Citat:
Ursprungligen postat av Bergakungen
Det är exakt därför det finns en problematik. Informationen i arkiven kan vara desinformation likväl som sanning. Nu är konflikten sedan länge överspelad så det handlar "bara" om etiska och moraliska frågeställningar. Det är dock sannolikt att det bland godbitarna ligger falsk information späckat med rent skvaller. Det kan ju vara litet opassande att sätta i princip oskyldiga eller uppenbara "nyttiga idioter" i klistret enkom för att reda ut vilka som verkligen var landsförrädare. Det finns dessutom små möjligheter att lagföra de här individerna (preskriptionstid, till exempel - spioneri före 1985 är liksom kört.) Sedan är ju frågan om det är värdigt en rättsstat att hänga ut folk för historiska brott grundade på en aldrig så impopulär politisk övertygelse.
Frågan är inte alldeles enkel. Det kan till och med vara en bra kompromiss att skriva rapporten och boken på det här sättet.
Desinformation nej, men däremot lär det finnas en hel del skvaller och intetsägande avlyssningsprotokoll i arkiven. Att lagföra individer i efterhand lär det nog aldrig bli tal om. Det intressanta är att undersöka Sveriges kopplingar till diktaturen DDR. Har svårt att se varför just detta område är så känsligt. Överallt läser man om svenskars nazistiska förflutna. Detta oavsett hur irrelevant det är som med tjatet om Kamprad eller Åsa-Nisses skapares förflutna. Så vad är skillnaden?
Tror att det handlar om att det finns klara etablerade politiska kopplingar denna gång. Framstående sossar och höga pampar har arbetat som östtyska spioner, och det kan mycket väl hända att svenska underrättelsetjänster i samarbete med Stasi kartlagt svenskar med åsikter som ansågs "hota" socialismen.
Ingvar Carlsson var ju så sent som 1989 på besök i DDR:s i samband med firandet av landets 40-årsdag. Som vanligt yttrades ingen kritik mot diktaturen och efteråt kommenterade han att Sverige minsann hade mycket att lära av detta land. Ett halvår senare föll korthuset.