Citat:
Ursprungligen postat av
sherm
En utlandsspaning som här är på sin plats och som kan tjäna som illustration levereras av mig här via Breitbart. Trump har i sin första icke-amerikanska intervju uttalat sig i fransk media.
http://www.breitbart.com/london/2016...grant-madness/
Inget som lär uppmärksammas av "svensk" regimmedia, som hellre trumpetar ut glädjebudskapet att SD nu gör helt om (nåja) och omfamnar surklöverintegrationen. Att Åkesson framstår just så skuldmedvetet tyngd som
oyto skriver visas inte minst i avståndstagandet mot egna partimedlemmar som engagerar sig utomparlamentariskt och kräver regeringens avgång,
http://www.svd.se/sd-stod-for-alliansen-med-villkor
Ett tema jag ibland försökt närma mig är ju etablissemangets
omvända opinionsbildningsmakt. Alltså att ett åsiktssäljande budskap kan få sin rakt motsatta verkan. Lite som att skolgårdens tönt faktiskt har ett tungt inflytande över vilket skomärke som INTE är coolt.
Samma insikt har börjat sjunka in hos t ex högsta chefen på Goldman Sachs, när denne i CNBC ombads att ge sin syn på Hillary jämfört med Bernie. Han ville inte ge ett stöd till någon kandidat för att inte skada dennes kampanj, sa han genomskinligt. Clinton har ju fått miljontals dollar i egen ficka för att hålla tal för banken medan Sanders är uttalat bankfientlig.
Hillary själv höll ett formligt brandtal om hur skadligt
money in politics är -
när hon förlorat stort i primärvalet i New Hampshire. Innan förlusten var ett faktum tyckte hon det var skamligt att insinuera att sidoinkomster och kampanjbidrag på hundratals miljoner från banker och intressegrupper, faktiskt påverkade henne och andra politiker.
Detta är ju faktiskt rätt stort, med avseende på bilden i tråden av en folkmordisk, övermäktig internationell elit. Om Wall Streets makt kan utmanas på dess egen hemmaplan, både till höger och vänster av en arg, auktoritetsföraktande allmänhet som söker efter populistiska representanter att störta en hatad maktordning - varför är Europa eller Sverige ohjälpligt förlorat?
Om det är så illa att Fox News i breda kretsar till höger och NY Times till vänster ses som maktens megafoner och det via the Young Turks, Drudgereport och en hord av inbördes konkurrerande podcastande åsiktsmaskiner skapas en
fungerande åsiktsmarknad där det gäller att leverera det som faktiskt efterfrågas - ja, då kommer samma mekanik återfinnas även i Sverige.
I USA har åsiktsmarknaden gått från en ganska homogen hegemoni med NY Times som tongivande, till en polariserad uppdelning med detta "elite liberal media" till vänster och konservativ talk radio med Rush Limbaugh och Fox News till höger.
Det som nu verkar hända är att dessa i grunden fortfarande toppstyrda, kapitalintensiva plattformar håller på att tappa mark till dynamiskt flyfotade aktörer på respektive ytterkanter. Trump låter sig intervjuas av Alex Jones. Clintons attacker på Sanders dissekeras av Young Turks på Youtube - och reslutatet blir en allt mer spridd och djup misstro mot det etablissemangsfjäskande.
Och en slags centrifugalkraft och överbudslogik där systemkritik är förtroendekapital och marknadsvärdet alltid kan skadas av att man själv blir påkommen med att skarva sanningen eller "tjänar makten". Där det mest etablissemangskritiska och radikala är bättre än det försiktiga, förljugna och "sanningssägande av-mörkande" blivit trendigt.
Detta har Grillo och Trump förstått - folket misstror oavsett ideologi media och politiker intill hat, varför dessa är utmärkta ovänner att göra sig. Sanders har själv inga möjligheter eller ekonomiska medel att indoktrinera demokratiska primärvalsväljare med sina relativt radikala idéer -
men om han gör sig till röst för strömningar som redan finns och är i samklang med tidsandan så kan t o m Clinton få problem mot honom, trots alla miljoner från Wall Street.
Trump kan raljera över hur lätt det är att rätta journalisters lögner genom att twittra sina miljontals följare, plötsligt har ordet "socialist" slutat vara politiskt självmord, nettovärdet för på förhand självklara Clinton i en kampanjmiljon från Goldman Sachs kraftigt diskonterats av sitt ursprung i Goldman Sachs.
I Sverige är jordmånen för populism ännu större och de tekniska förutsättningarna för åsiktpluralism lika långt avancerade. Det horisontella, folkliga informationsmyceliet lika oberoende från ett allt mer föraktat vertikalt verkande uppfostringsmaskineri utan förankringens legitimitet.
Det som skiljer Sverige från USA är inte populismens fantastiska förutsättningar, dessa är för att tala med Trump
tremendous. Det är populismens ovilliga frontfigurer som är problemet när de inte inser att den där efterlängtade erkänslan från media och politik när den väl köpts med eftergifter, kommer vara ett handslag med en spetälsk.
Jag profeterar dock att detta är en övergående mognadsprocess. Marknaden och naturen avskyr vakuum.