Den rostfria matdosans öde

Jag katalogiserade mina husgeråd i dag och hittade då min gamla matdosa som jag använde på 80-talet.

Ni vet en sådan där låda i rostfritt stål som man ställde in i värmeskåpet på morgonen när man kom till jobbet. På lunchen avnjöts sedan fläskkorv med rotmos, stekt strömming med potatismos eller köttbullar med potatis ur denna låda. Maten som hade värmts i flera timmar smakade alltid bättre än den gjorde när den var nylagad. Ofta var det rester från gårdagens midddag som morsan hade gjort ordning åt mig som lunch på jobbet.

Nu käkar jag ute eller i jobbets matsal. Jag minns dock min matdosa med ett visst vemod. Dosan är repad av gafflar som slevat in otaliga måltider på jobbet. När jag tänker tillbaka så minns jag nästan varenda maträtt jag käkat ur min kära matdosa.

Nu värms väl alla medtagna måltider i micron? Finns det någon som fortfarande kör med kombinationen matdosa och värmeskåp?

Morsan kör med sin låda i vått och torrt. Hon är en av få på arbetsplatsen, men hon härdar ut.

Respekt.

Mycket nostalgi i den lilla rostfria. Min tjänar nu som förvaring åt margarinet.

men jag har blivit mordern och kör micro istället, men det hade sin tjusning med den gamla hederliga rostfria dosan

Nu har jag själv aldrig haft Unikabox, det var väl så de kallades?, på jobbet. Tur är väl det, låter som en gammal kvarleva från det glada 50-talet, dessutom är det verkligen gott med mat som har hållits varm i flera timmar innan den ätes? Vad säger bakteriebiologerna om det?

Den teknik intresserade säger timer, jag tro det fanns timer på dom där skåpen.

Unikaboxen är ingen matlåda, mer en låda att frakta mackor och termosen med kaffe i, samt att man hade plats för sin rostfrialåda som placerades i värmeskåpet på jobbet

Den lilla plåtlådan laddad med grillkorvar som blitt skrynkliga och pulvermos som blitt knaprigt och lite brunt på kanterna, bara för att nå'n snickarjävel slagit på värmeskåpet alldeles för tidigt enbart för att han måste promt äta sin lunch klockan nio.
Allting inmundigat i en trång lite mögelskadad byggbarack som stinker av svettiga blåkläder och alldeles för erfarna raggsockar i mustig blandning med snuslukt och rörmokarns sura morronbrakare.

Nej, jag kan inte säga att det väcker några nostalgivibbar överhuvudtaget faktiskt.

Trevligt att det finns några som minns den rostfria matdosan. Jag googlade lite men kunde inte hitta något. Finns de att köpa fortfarande?

Det var något speciellt med smaken på maten som långsamt och försiktigt värmts upp i dosan i värmeskåpet. Jag tror att fettet i maten reagerade med smakämnena under uppvärmningsprocessen så att smaken framhävdes. Resterna från gårdagen som jag åt ur dosan smakade bättre och annorlunda än de gjorde dagen innan.

Annars så tycker jag att uppskrämt käk smakar bättre än nylagat käk. Potatisgratäng och lasagne är oslagbara att äta som rester. När jag tillagar dessa maträtter så längtar jag till morgondagen då jag kan plocka fram resterna ur kylskåpet och värma dem i ugnen.

Micron gjorde jag mig av med för många år sedan.

Har ingen micro så när jag får några rester så brukar jag lägga dom i matdosan.
In i kylen och där får den stå så länge.
När man är hungrig och lat några dagar senare så brykar jag sätta ugnen på 150 grader och vänta en eller en och en halv timma.
Brukar vara varmt och gott.
Men det är vissa rätter som passar bäst i dosan,
Fläskpannkaka tycker jag är en höjdare .

På mitt jobb är matdosan majoritet medan ett fåtal använder micro.

O ja! Såg att dom hade såna på Werner & Werner!