Citat:
Det fetade. Jag TROR att det är såhär: Våra politiker är mer eller mindre mentalt störda personer. De tillsätter chefer i verksamheterna som är av samma skrot och korn. Dessa tillsätter i sin tur likasinnade. På så sätt har vi fått en dysfunktionell offentlig sektor.Vad får våra politiska partier att då och då ta stora språng upp i opinionsiffror?
Det sker när man visar tydligt var man står och vad man vill. Problemet som många här diskuterat är att systemet är så trögt och komplicerat så ingen kan hålla vad de lovat väljarna och därmed backar man tillbaka till dessa vilande mellanvalssiffror. Svenska folket som då ska försöka hitta någon som kan genomföra de förändringar som behövs blir därmed ständigt svikna, man tappar förtroendet för systemet.
Att prata om en Svensk klubb där folk ska känna samhörighet och styrka känns döfött, folket längtar efter kraftfulla politiker som vågar ta beslut och genomföra dessa, då kommer vi åter samlas och enas kring något och det räcker. Det är det som politiken varit tidigare, en samlande faktor.
Numera finns inte den kraften politiskt, ta bara den senaste förhandlingen om migrationen, hur fan ska någon vettig svensk känna förtroende för dessa lallare som inte ens kan enas kring den största tydligaste problemfrågan på bordet. Där lösningar finns klara och alla vet vad som ska göras. Då tappar folket hoppet och man splittras att återgå till sitt och skita i andra.
Tror inte våra politiska ledare förstår hur illa de behandlar sin befolkning och vilka skador det kommer ge i framtiden. Men kanske vill de ha det så här, det är bara en lek som försörjer ett antal jubelidioter, helt fristående från folket, utan en tanke på vad deras lek kommer innebära när det gått för långt. Kanske njuter de av att vara föraktade eller så är de inte ens medvetna om vad folket tycker om denna könlösa obeslutsamma sörja de kallar rikspolitik. En skamfläck på den demokratiska historiekartan.
Det sker när man visar tydligt var man står och vad man vill. Problemet som många här diskuterat är att systemet är så trögt och komplicerat så ingen kan hålla vad de lovat väljarna och därmed backar man tillbaka till dessa vilande mellanvalssiffror. Svenska folket som då ska försöka hitta någon som kan genomföra de förändringar som behövs blir därmed ständigt svikna, man tappar förtroendet för systemet.
Att prata om en Svensk klubb där folk ska känna samhörighet och styrka känns döfött, folket längtar efter kraftfulla politiker som vågar ta beslut och genomföra dessa, då kommer vi åter samlas och enas kring något och det räcker. Det är det som politiken varit tidigare, en samlande faktor.
Numera finns inte den kraften politiskt, ta bara den senaste förhandlingen om migrationen, hur fan ska någon vettig svensk känna förtroende för dessa lallare som inte ens kan enas kring den största tydligaste problemfrågan på bordet. Där lösningar finns klara och alla vet vad som ska göras. Då tappar folket hoppet och man splittras att återgå till sitt och skita i andra.
Tror inte våra politiska ledare förstår hur illa de behandlar sin befolkning och vilka skador det kommer ge i framtiden. Men kanske vill de ha det så här, det är bara en lek som försörjer ett antal jubelidioter, helt fristående från folket, utan en tanke på vad deras lek kommer innebära när det gått för långt. Kanske njuter de av att vara föraktade eller så är de inte ens medvetna om vad folket tycker om denna könlösa obeslutsamma sörja de kallar rikspolitik. En skamfläck på den demokratiska historiekartan.
Medierna fokuserar på att motarbeta SD och struntar i att granska makthavarna eftersom det kan spela SD i händerna.
Därför har det blivit som det är.
