemensamt med att se svenskar som lite konstig folkgrupp, speciellt när det kommer till det sociala samspelet. Till och med finnar har lite svårt med svenskt mentalitet.
Tror knappast att dessa är isolerade tillfälligheter, mönstren är tydliga i flera plan.
Du har aldrig tänkt på att alla utländska studenter har en gemenskap i att de är boende på en främmande plats där man talar ett språk de inte förstår? Och att man lätt snackar om hur konstiga den nya kulturen är?
När man som svensk pluggar utomlands blir det samma sak som du säger, fast grupperna byts, då är det en annan värdkultur som är främmande, svenskar och andra ifrån västländer söker sig till varandra, forna (rysktalande) sovjetmedborgare till varandra, negrer till varandra o.s.v, och så har man gemensamt i hur konstigt det nya landet är.