Varför hatar kritiker Toto?

Har hört att Lukather kunde häva i sig två (2) helrör innan han äntrade scenen och ändå kunde han lira gura som få.

Det är ju klart att en rockkritiker känner sig mer hipp när han hypar The White Stripes och The Hives istället för Toto. Han måste ju passa in i gänget, annars blir han utmobbad. Personligen använder jag recensioner som ett sätt att upptäcka ny musik som man annars kanske missat.

Vad gäller Toto gillar jag deras melodier, lyssnade på dem för ca 10 år sen. Jag skiter fullkomligt i vad kritiker (och resten av världen) tycker man ska gilla och bildar min egen uppfattning om musik och låter alla andra lyssna på vad fan dom vill. Andra favoriter är The Band, Jackson Browne och Shawn Colvin, om ni nu vet vilka de är...

Av samma orsak som att musiker inte gillar merparten av det som spelas på MTV - bara yta, inget innehåll.

[quote=IT-man]Det är ju klart att en rockkritiker känner sig mer hipp när han hypar The White Stripes och The Hives istället för Toto. QUOTE]

Exakt!

Hur många år ska vi tro att The White Stripes och The Hives kommer att vara inne? Ska vi ge dom 2-3 år?

Det är också ganska intressant att hypade band ofta får en jättepublik som sedan efter en period plötsligt sviker sina idoler helt..

Ja, PRECIS som Toto, alltså. Har du läst deras texter? Noll innehåll. När gjorde de senast något som stack ut musikaliskt? Aldrig.

Satt och funderade lite över musiksmak, vad man gillar, varför, referensramar, välspelat kontra garage etc. men innan jag hann formulera mitt inlägg i huvudet/på tangentbordet slog det mig; varför bryr du dig så mycket om vad musikkritiker hatar/hyllar?

Jag lyssnar på musik för musikupplevelsen. Vill jag tillfredsställa mitt intellekt läser jag en bra bok. Det finns ändå bara ett ytterst fåtal rockartister som skapar lyrik som inte är pekoral.

När du nämner "något som stack ut musikaliskt" så blir jag intresserad. Jag vet inte var du sätter gränsen för att något är "utstickande" men jag anser nog att Totos sätt att arrangera en poplåt är mer originell än 99 % av det som görs idag.

Man ska inte blanda ihop det med artister som gör allt för att vara så svåra som möjligt. Att pressa in maximalt med taktbyten och spela skalor på gitarren snabbare än blixten blir mer som en cirkusuppvisning.

En av mina favoriter - Frank Zappa - tillhörde de få som kunde skriva bra texter i kombination med en musik som var allt annat än förutsägbar. Jag ser ingen motsättning i att kunna uppskatta både hans musik OCH Toto´s.

Jag tycker helt enkelt att det är intressant att diskutera detta. Och sådant gör man väl naturligast på ett forum??

Det naturligaste sättet för mig är visserligen inte att diskutera på ett forum, jag har faktiskt några vänner utanför internet också...

Jag har inte så mycket att tillföra diskussionen som inte sagts tidigare.
Lektor Lokko uttryckte det ganska väl.

(Lite off topic)
Jag vill snarare vända på frågeställningen och fråga om det är så att musiker i högre grad uppskattar s.k. "skickliga musiker"?
Personligen tycker jag inte det finns något värre än folk som spelar väl & utan själ (läs: Toto), men Toto gör ju uppenbarligen många människor glada. Antar att jag inte kan opponera mig mot det. Dock förbehåller jag mig rätten att sortera in dem i facket: förlorade själar. Musikfascist som jag är. Tyvärr.

Ännu har ingen förklarat för mig varför det är så mycket mer själfullt att sjunga falskt?

Vari ligger motsättningen duktig musiker / själfull musik?

Toto är en extremt överskattad artist som jag förstår blir sågad igen och igen.

Toto är för folk som inte längre har nån att dra dom i ballen så dom måste göra det själva och lyssna på musik som handlar om samma sak.

Toto är av schangern AOR och sådan musik är för 40+ som inte riktigt vågar lyssna på sina favoritband som dem hade i tonåren. Andra band är Chicago och Foreinger. Alla minns vi den äckliga smörlåten "i wanna live without you" osv.

Det ligger ingen motsättning däri. Och min gissning är att det inte är därför kritiker hatar Toto.