Vi träffas för ett samtal om normer och incitament. Och hans liv som forskare.https://fof.se/tidning/2019/2/artike...e-vara-ruskigt
– I den senaste uppsatsen som jag har varit med och skrivit tittar vi på hur just normer och incitament fungerar på arbetsmarknaden, säger han.
Artikeln är publicerad i Journal of Political Economy som är en av den internationella nationalekonomins fem tyngsta vetenskapliga tidskrifter.
Ofta har nationalekonomer betonat ekonomiska incitament, medan sociologer och andra samhällsvetare betonat normer för att förklara beteenden.
– I vissa frågor räcker det med det ena, men samspelet är viktigt – till exempel vad gäller socialförsäkringar, säger han.
– Med starkare normer behövs ju mindre självrisk, men i artikeln kommer vi fram till att hur starka normerna än är, så behövs det ändå någon form av självrisk i socialförsäkringarna.
Normer är viktiga överallt, av två skäl, förklarar han. Dels för att de har konsekvenser för mänskligt beteende. Dels för att normer fungerar som begränsningar för vårt beteende.
– Ett normlöst samhälle skulle vara ett ruskigt samhälle. Myndigheter och lagar räcker inte för att kontrollera våra beteenden. Därför är normer viktiga.
[...]
– Normer smittar, och upprätthålls av grannar, kolleger och bekanta i ens närmiljö som tittar snett på den som bryter mot normerna. Även invandrade personer som flyttade till områden med hög respektive låg sjukskrivning anpassade sig efterhand till det befintliga mönstret.
[...]
Normer kan förändras genom exempel som sprids. Eller via normskapare, som föräldrar och skola.
– I välfärdsländer tonas sambandet mellan arbete och ersättning ner, säger han. Normer om vikten av hårt arbete och att kunna försörja sig själv har fått mindre betydelse i barnuppfostran i vår del av världen.
Har du hört ordet normkritik?
– Ja. Men jag har inte förstått betydelsen. Normer är mycket viktiga. Ett normlöst samhälle är inget trevligt samhälle. Delar av finanssektorn verkar sakna normer – vi ser ju ständiga skandaler.
[...]
Hur ser du på migrations- och integrationsfrågan?
– Som jag ser det har varje stat rätt att bestämma över sina gränser. Man bör ha en reglerad migration. Många blandar ihop öppenhet för kapital, varor och tjänster med öppenhet för människor. Det är inte samma sak! Jag menar att Angela Merkel och Fredrik Reinfeldt har varit mycket naiva. De saknade föreställningsförmåga om vad en nästan oreglerad migration kan leda till – som under hösten 2015, säger han och påpekar att man givetvis bör göra så mycket man kan för att hjälpa flyktingar.
– Men hur hjälper vi bäst? Genom att ge nära nog svensk levnadsstandard till ett par hundratusen människor i en värld med över 60 miljoner flyktingar? Vore det inte bättre att lägga dessa resurser – många miljarder kronor – på att hjälpa miljontals människor på plats? Där har Sverigedemokraterna enligt min mening haft rätt hela tiden. Man måste hela tiden fråga sig vad som är den mest effektiva hjälpen.
Men nu har det kommit många människor med låg utbildning. Hur ska vi få in dem i samhället?
– Vi bör kombinera praktiska yrkesutbildningar med annan utbildning. Och ha bra undervisning i det svenska språket. Vi gjorde ett stort misstag som avskaffade lärlingssystemet. Tre länder har behållit detta: Tyskland, Österrike och Schweiz – och de har den i särklass lägsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Alla kan eller vill inte gå på universitet. Vi bör därför återinföra lärlingssystemet.
[...]
En kollega och jag håller på att planera en ny studie om migrationens effekter. Det är ett svårt område, och man måste uttrycka sig mycket försiktigt för att inte missförstås.
Vad handlar studien om?
– Vi vet att invandringen är en ödesfråga för Europa, och då måste vi forskare försöka förstå vad som driver den och hur vi ska förebygga ogynnsamma effekter, till exempel ghetton, kriminalitet, segregation och liknande. Den kriminalitet vi ser i många förorter, där folk inte längre vågar vittna eller ens anmäla brott – det är de väsentliga problemen som måste lösas! Invandringen till Sverige kostar en eller ett par procent av BNP, men det är inget stort problem. Det har vi råd med. Det är de sociala effekterna som är det stora problemet. Vi ser normkollisioner och en mängd andra stora problem. Detta ska vi försöka undersöka i vår kommande forskning.
Kommer integrationsutmaningarna att lösa sig?
– Jag tror det – men under konvulsioner.
Vi träffas för ett samtal om normer och incitament. Och hans liv som forskare.https://fof.se/tidning/2019/2/artike...e-vara-ruskigt
– I den senaste uppsatsen som jag har varit med och skrivit tittar vi på hur just normer och incitament fungerar på arbetsmarknaden, säger han.
Artikeln är publicerad i Journal of Political Economy som är en av den internationella nationalekonomins fem tyngsta vetenskapliga tidskrifter.
Ofta har nationalekonomer betonat ekonomiska incitament, medan sociologer och andra samhällsvetare betonat normer för att förklara beteenden.
– I vissa frågor räcker det med det ena, men samspelet är viktigt – till exempel vad gäller socialförsäkringar, säger han.
– Med starkare normer behövs ju mindre självrisk, men i artikeln kommer vi fram till att hur starka normerna än är, så behövs det ändå någon form av självrisk i socialförsäkringarna.
Normer är viktiga överallt, av två skäl, förklarar han. Dels för att de har konsekvenser för mänskligt beteende. Dels för att normer fungerar som begränsningar för vårt beteende.
– Ett normlöst samhälle skulle vara ett ruskigt samhälle. Myndigheter och lagar räcker inte för att kontrollera våra beteenden. Därför är normer viktiga.
[...]
– Normer smittar, och upprätthålls av grannar, kolleger och bekanta i ens närmiljö som tittar snett på den som bryter mot normerna. Även invandrade personer som flyttade till områden med hög respektive låg sjukskrivning anpassade sig efterhand till det befintliga mönstret.
[...]
Normer kan förändras genom exempel som sprids. Eller via normskapare, som föräldrar och skola.
– I välfärdsländer tonas sambandet mellan arbete och ersättning ner, säger han. Normer om vikten av hårt arbete och att kunna försörja sig själv har fått mindre betydelse i barnuppfostran i vår del av världen.
Har du hört ordet normkritik?
– Ja. Men jag har inte förstått betydelsen. Normer är mycket viktiga. Ett normlöst samhälle är inget trevligt samhälle. Delar av finanssektorn verkar sakna normer – vi ser ju ständiga skandaler.
[...]
Hur ser du på migrations- och integrationsfrågan?
– Som jag ser det har varje stat rätt att bestämma över sina gränser. Man bör ha en reglerad migration. Många blandar ihop öppenhet för kapital, varor och tjänster med öppenhet för människor. Det är inte samma sak! Jag menar att Angela Merkel och Fredrik Reinfeldt har varit mycket naiva. De saknade föreställningsförmåga om vad en nästan oreglerad migration kan leda till – som under hösten 2015, säger han och påpekar att man givetvis bör göra så mycket man kan för att hjälpa flyktingar.
– Men hur hjälper vi bäst? Genom att ge nära nog svensk levnadsstandard till ett par hundratusen människor i en värld med över 60 miljoner flyktingar? Vore det inte bättre att lägga dessa resurser – många miljarder kronor – på att hjälpa miljontals människor på plats? Där har Sverigedemokraterna enligt min mening haft rätt hela tiden. Man måste hela tiden fråga sig vad som är den mest effektiva hjälpen.
Men nu har det kommit många människor med låg utbildning. Hur ska vi få in dem i samhället?
– Vi bör kombinera praktiska yrkesutbildningar med annan utbildning. Och ha bra undervisning i det svenska språket. Vi gjorde ett stort misstag som avskaffade lärlingssystemet. Tre länder har behållit detta: Tyskland, Österrike och Schweiz – och de har den i särklass lägsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Alla kan eller vill inte gå på universitet. Vi bör därför återinföra lärlingssystemet.
[...]
En kollega och jag håller på att planera en ny studie om migrationens effekter. Det är ett svårt område, och man måste uttrycka sig mycket försiktigt för att inte missförstås.
Vad handlar studien om?
– Vi vet att invandringen är en ödesfråga för Europa, och då måste vi forskare försöka förstå vad som driver den och hur vi ska förebygga ogynnsamma effekter, till exempel ghetton, kriminalitet, segregation och liknande. Den kriminalitet vi ser i många förorter, där folk inte längre vågar vittna eller ens anmäla brott – det är de väsentliga problemen som måste lösas! Invandringen till Sverige kostar en eller ett par procent av BNP, men det är inget stort problem. Det har vi råd med. Det är de sociala effekterna som är det stora problemet. Vi ser normkollisioner och en mängd andra stora problem. Detta ska vi försöka undersöka i vår kommande forskning.
Kommer integrationsutmaningarna att lösa sig?
– Jag tror det – men under konvulsioner.
Paulinska skolan i Strängnäs har länge kämpat med motsättningar mellan olika elevgrupper. På två år har 200 anmälningar om kränkningar gjorts. Nu skapas en särskild stödgrupp som ska länka samman skola, hem och socialtjänst, uppger Eskilstuna kuriren.https://www.aftonbladet.se/nyheter/a...ola--pa-tva-ar
Orsaken till motsättningarna är mångkultur och tre nya högstadieklasser, skriver tidningen.
Paulinska skolan i Strängnäs har länge kämpat med motsättningar mellan olika elevgrupper. På två år har 200 anmälningar om kränkningar gjorts. Nu skapas en särskild stödgrupp som ska länka samman skola, hem och socialtjänst, uppger Eskilstuna kuriren.https://www.aftonbladet.se/nyheter/a...ola--pa-tva-ar
Orsaken till motsättningarna är mångkultur och tre nya högstadieklasser, skriver tidningen.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106