Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Blekinge Läns Tidning (BLT) har en ledare igår (15 juli) om förbud av omskärelse. Ganska kraftiga ordalag. Skribenten Leufstedt verkar inte så imponerad av Merkels och Ullenhags inställning i frågan.

Jag skulle nog säga att de har gjort det.

Jimmie Åkesson, smart och anpassar sin taktik till motståndaren. Går hem hos den mer bildade medelklassen. När han var 25 (eller något sådant) så knäckte han Lars Leijonborg. Ilband är han nästan litet mesig men det är bra. Jag gillade att han spelade skjortan av Heinö Johansson, Betner och Madon på Betner Show. Grymt välklädd är han också!

Björn Söder, smart (uppenbarligen) och kör över motståndaren. Bra i vissa typer av debatter så som SVT-debatt. Tyvärr är han litet för aggressiv. Han är liksom som en "bull dog" - ibland är det till hans fördel och ibland inte.

Jonas Åkerlund, ger ett vanligt intryck, opretantiös och verkar kunna fånga den strävsamma arbetsklarssen. Han känns vuxen och ansvarstagande. Sådant är bra. Tydligen är han begravningsentreprenör.

Carina Herrstedt, Kvinna och ganska vanlig. Arbetarklass och hyreslägenhetsmamma. Lär också fånga arbetarklassens röster. Jag ser dock inte henne i debatter. Hon bör fixa en ny klädstil och läsa litet kurser på universitet.

Mikael Jansson, "tuff" och tillhör det gamla gardet. Han inger trygghet och gör sig bra i debatter. De mer hårdföra gillar honom. Det är bra för SD eftersom de fortfarande finns ganska många sådana kvar som röstar på SD.

Margareta Sandsedt, vet jag inget om annat än Åkesson är ihop med hennes dotter och har varit med ett tag i partiet.

Mattias Karlsson, smart, välutbildad, trevlig, familjefar, bra debattör. Han är en sådan som medelklassen blir förälskad i! Helt klart en stor resurs för SD och min favorit. Jag skulle säga att han efter Åkesson är den största politikern i partiet då han fångar in vanligt folk från alla sociala klasser.

Richard Jomshof, smart, välutbildad, trevlig, gör bra intryck i TV och i kammaren. Han har en historia i ett synthband. Var en populär lärare innan han fick sparken för sina åsikters skull. Påminner om Mattias Karlsson men litet mer alternativ och ovanlig.

Sven-Olof Sällström, fångar arbetare på löpande band. Är det han som är ICA-handlare och gick ned i lön? En riktigt slugger. Man får små gråsosse-vibbar när man ser honom på TV. Det är bra. Han är också en av mina favoriter.

Per Ramhorn, vet inget om honom annat än att han är från Malmö eller något sådant. Lämnade en debatt på Malmötorg efter att etablissemanget hetsat fram en misshandel av en Sverigedemokrat. Onödigt? Ja, det tycker jag. Om han är "bra" eller "dålig" vet jag inte. Såg honom i SVT-debatt. Gav ett ganska svagt intryck. Han behöver litet mediaträning.

Erik Almqvist, bakgrund i Folkpartiet. Från sthlms innerstad enligt wikipedia. Uppenbarligen smart, vältalig, intellektuell, har borgliga intressen och pratar så folk förstår. Jag kan tänka mig att de liberala småtjejerna blev hemligt kära i honom i Almedalen. En bra hand till Stockholms-medelklassen och liberalerna.

Lars Isovaara, norrlänning, den första handikappade (förlamad) riksdagsledamoten och politiskt har jag inte sett honom i en TV-debatt. Har en trevlig norrländsk ton i rösten men läser mycket innantill. Är civilingenjör och SD fick nog en hel del "cred" - för att de sätter personer med handikapp på sin lista.

Johnny Skalin, tyvärr är han för nervös. Han säger inte fel saker men han är nervös och ger ett oroligt intryck. Det är tråkigt - eftersom det han säger inte är fel. Behöver en hel del mediaträning. Rovdjuren i media älskar att mobba honom - vilket gör honom ordentligt osäker. Det är tråkigt.

Kent Ekeroth, orädd, välutbildad, smart och ett stort internationellt kontaktnät. Ekeroths arbete lär ge hyfsat med "good will" hos den israeliska högern. Det är bra för SD. Låt oss vara ärliga - att ägna sig åt solidaritet med de maktlösa palestinierna ger ingen utdelning överhuvudtaget. Tyvärr var den här Breivik-incidenten inte positiv för honom - men det är den inte för Per Gudmundsson heller. Efter ett par år kommer den här Breivik vara glömd - men det är klart - den här CJ-ideologin behöver nog reformeras och tonas ned även om den under tio år har varit mycket framgångsrik. Vidare så är Ekeroth betydligt mindre "involverad" i CJ än som påtalats på Flashback. Notera att media aldrig skulle "kaka" i eget bo så därför kommer Ekeroth aldrig på allvar få skit för att han ogillar islamiseringen.

Julia Kronlid, trevlig, litet nervös, gjorde bort sig i TV för att hon är så blyg och hon verkar ibland inte förstå hur ogillad SD är av etablissemanget och då mest i media. Jag är rätt säker på att riksdagsledamöterna i partierna är betydligt mer välvilligt inställda till SD än andra. Jag skulle säga att många frireligiösa säkerligen gillar henne. Hon lär bli ett riktigt huvudbry för KD-folket.

Josef Fransson, vet inget om honom.

Tony Wiklander, adopterad dotter och var en av dem som fick bort rasisterna från SD. En skånsk populist och säkerligen regional kändis i Skåne. Han är 73 år nu och 75 år 2014. Han lär nog inte vara kvar så länge och deltar inte så mycket i TV.

David Lång, smart, kaxig och käftig. Han knäcker ganska hårt. Kör en väldigt konsekvent och sluggerstil retoriskt. Han verkar tillhör en av de "äldre", det gamla gardet. Uppenbarligen duktig och får säkert många manliga väljare på sin sida.

Thoralf Larsson, från Kalmar, har skrivit en del dumheter på internet och det är nog allt jag vet om honom.

William Petzäll, borta från partiet. En riktigt "fucked up" rekrytering. Han var för ung för att sitta i riksdagen trots erfarenhet från kommunpolitiken. De skulle ha kollat upp hans alkohol och drogberoende innan. En slarvig rekrytering. Sa också en del dumma saker när media var omkring honom. Litet för framfusig (ung så det är naturligt) - vilket var dumt. Överlag så ser jag ju att SD har gjort bra rekryteringar till riksdagen. Tänk då vad SD kommer ha inför 2014 och 2018. Visst, på pappret ser ju etablissemangets politiker bra ut men de är fan helt efterblivna då det kommer till politisk taktik.

Ja, mediakriget om mångkulturen kan relateras till en Alexa-rating. Det förstod jag när jag skapade den här tråden. Mina teorier stämmer eftersom det finns ganska klara bevis på pengar är en av de viktigaste maktresurserna för att få A att göra något B inte skulle ha gjort annars och detta på en strukturell nivå. Vidare bör man inte bortse från vad "masskommunikation" har för effekter. I slutändan måste människor försörja sig - och om det innebär att kasta ut ett CV till ett nationalkonservativt högeretablissemang så kommer folk göra det. Vidare så leder masskommunikation och pengar till social kontroll. Etablissemanget har gjort det de senaste hundra åren och gjort det jävligt bra också. Jag lovar att vi kommer se en hel del gnäll efter valet 2014 från stora delar av etablissemanget, i synnerhet det politiska när dessa partier minskar. KD-folket och C-folket kommer stå där arbetslösa och det kommer ge en ordentlig jävla rusning till de partierna som finns kvar men även SD. Alla vet detta. Således: En potiensiell högerkonservativ rörelse behöver mycket pengar (riktigt mycket pengar) antingen genom att skapa alternativ media eller andra insitutioner alternativt att de kan köpa in sig i etablissemanget.

Vi ser förövrigt det här i rörelser som Livets Ord. De är ganska mainstream i KD-kretsar eftersom Livets Ord började sno åt sig ordentligt med pingstvänner på 1990-talet. Visst, etablissemanget hatar Livets Ord men nu är de så starka så de inte längre är beroende av etablissemangets politiska dogma. Ett ännu bättre exempel är de blindgalna Church of Jesus Christ of Latter Day saints som i princip äger Salt Lake City och den republikanska presidentkandidaten är till och med medlem i kyrkan. Det säger ändå ganska mycket om hur jävla starka mormonerna börjar bli i USA. Jag lovar - när PR-folket, journalister och politiker blir av med sin försörjning så kommer man sätta upp fingret i luften och se vart det blåser. Det är dock så att en del anser att det är bättre att gå under än att ge med sig. De är sådana som skapar en extrem polarisering då de oftast vill förbjuda det fria ordet.

Som sagt - Tänk: Utbildning, karriär och pengar och du kan komma riktigt jävla långt om du är litet pragmatisk, populistisk och smart. Det finns en mängd valforskning hos SOM-institutet. Det är bara att pilla in en snus och låta någon smart jävel gå i genom skiten och du har en grym valtaktik inför 2014.

Det är dock viktigt att komma ihåg att De Geer är på den absoluta högerkanten. De flesta "radikalkonservativa" akademiker lämnar inte universitet och det är inte många sådana som är "bildade".

Det räcker ju att titta på SvP eller ND för att inse att de är helt jävla mongo. De är för radikala. Jag har snackat med en hel del libertarianer på senare tid och en del av dem är också helt jävla mongo - och så övertygade att de inte fattar att man aldrig kan sälja sådant till väljarna. Politik handlar om PR, inget annat. Det här med ideologisk övertygelse är fint men när det kommer till kritan är det bättre att göra opinionsundersökningar och anpassa budskapet efter det. Vidare så behöver man legitimitet och det får man genom att ta sig upp på klassstegen. Man kan tycka vad man vill om det men så fungerar världen. Skälet till varför jag läser Occidental Observer, Motpol, Amren och ibland Alternative Right är för de akademiker som skriver där - men det är också allt. Men de har ju också flippat helt, i synnerhet Occidental Observer och Alternative Right. Jag orkar inte höra på "jude, jude, jude" och så har de börjat länka till David Duke och en andra horribla jävla marginaliserade nazistgalningar.

Som sagt - utbildning och karriär är A och O. I synnerhet för partier vars åsikter inte delas av etablissemanget. Genom detta kan man skapa alternativa etablissemang alternativt kan man genom entrism förändra det, om än inte så mycket. Till och med Mohammed Omar har fattat att det inte fungerar. Jag är rätt säker på att de "radikalkonservativa" studenterna som hängde kring Tage Lindbom - så har de som lyckats bäst där kunnat påverka mest genom sitt yrke eller sina kontakter. Salt kunde ha blivit ett nytt Axess men det såg ju Jonas De Geer att skjuta i sank med sin jävla radikalitet. Jag menar skam går på torra land.

Det är naturligt att varken Merkel, Ullenhag eller Norge vill ha ett förbud. När den här tyska domstolen kom fram till beslutet ringde Israels regering till en tyska och så gick Merkel ut och försäkrade de tyska judarna och Israel att inget skulle göras åt den saken. Så fungerar det.

Imponerande mediakrig-kväll. Alla trådens "tunga" deltagare har varit inne ikväll utom den saknade tras som tycks har lämnat skeppet för gott.

Håller med om de flesta av Dogdylans bedömningar av SD-politiker ovan. (Thoralf heter dock Alfsson och inget annat!)

Några viktiga namn som saknas:

Robert Stenqvist - på gränsen till Riksdagen. Flitig och duktig bloggare - Robsten.

Therese Borg - den kvinnliga SD-politiker som har mest pondus och intelligens såvitt jag kan bedöma. Bra insats i Debatt. Mkt lovande !

Stellan Bojerud - Fd moderat och officer, erfaren. Fin blogg. Vacklande hälsa dock.

Sen kommer det lokalpolitiker: Jens Leandersson, Patrik Ehn, Tommy Hansson...

Det vill dock inte lyfta riktigt för partiet. Medelklass-Svensson bor som sagt segregerat och upplever inte några större problem av invandringen, än...
Miljonprogramområdena har kunnat svälja dom 100.000-tals lågproduktiva invandrarna relativt -
för medelklassen - friktionsfritt än så länge. Man delar inte lebensraum med svensk underklass på samma sätt som i England där vit och muslimsk underklass bor sida vid sida i långt större utsträckning - vilket ju varit förutsättningen för uppkomsten av EDL. Den fattiga vita arbetarklassen finns inte i Sverige och SDL kommer även fortsättningsvis vara ett dåligt skämt.

SD kommer lyfta när Sverige går in i en rejäl ekonomisk kris, varken förr eller senare.

Det är ok, med några undantag, men som sagt för många som kanske inte har den rätta tillbakahållna och putsade agressiviteten och den snabba orala intektuella skärpan och vigören. Jag saknar fortfarande medelålders yrkesetablerade akademiker/medelklassfigurer (ala Gunnar Sandelin) som inte bräker på skånska (inget ont om skåne, men skånskan är ingen idealisk mediadialekt om det är Göteborg och Stockholmsröster partier behöver). Skulle också behöva någon mer karismatisk figur i ledargarnityret. Men de flesta är unga, så det finns hopp om utveckling. Men just nu känns det lite ..grått. Som man står och stampar. Sverige håller på att gå under, på det förväntas upp till 200 000 somalier inom ett par år - nog finns det uppslag för politiska kampanjer och ett något mer självsäkert argumenterade. Allt det som SD har varnat för för verkar slå in - dvs öppna mål i debatten. Så SDare borde plugga in några talande exempel och repetera obönhörligt när mediatid uppenbarar sig; det var så Reinfedlt vann valet 2006.

Förresten var det en artikel i Världen Idag i fredags där Lena Körösi-Posner uttalade sig. Tydligen ledde Kölndomen till att den "Europeiska rabbinkonferansen" sammankallade till krismöte tisdag till torsdag förra veckan. Men uppenbarligen var det helt onödigt att sammankalla rabbisarna eftersom Merkel i fredags ändå gick ut och lovade att lagstifta om rätt att omskära.
De verkar ha bestämda åsikter i dessa frågor...

Om ett seriöst nationellt eller konservativt alternativ, för diskussionens skull kan vi låta SD stå för det, skulle köpa sig ett eget mediehus - till vad behövs de journalister som är för dåliga för att få jobb idag och som säger vad som helst för pengar? Nej, det sista en sådan tidning behöver är utbildade journalister; i vart fall att döma av nivån på våra dagstidningar av idag.


Om vi bortser från ditt ganska dåliga exempel med Mormonkyrkan i USA, var storlek knappast är en ny företeelse - och som knappast är bindgalen i någon relevant kontext - så visar ju dina egna exempel på varför du har fel. Livets ord har inte blivit accepterade genom att moderera sitt budskap och hejdlöst anpassa sig själva för att få makt - för övrigt kan man fråga vad makten är värd, annat än för individer i en rörelse, om den vinns genom total kompromiss med etablissemanget; de har struntat i att samhället tycker att de är extrema, radikala och konstiga. Detta har, enligt dig, lett till att de vuxit i styrka och nu kan påverka trots att etablissemanget motarbetar dem. Så varför skulle inte det funka för SvP eller ND?

Bra sammanfattning av relationen mellan antal läsare, mediahusens finansiella styrka och vad som mainstreamjournalisten kan tänka sig skriva om.

Däremot är jag inte så säker på taktiken att låta ens politik/ position i mediakriget styras enligt opinionsundersökningar är den bästa:


Problemet när politiker och organisationer börjar lyssna in på vad "verklighetens folk" tycker (det kan vara Reinfeldt eller Lööf eller De positiva antirasisterna på Expo) är att de riskerar fånga föråldrade second hand idéer från sina undersökningar. Folk svarar ungefär som de förväntas svara på enkäter och framstuckna mikrofoner.

Bygger man sin politik på att lyssna in stagnerar man direkt (Lööf). Politik handlar mycket om att ta initiativ. Vill man införa en ny politik ska ledaren säga "följ mig". Vi väljer ledare just för att bli ledda. Jonas Sjöstedt hade ett gyllene tillfälle att ta initiativet som nyvald. Hade han trovärdigt utropat "följ mig" hade V haft över 10% i ett slag (och behållit det till valet). Nu fick han antagligen rådet att "lyssna in" opinionen (alla andra partiledare gör ju så) och tillfället gick förlorat.


Det är oftast inte Alfsson som skriver dumheterna utan hans läsare. Han har haft samma inställning till kommentarer som Ingrid Carlqvist om att man ska censurera så lite som möjligt, vilket ibland skapar problem för dem själva.

Alfssons blogg är intressant att följa då han driver ett lokalt mediakrig i Kalmar mot stadens s-styre och mot tidningarna Barometern och Östran (som numera har samma ägare, Gota media). Han plockar fram och belyser en del som annars inte hade tagits upp. Barometerns nya tidningshus, skandalen med Invandrarservice är ett par mediakrigsfrågor som han exponerat på sin blogg http://thoralfalfsson.webblogg.se/

Dina beskrivningar haltar betänkligt så därför måste jag rätta dig. AR och AMREN har en ganska annorlunda profil än TOO. Exempelvis öppnar de, särskilt sistnämnda tankesmedja, upp för judars deltagande med öppna armar och rätt många på AR stödjer Israel. (Eftersom det dock bara finns ungefär fem-tio rasmedvetna akademiska judar i USA som stödjer vit nationalism så brukar det dock inte bli så många ändå.)

SD behöver JOB i relativt framträdande utrikespolitisk och kulturpolitisk position, samt en tung ekonom, som balans åt alla halvbildade skåningar. Dessutom behövs en del andra justeringar men det blir OT och inget jag tycker vi ska gå in på här. Låt oss hålla oss till mediakriget.

Livet Ord gjorde ett rätt så allvarligt syftande försök att ta kontrollen över Kristdemokraterna, men blev motade i grind och har väl sen dess bara ett lokalt politiskt inflytande i Uppsala. Men med en politisk plattform så hade de blivit ännu starkare.

Tack! Problemet med Lööf och det borgliga etablissemanget är att deras taktik hela tiden slår fel. En bekant till mig som jobbat många år med PR blir "imponerad" av Folkpartiets språktest som politisk taktik. Det är ungefär på den nivån etablissemangets politiska analytiker ligger på. Hur svårt är det att vara populistisk? Lars Leijonborg visste mycket väl (alla med viss bildning eller insyn i politiken vet det) att det fanns ett stort missnöje med etablissemangets kravlös mot invandrare och flyktingar. När jag lyssnar på Lööf så inser jag att trots alla de PR-personer som står i kulisserna så går inte budskapet hem.

Överlag så försöker Centerpartiet sälja sig till de rikaste tio-tjugo procenten i Sverige - vilket deras valanalys (som Annie Lööf passande nog var ordförande för) säger svart på vit. De skriver:


Detta visar på att Annie Lööfs nyliberalism har satt sin prägel på deras valanalys. Hon är en av dem tillsammans med Fredrik Federly som driver hårdast den här nyliberala linjen. Hela Centerpartiets rapport präglas av detta. Notera också (om du orkar läsa rapporten) att de inte använder sig av hypotesprövningar.


Det sista har de hämtat från ”Medlemsenkäten och Funktionärsenkäten” ( 2010). Denna valanalys bygger i princip på vad det egna partiets funktionärer tycker. Men nu är det inte de redan övertygade som Stureplanscentern, förlåt Centerpartiet behöver lyssna på men VÄLJARNA. Centerpartiet har en miljard kronor i på banken. Centerpartiet är en av de rikaste partierna i Europa. De har råd att köpa in Ernst & Young eller professorer från SOM-institutet (många bedriver privat konsultverksamhet) för att göra en BRA och vettig utredning. Men det är inte syftet med valanalysen – syftet med valanalysen är att lyfta fram nyliberalismen som en ”framgångsaga” och ett antal företrädare, bland annat Annie Lööf.

Länk: http://www.centerpartiet.se/document...srapporten.pdf

Det finns en ganska stor intern kritik i C mot just Stureplanscentern och deras "Fuck you" attityd till vanliga människor. Stureplanscentern består av 25-40 åringar som jobbar på PR-firmor, studenter, doktorander, forskare, journalister, unga riksdagspolitiker och övriga karriärister och opportunister som sitter och sippar rose i Båstad istället för att tänka till. Precis som delar av SAP har en fifflarkultur har den liberala borgligheten, och då i synnerhet C utvecklat en form av "Stureplanskultur" som vanliga människor vänder sig emot.

Målet måste vara att NÅ politiska mål för en så liten summa pengar som möjligt. Agera på det sättet som ger mest utdelning med de resurser man har. Vad Lööf gör är att ringa sina PR-kompisar som sedan tar ut skyhöga arvoden för att sälja in en nyliberalism som aldrig har fungerat. Till och med de gamla Moderaterna tonade ned sin nyliberalism och Reinfeldt (i sin ungdom) satte man på någon perifer roll eftersom han var ungefär lika realistisk i sina åsikter. Centerpartiet har lyckats med konststycket att sätta en av de värsta galningarna på den FRÄMSTA positionen i partiet.

En roll hon inte klarar av. Vem fan lyssnar på en naiv 29-åring (född 1983) med en juristexamen som hon läste in när hon satt i riksdagen. Till och med mitt CV är större med "vanliga jobb" än hennes, även om det bara är studentjobb. Lööf har så jävla dåligt CV att hon är en av få i regeringen som inte lyfter fram det på regeringens hemsida. Överlag har vi sjukt unga partiledare. Fridolin, Mp (1983), Lööf, C (1983), Åkesson, SD (1979), Romson, Mp (1972) Reinfeldt, M (1965), Sjöstedt, (1964), Björklund, (1962) och Löfven (1957). Åsa Romson är liksom på gränsen till hur gammal en partiledare bör vara - men Lööf tar priset. Fridolin har jobbat ett år eller två som lärare och TV4-propagandist och Åkesson har gått den tuffa vägen med dålig ekonomi och fått ta emot hundratals hotbrev från Antifa. I princip behandlar journalisterna Lööf med silkesvantar? Är det konstigt? Nej, eftersom de delar Lööfs åsikter och krökar med henne på Sturehof och Spy Bar.

Politik handlar om: Ideologi, Populism och PR. Moderaterna förstod detta efter nästan ett sekel som ett litet ”fringe” högerparti. Nya Moderaterna är en framgångsaga även om de nu börjar bli trötta. Det blir inte bättre att rövhålen i Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna drar ned partiet med sina fullkomligt horribla galenskaper som får vanliga människor att vända sig i förskräckelse från borgligheten. Det värsta är ju att oppositionen – de rödgröna är lika jävla efterblivna. Alla slåss också om den rikare hälften av befolkningen. Sverigedemokraterna i sin tur tänker holistiskt. Deras ideologiska politik är populistisk i naturen eftersom nationalism och konservatism är just sådant som vanliga människor gillar. Sverigedemokraterna är bara dåliga på PR - men de har å andra sidan inte grova pengar att spendera på dyr PR och skitsnack som de övriga partierna har. Deras PR/Informationsfolk är typ 23-åringar med gymnasieexamen – men med hyfsat sunt förnuft, men de är ändå i samma klass som mycket av PR-folket. Tänk då om SD började ”stasha” upp litet - för bra folk.

Hur som helst, det finns en mening med att ha en person som kan få med sig folk. Sådant är viktigt, men det faller inom ramen för PR. En duktig person, retoriskt, är Jimmie Åkesson. Han får med sig folk – och sedan skall man ha klart för sig att det är bara ena hälften av väljarna som gillar SD:s invandringspolitik, inte den andra hälften. Jag skulle säga att det svåraste för partierna (för alla partier) är att hitta personer som är trygga, duktiga på att argumentera och på att få med sig folk. Politik handlar om att bli omtyckt. Detta är förövrigt något som ”hyperideologiska” människor inte fattar – eller inte vill förstå. De tror att idéer vinner om de är bra. Så tänker många liberaler, men de är också helt mongo (de flesta av dem) – och då i synnerhet sådana i etablissemanget eller i etablissemangets periferi (Liberala Partiet, Liberaldemokraterna, Piratpartiet osv.) En del av ”högerlibertarianerna/Paleolibertarianerna” brukar ju överlag ha något i huvudet – men de är mer eller mindre ”socialkonservativa” och många av dem lär gilla SD än deras gamla svikarparti – Moderaterna.

Angående Toralf Alfson så vet jag inte så mycket om honom eller hur lokalpolitiken ser ut i Kalmar. Jag kan dock tänka mig att det är en fullständig katastrof. Jag kan som sagt inte göra en bedömning – jag vet bara att det har bråkats om hans blogg. Förövrigt bör man se till att ha modererade kommentarspår och bara låta personer som återkommer (och är vettiga) få skriva. Det här med idioter som skriver skit i kommentarspåren är en töntig och dålig taktik från etablissemanget – men det skapar en destruktiv ring. Det är enkelt gjort att se till så att om SD:are nu skall sitta och vara aktiva på nätet så har de Flashback, där de kan skriva anonymt. För SD:s del handlar det om ”snygga till ytan” samt bygga på organisationen. Det är mest PR-grejer (i synnerhet hur man lindar in ett budskap) samt nätverkande som SD behöver.


Jag håller med dig om att det kan behövas litet Stockholmare i partiet. Det är för mycket personer från Skåne och Blekinge. Men efter 2014 lär det jämna ut sig mer. SD behöver folk från hela Sverige. Jag skulle börja snegla mot Norrland. Det är en stor jävla röd fläck av arbetslöshet och misär. Där kan man verkligen hämta väljare om man säljer ett traditionellt sossebudskap till dem.

Ja och nej. Livets Ord är som sagt stora i Uppsala men även nere i det småländska bibelbältet. I synnerhet har Pingströrelsen närmat sig Livets Ord och Livets Ord sitter i kyrkorådet.