Varför hatar kritiker Toto?

--> Enjoy. Du är ännu en i raden av vanmäktiga musikhatare. Tragiskt!

Jag kan upplysa dig om att mina "favoriter" idag är en blandning av det jag lyssnade på som tonåring och musik som jag har upptäckt under resans gång.

I bilen har jag för närvarande Alice Cooper - "Killer" , Cornelis Vreeswijk - "Poem, Ballader och lite Blues" , Santana - "Abraxas" , Thin Lizzy - "Johnny the Fox" samt några CD till jag inte kommer på nu.

Den senaste skivan jag köpte var på "Nice Price" på Åhlens och det var ett av dina hatobjekt: Foreigner - "Double Vision".

Med tiden kanske du också upptäcker att du kan lyssna på musik med öppna öron och upptäcka kvaliteter som du hittills vägrat inse. Det är skillnad mellan att inte uppskatta en viss artist och att hata den urskiljningslöst.

Att säga "Toto är för folk som inte längre har nån att dra dom i ballen" säger mer om avsändaren än om mottagaren"

För övrigt hette Foreigner-låten "I wanna know what love is" och var en ganska jobbig ballad som dock framfördes av en otrolig stämma (Lou Gramm)

Nu är det ju faktiskt så att jag vänder mig mot kritiker inom kvällspress och liknande populistiska magasin där rena musikanalyser lyser med sin frånvaro.

Läser man renodlade musikmagasin så står Toto i mycket högre kurs.

Toto är ju enbart tråkiga att lyssna på. Det är ju liksom inte det att dom sjunger i perfekta stämmor eller spelar rena ackord som är anledningen till att toto har den status dom har. Själv bryr jag mig inte om dom klarar av att spela alla världens solon baklänges med förbundna ögon, eller om dom sjunger så vackert så ögonen tåras av glädje. Är det tråkigt så är det.. Det finns säkert 1000 artister jag väljer framför toto.

Jaha?

Det ligger ingen motsättning däri. Och min gissning är att det inte är därför kritiker (kritiker inom kvällspress och liknande populistiska magasin där rena musikanalyser lyser med sin frånvaro) hatar Toto.

Vilka "renodlade musikmagasin" är det som Toto står så högt i kurs i?
Rolling Stone? NME?

Smaken är ju som baken, det vill säga delad

Men att Toto är förbannat skickliga på det dom gör är väl ställt utom allt rimligt tvivel. Men ibland blir det nästan för producerat och slickt tillrättalagt och då behövs det några skitiga riff

Sen är ju kanske inte musikstilen Toto företräder kritikernas absoluta favorit.

En kritiker vet vad han ska dissa och hylla, Hives hyllas, Ledin sågas, Costello hyllas, Toto sågas osv.

Själv har jag aldrig begripit vad som är så jävla stort med The Hives, Broder Daniel, Brainpool, Stone Roses, The Verve eller några andra av kritikernas favvoband. Det man kan vara säker på att ska de släppa en platta så får man höra om det i månader innan och jag kan redan då tala om att den ännu inte inspelade skivan kommer att få 5 plus i tidningen.

Men herregud, varför ska skivor analyseras? Du skrev i ett tidigare inlägg att du var ute efter musikupplevelsen, och nu börjar jag bli riktigt intresserad av att veta vad du menar med det.
Att musik är lika med känslor trodde jag att alla med ett musikintresse som sträcker sig längre än Rix och Nrj var överens om. Om jag ska sätta mig ner och analysera Anarchy in The UK så kommer jag fram till att ljudet är halvkasst, Rotten sjunger inte alls rent och Stve Jones är ganska så usel gitarrist. Men det spelar ingen roll, det är ändå en av de bästa låtar jag har hört. Det är musik som betyder något, som vill något och har mer energi i en vers än vad Toto lyckdes klämma in i hela sin karriär. Varför skulle jag lyssna på några fisljumma lagomfarbröder när jag kan lyssna på musik som förändrar hela min världsbild?

Väl talat! Måste berätta om en nära bekant som i sin ungdom gillade Toto. Han avr och såg dom i sthlm där han slogs av att många, företrädelsevis grabbar, stod och såg kritiska ut med korslagda armar talandes med varandra. Intrycket var att dessa personer var mer intresserade av vilken utrustning som användes och huruvida den där övergången/solot skulle skötas än att det svängde (vilket det förstås inte gjorde).

Det är heller ingen tillfällighet att Toto alltid varit stora i frikyrkokretsar. Det är inte hotfullt, inte stötande eller sexigt utan bara djävligt slätstruket - passar frikyrkoungdom perfekt!

"Det är inte hotfullt, inte stötande eller sexigt utan bara djävligt slätstruket - passar frikyrkoungdom perfekt"

"Varför skulle jag lyssna på några fisljumma lagomfarbröder"

När folk uttrycker sina kriterier för bra musik på dessa sätt så inser jag att den här debatten bör föras på ett annat forum...

Ett av de bästa liveframträdande som jag upplevt faktiskt i GTB. Skivan absolutley live eller vad den nu heter spelades in i samma veva. En del har nämt deras perfektionism och jag kan säga att det jag såg och hörde var inte perfektionism utan känsla. På skiva däremot så är det för mycket av korrekthet. Det var ju ett antal år sedan detta hände och jag har förlorat intresset för gruppen men smaken är ju som baken...delad. Just nu så skulle jag hellre gå och lyssna på FearFactory än Toto så det så.

Det är så många som säger "ok, TOTO är kanske inte mina favoriter, men de är ändå jäääävligt skickliga musiker".

So what?

Ericdenfjortonde: Det är inte pga att en sångare sjunger falskt det är bra. Det är nerven i musiken, känslan och helhetsintrycket som berör.

Appropå Clash. Det de gjorde, men inte Sex Pistols klarade (ööhm, plus att de inte slogs och knarkade) var att de axlade det stora rockarvet. London Calling går ju på djupet och plöjer lite i det stora amerikanska musikarvet. De hade med Bo Diddley på en turné tex.

Det är ju såklart omöjligt att förändra din åsikt angående TOTO, men det är ju värt ett försök, då de är så jävla kassa

Jag skulle vilja gå in i konserthallen, rycka alla gubbar i deras kragar, och skrika "LIRA KÄNSLA FAAAAN JÄVLAR!" Sätt dig med en gura och lira blues vafan, och inse storheten i musiken. Precis som om Muddy Waters satt på sin sängkant och filade på en jävla brygga i tre nätter innan han skulle ut och plocka bomull. PFF!

Förlåt, jag trippade änna lite där.

Tror deltagarna i den här tråden kan delas upp i två läger: De som gått i musikskola och de som inte.

Kommer man som musiker/lyssnare till punkten där man kan för mkt musikalisk teori, skalor hit o dit etc, förlorar man troligen förmågan att uppskatta mindre "polerad" musik. Trist för "er".
Jag tror säkert även att Lokko och hans home boys har vett att förstå att t.ex. Toto är duktiga musiker. Däremot är det så att när man älskar musik så gör det fan ont att se så duktiga musiker stå och häva ur sig dynga så som Toto gör. Toto har säkert fått ta mer skit än vad dom fötjänar men wtf de har valt att göra vad de gör och om det innebär att de blivit en symbol för själlös musik får de skylla sig själva.

Ville ha nåt vettigt sagt med det här vill jag minnas men jag är bombtrött. Tjenare.