Offentlig publik och bekräftad konfirmation (om falska ny-anglicismer)

Jag läste precis en signatur som lyder; Det heter offentlig, inte publik. Det heter bekräfta, inte konfirmera.

Publik är en synonym till åskådare. Konfirmationen är en kristen tradition. Aldrig mer vill jag se att någon konfirmerar att det finns en publik dusch. Det skulle i det närmaste betyda att någon bekräftar sin kristna tro på en dusch med åskådarplats.

Jag har sett den typen av argument tidigare och alltid tyckt att det är lite konstigt. Särskilt när man kollar i SAOB online och ser hur tidigt det finns belägg för ordens betydelser...

Har ni exempel på andra ord, begrepp eller uttryckssätt som självutnämnda språkpoliser raljerar över och hävdar är nytillkommet och tyder på att man antingen inte kan sitt eget språk eller låtsas vara häftiga, trots att de funnits i det svenska språket minst sedan personen själv föddes?

Fast det är ju en sak att det finns belägg för den användningen från 1700-talet och en annan att det finns en jävla massa folk som använder dem på det viset idag på grund av engelsk påverkan, i en helt annan omfattning.

Visst även om jag anser att de självutnämnda språkpoliserna fortfarande har en poäng i sitt jagande efter onödiga "ny-anglicismer". Ett sådant ord är, resiliens.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/212/56.html

Miljörörelsen är för övrigt tunga bärare av att använda häftiga [nåja!] "ny-anglicismer". Decoupling och greenwashing är andra exempel på "miljöanglicismer".

Frågan blir lite svårare med fraser eftersom första belägg för fraser är svårare att spåra.

Göteborgs-Posten har i dag en tillrättavisning riktad till trafikbolaget Västtrafik, välförtjänt skall sägas:

Nog är nog, Västtrafik!

Nog är det en anglicism från "Enough is enough!"?! Ändå är ordet »nog« i betydelsen »tillräckligt« belagt 1450 i Heliga Birgittas uppenbarelser.

Ett motsvarande kärnsvenskt tillrop till trafikbolaget kunde vara:

Nu får det fanimej räcka, Västtrafik!

För sådär ett dussin år sen så var det en sport bland finansfolk och organisationskonsulter att visa att de egentligen tänkte på engelska, men översatte nödtorftigt ord-för-ord för att inte göra allmogen generad. Finansvalparnas höga svansföring fick sig en rejäl knäpp på näsan 2008, men nu är det snarare snorvalpar som vill göra troligt att de ser amerikanska filmer med svensk text släckt och därför får skallen full av engelska idiom. Det återstår att confirmera den theoryen.

Alltså, allt kan snart bli mycket värre ... Personligen har jag undsluppit mig noteringar som att det är chineseri att stava latinska lånord med k när engelskan har c. Härmed confirmeras den thesisen.

Tack för tipset! Lånord är en sak, men för språkpoliser så är kanske »vitvaskning« värre än "whitewashing". Tony Blairs retroaktiva motiveringar för att rädda irakierna från sina oljetillgångar, de förklaringarna beskrevs av kritiker som »vitvaskning«. Vad är det för fel att kalla Blairs krystade rationaliseringar för limstrykning eller kalkslamning?

Miljövårdstermer tjänar som ett internationellt fackspråk. Där finns det lika goda skäl att ha internationella termer som i medicin, grundforskning och annan NGO-verksamhet än miljövård.

Fast det interna språket är en sak (där talar läkarna på sitt sätt) och språkutbytet med patienterna en annan sak (där talar läkarna förståelig svenska).

De flesta vet inte ens om att en stor del av svenskans ordförråd kommer från (låg)tyskan, t.ex. vanliga ord som fråga och språk. I det perspektivet blir andra, moderna influenser utifrån inte särskilt märkliga.

Uppföljning: Vad gäller utropet Nog är nog! med engelsk förlaga så visar det sig att nog och "enough" är nära släkt. Ord med den roten har snurrat bland vikingar och saxare. En källa föreslår jämförelse med sanskrit, och gärna för mig.

I vissa engelska dialekter dyker e-befriat "enough" upp som en atavism: ... ’nough said is attested from 1839. Nock sagt om detta, om vi inte skall fördjupa oss alltför mycket i gamla Nordsjön.

En anledning till att Nog är nog! inte fungerar så bra på svenska är att nog även har en betydelse av ’kanske’.

– Perhaps is perhaps!

Det är å andra sidan ett utrop som har gällt i vintertrafik med illa outsourcead(!) rälsbunden trafik. Tusan också, finns det inte något kärnsvensk fras – gärna plattyskt – som kan ersätta en så eländig anglicism som »rälsbunden trafik«? Skenfjättrad samfärdsel?!

"Nog nu, Västtrafik!" är lite kortare och känns kärnsvenskt för mig i alla fall.


Vits på sken och skena i sammanhanget "perhaps is perhaps" efterlyses. Jag kommer inte på någon.

Jag ser dock en klar skillnad mellan att införliva samt omforma ett ord och att ta in en term rätt av. Ord och uttryck är inte samma sak.

Ja, det är också en viktig aspekt i sammanhanget (även om det samtidigt ligger en hel del i det jumpcut skriver; ett extremt exempel är: https://www.flashback.org/p28430449#p28430449). Senast häromdagen fick jag anledning att i en text jag redigerade ersätta ett o(nu)svenskt klingande nationell med rikstäckande, trots att nationell funnits i svenskan sedan 1700-talet medan rikstäckande är belagt i skrift först 1972.

På vilket sätt menar du att den skillnaden gäller engelska lån respektive (låg)tyska? Både tidigare tyska lån och nutida engelska lån har både omformats och tagits in rätt av.

Kanske kan man skena bakåt i nostalgiska spår, till den tid när AB Trafikrestauranger huserade både på tågen och i korsorden. I den senare kontexten – korsord – i form av TR. Den koden är numera ersatt av nyckelfrasen »PÅ VANPLÅT« med lösningen TR = Turkiet.

Hursomhelst, anno dazumal hade AB Trafikrestauranger fått tillstånd att servera vagnens vin.

– Nu blir kafévagnen skenbar.

I vår nya sköna anglifierade värld blir detta i ett slag metahumor:

– Då blev cafévagnen virtuell.

Numera är AB Trafikrestauranger ett vilande bolag som förvaltas av Compass Group Sweden AB – ett tidens tecken så gott som något. Koncernmoder är Compass Group Plc. Det visar vart nålen pekar på den språkliga kartan.