Forskare visar på skräckscenario

Smältande glaciärer och grönska i Sahara, massiv regnskogsdöd och förändrade havsströmmar.

Forskarnas scenarier om vad allt varmare klimat på jorden kan orsaka gör vem som helst mörkrädd.

Samtidigt kan ingen säga när eller om det kommer att bli verklighet.
– Vi har att göra med osäkra riskfaktorer, säger professor Stefan Rahmstorf, institutet för klimatforskning i Potsdam, Tyskland. Ökar medeltemperaturen med två–tre grader är risken troligen låg, men blir det fyra–fem grader varmare ökar risken för snabba klimatföränd-ringar mycket mer, till omkring 35 procent.

Medeltemperaturen ökar
Många forskare tror att växthusgaser innan seklet är slutet kommer att öka medeltemperaturen på jorden med 1,4–5,8 grader. Vad det för med sig vet ingen säkert, tema för ett seminarium vid EuroScience Open Forum i Stockholm var därför frågan; vart är vårt jordklot på väg? Australiern Will Steffen, chef för IGBP, ett internationellt klimatforskningsprogram, pekade ut 1950 som en vändpunkt i historien. Efter 1950 pekar alla kurvor brant uppåt – när det gäller allt från befolkning till industriproduktion, energiförbrukning och antal MacDonaldsrestauranger. Människan är i dag en kraftfull faktor som påverkar miljön på global nivå.
I nästa andetag vänder Katherine Richardson, professor och marinbiolog från Århus universitet i Danmark, på begreppen. Visst är människan den art som förändrat förhållandena på jorden snabbast, men växter och djur i haven är de som förändrat världen mest, säger hon.
– 70 procent av jorden täcks av hav och havet är troligen den faktor som påverkar miljön mest, men debatten om hur potentiella klimatförändringar påverkar oceanerna har inte ens börjat.

Efterlyser helhetssyn
Vi borde bekymra oss mer över hur ökad mängd koldioxid i atmosfären, försurning och varmare klimat påverkar tillståndet i haven, menar Katherine Richardson som efterlyser en helhetssyn. – Vi oroar oss över hur torsken ska klara av varmare vatten, men funderar inte över om den kommer att hitta någon mat där.

Jordens geologiska och ekologiska system kan ibland tyckas stabila, men det finns instabila faktorer, påpekar Will Steffen. Extrema väderhändelser, döende korallrev, ändrade havsströmmar och plötsliga ekonomiska och sociala förändringar hör dit.
– Vem vet hur många torrperioder som krävs innan ett lands ekonomi faller ihop, säger John Schellnhuber, professor i klimatförändringsforskning på universitetet i East Anglia, Storbritannien.

Svaga punkter
Han har ringat in jordens svaga punkter på världskartan. Dit hör till exempel istäcket över Grönland, Amazonas regnskogar och Saharaöknen. – Amazonas regnskogar kommer att ha dött ut innan seklet är slut, förutspår han.

Den ökade medeltemperaturen får samtidigt andra saker att hända. Troligen blir Sahara grönt igen. Positivt för befolkningen där – baksidan av myntet är uteblivna sandstormar. Sanden göder i dag regnskogarna, försvinner den dör troligen regnskogarna ännu snabbare. Allt hänger ihop, i ett oerhört komplext system, visar John Schellnhuber.

För sent
Om jorden kan liknas vid människokroppen, är vi i dag på samma nivå som läkarvetenskapen var på medeltiden, menar han. Inom 10–15 år kommer vi att förstå mycket mer. Problemet är att det då är för sent att gripa in. – Vi måste vidta åtgärder nu ändå, även om vi är osäkra på om de hjälper. De människor som berörs måste delta i förändringsarbetet, det måste ske på demokratisk väg.

I filmen Day after tomorrow sätter plötsligt ändrade atlantströmmar en enorm flodvåg i rörelse som dränker USA:s östkust. Ett realistiskt scenario eller bara fiction? Nyligen fick en Pentagonrapport som visade vad som händer om atlantströmmarna upphör om 10–20 år stora rubriker. Filmen framstod plötsligt som rena dokumentären.

Långsam process
Men rapporten visar bara vad som kan hända, den förutspår inte att scenariot blir verklighet snart, säger Stefan Rahmstorf. Borrande i grönlandsisarna avslöjar visserligen att plötsliga klimatförändringar skett historien, senast för 10 000 år sedan när det blev istid. – Men om det händer sker inte alltihop på två veckor som i Day after tomorrow, tror han. Däremot kan vi de närmaste två hundra åren vänta oss att Nordatlanten blir kallare, trots att jorden som helhet blir varmare. Det skulle leda till kallare klimat i Skandinavien, utan att det för den skull blir en ny istid.

ref. http://www.vk.se/redaktion/nyheter/sidor/10.html


Den som lever får se. Betryggande att man inte är med när nästa istid nalkas iaf.

alla dessa forskare har som arbets uppgift att gappa om larm rapporter då deras anslag är beroende av dom för det är där dom får bidragen till års långa utredningar som inte leder någon stans , vi vet hur det gick med akrylamin i hallands åsen eller ozon koldioxid är visst det nya,,golf strömmen var gav inga stålar men fisk död i östersjön gav den så kallade östersjö milljarden mycket lönsamt att skriva enn massa skit som inte leder någon stans

Så du menar att detta inte är vad som kommer ske långsiktigt..?

Nej det är kommer inte ske några fler frågor? Sopskallarna som hittar på detta måste hålla fast vid att det finns ett problem för finns det inget problem så kommer de bli arbetslösa.

min erfarenhet säjer att det som händer alltid är nogot som ingen kunde förut säga, så har det alltid varit historiskt,
för 300 hundra år sedan var det en kung som lät plantera ek skog för att kuna ha till byggandet av krigsskepp, skogen finns kvar men inte skeppen som dom skulle byggas med