Citat:
Ursprungligen postat av Svejk
Varför? Ja, för att upprepa tidigare argument i tråden. T.ex. så ser jag det som alldeles för flyktigt och respektlöst mot tidigare och kommande generationer om jag skulle börja kränga iväg vacker natur, odlingsmark, skog, naturtillgångar och allehanda bestående värden som mina förfäder slagits och dött för.
Är det respektlöst att sälja en bit land man äger för att bygga en fabrik på? Ett sådant drag skulle förstöra de värden du drar upp, eller varför inte ta städer! För egen del ser jag inte att jag, som ägare av en bit mark, skulle skapa en bomiljö som är signifikant annorlunda än dagens boplatser vad gäller de värden du tar (förutom odefinierade "bestående värden"), så jag ser inte hur ditt argument skulle hålla om det inte är så att du tror att vi libertarianer skulle köpa en bit mark där vi kan leva som vi vill och sedan besluta att göra om hela alltet till en gigantisk soptipp.
Vad gäller vad svenska soldater dött för förr verkar det ytterst sällan ha varit i försvar av sina seder och liv, utan allt som oftast för att försvara kungarna och den växande staten. Om vi tar, som exempel de svenska krigen med Ryssland sedan det stora ryska kriget, så har krigen handlat om:
Stora ryska kriget: Gränstvist; finnarna hade flyttat österut, gränsen var oklar och de hade kommit till område som kunde betraktats som ryskt. Enligt Ulf Sundberg hade ryssarna och svenskarna rädat varandras områden sedan medeltiden när kriget väl började som en eskalering av räderna.
25-åriga ofreden: Först en vilja från Ivan den förskräcklige att ta de svenska besittningarna i Estland, senare en vilja från Johan III att ta ryskt område och ta kontroll över den ryska handeln så att denna kunde monopoliseras.
Den stora oredan: Först ett sätt för Karl IX att kriga med Sigismund utan att gå direkt i krig med honom, sedan ett önskemål för honom att sätta hans andre son på tsarens tron, sedan ett försök av Gustav II Adolf att göra detta och slutligen bara ta över mark (som Ingermanland).
Karl X:s ryska krig: Ryssarna anfaller Livland och Finland efter att den store svenska kungen bestämt sig för att attackera Polen och lämnat försvaret nere i östprovinserna.
Stora nordiska kriget: Från början ett försök av tsar Peter I att erövra Ingermanland för att få tillgång till Östersjön. Efter att Karl XII besegrat Danmark, Sachsen och Polen i kriget har Peter bara tagit Ingermanland och är beredd att sluta fred. Därefter bestämmer sig Karl att detta inte kan gå och därefter har vi Poltava och rysk erövring av Livland, ockupation av Finland och flera räder av svenska ostkusten - det två senare gjordes för att få Karl att godkänna en fred.
Hattarnas båda revanschkrig mot Ryssland under mitten av 1700-talet gjordes enbart för att just få revansch och ta tillbaka några områden. Båda gånger ledde det till att ryssarna fick mer mark.
Gustav III:s ryska krig: Ett otroligt mysterium! Gustav försökte några år innan kriget började få Katarina II att inte ställa upp till Danmarks försvar ifall han skulle invadera Norge. När hon inte gick med på det lurade han i svenska riksrådet att ryssarna var på väg att attackera Sverige (vilket var en lögn) men för att hjälpa dessa rykten iscensatte han en attack mot en svensk post och spred ett falskt rykte att ryssarna fört räder in i Karelen. Under krigets gång ändrade han ständigt sin anledning till varför han krigade (några av skälen: att försvara Ottomanska imperiet som Ryssland attackerat, för att förebygga effekten av ryska stämplingar mot den svenska/hans makt, för att Ryssland attackerat Sverige). Ett av de mest meningslösa krigen i vår historia!
Finska kriget: Slutligen, av alla krig är detta det enda som kan räknas som en attack mot
Sverige - och inte provinser som Sverige erövrat från Ryssland - och det förlorade Sverige.
Jag skulle kunna göra en likadan lista med de andra krigen varit med i, men Ryssland var den enda makt som såg ut att kunna hota det svenska samhällets struktur. (Nu gjorde de inte det när de erövrade Finland dock.) Jag kan säga det att de flesta krig har inte skett för att försvara uråldriga svenska rättigheter, utan för kungars maktlystnad. De uråldriga svenska rättigheterna har svenska kungar och stat lyckats bra att förstöra utan hot om krig eller dylikt, utan enbart för att få in mer pengar i skatt och hindra att deras makt försvann. Det är av dessa skäl som Gustav Vasa införde censur, införde (för första gången i svensk historia, enligt honom själv!) en stående här i fredstid, vilken han sedermera mångdubblade i styrka och införde otaliga extraskatter för bönderna (han var den främsta kraften att se till så att skatterna ökade med 300% från 1520-1620). Det var av denna anledning som Karl IX gick med på att inskränka svenskarnas religionsfrihet (för att han var rädd för kupper från Sigismund), varför Gustav II Adolf införde pass att lämna landet (folk som kan producera är trots allt värdefulla för den som parasiterar på deras arbete) och varför Karl XI införde förbud mot att ifrågasätta hans absoluta rätt till makten (av uppenbara skäl).
Nu vill jag inte anklaga dig för att stötta dessa saker,
absolut inte!, utan det jag vill säga är att den svenska historien - och de miljontals människor som dött i dess krig - inte varit för något ädelt ändamål, utan för kungarnas krassa önskemål.