Början på ett mediakrig om mångkulturen?

En rolig detalj i SvDs reportage om den kvinnliga kurdiska bataljonen YPJ:

"Kommendant Aryen Gunes tömmer sitt andra glas te, lutar sig mot väggen och fortsätter:
– Till skillnad från låt oss säga skandinaviska feminister har vi ingen möjlighet att läsa genusteori och gå på veckolånga kvinnoseminarier. Vi genomlever våra liv i förtryck och i krig. Ska nästan 16 000 kvinnliga soldater lägga ner vapnen och låta IS inlemma hela syriska Kurdistan till sitt islamiska kalifat – för att krig är fult?"
http://www.svd.se/kvinnornas-krig-tar-aldrig-slut-7v4M

Medförfattare till artikeln är Mustafa Can så man kan tänka sig att han som kurd njöt lite av att översätta just det citatet med tanke på det svenska debattläget där feminister tar islamistiska extremister i försvar, kvinnor i förorten som varnar för radikalisering attackeras och jihadister hanteras med silkesvantar.

Jag har inget till övers för Can men den piken satt som en smäck.

Har inte alla medelålders och äldre kvinnor (+en del jämnåriga män) missuppfattat läget? Malena Ernman, MP Boethius, Mona Sahlin, Lena Melin. De har en gammal dammig mall från 1991 och tror att den kan användas för att tolka läget. Enligt den mallen är pizza och invandrade kändisar/idrottsmän slagkraftiga argument, invandringskritiker är inskränkta stackare på landet som inte förstår allt det nya, och risken för en upprepning av 30-talets Tyskland är sannolik och överhängande.

Det är du som ska komma in i matchen Lena, det har gått 24 år sedan den där tummade mallen trycktes och det är ett helt nytt läge. Är det SD som tutat i Anna Dahlbergs sin oro när hon med sin vassa penna formulerar precis vad invandringskritiker länge tyckt, även om de inte är lika bra på att klä det i ord? Nej, Dahlbergs oro är berättigad och initierad, och hon har kommit fram till den punkten genom att analysera läget. Det ser illa ut nu och ännu sämre om man drar ut linjerna 10 år framåt.

Väljarna är inte "oroliga" för något mörkt moln på horisonten, de har kallt konstaterat att det som händer nu inte funkar längre (vilket de anade för länge sedan och har fått bekräftat av Dahlberg, Sanandaji m fl) och de vill då stoppa det.

Jodå, jag höll på att trilla baklänges av förvåning. Det som var mest glädjande i detta inslag var att tillsynes helt vanliga svenssons vågade säga sin mening rakt in i kameran. Inte en chans att detta hade inträffat för låt säga tolv månader sedan, det hade varit socialt självmord. Var det månne IKEA dådet som fick vågen att tippa över!?

Litar inte ett skit på SVT/SR men detta defakto banala inslag ger en strimma av hopp, tänk vad lite som krävs ändå.

Man ska tänka på att journalister är enkla människor. De har ingen utbildning i något specifikt ämne. De är specialister på att skriva dvs deras kunskap är formell och inte materiell och därför måste de hämta det materiella innehållet från andra källor. Det kan räcka med att en journalist är på en midsommarfest där samtliga, inklusive en del etablissemangsmänniskor är invandringskritiker, så kommer denne journalist i framtiden skriva invandringskritiskt.

Marcus Birro skriver på sin blogg http://marcusbirro.se/?p=912


Man behöver inte gilla personen Marcus Birro. Men man kan använda honom som jämförelsepunkt för mycket som tas upp i denna tråd. Hur han varit helt på sned med etablissemanget under ett decennium, samtidigt som hans framgång växt har också hatet gjort sig påmint.

Expressen valde att säga upp Birro som krönikör, trots att han var en av Sveriges mest lästa och uppskattade skribenter. Han tog upp saker som vanligt folk tänker och upplever i sin vardag. Nu är Sverige ett ganska sekulärt land, men definitivt inte lika sekulärt och gudshatande som etablissemanget i Stockholms medier gjort gällande.

Birro klev fram och tog tydlig ställning för förföljda kristna i Mellanöstern och uttryckte sig svepande om islam. Han fikade med SD-politiker och figurerade i alternativa medier. För detta blev priset mycket högt.

Nu ska han tydligen skriva krönikor i Widar Anderssons tidning. Birros eventuella väg tillbaka till det mediala rampljuset kan mycket väl vara symboliskt med ett mindre skitnödigt medieklimat.

Här är två lite äldre artiklar som har relevans med tanke på de senaste dagarnas uttalanden från Bo Lundgren. Den går in på Moderaternas syn på invandringen och nämner den falang som Ulf Kristersson antogs ha styrt, enligt Lundgren. Samt de parlamentariska turerna kring tidigare flyktingamnestier och småpartiernas utpressningsmetoder, rekommenderad läsning.

Citat:

http://www.fokus.se/2013/03/ministern-som-tappade-balansen/

Citat:

http://www.fokus.se/2009/09/%C2%BBmyter-fran-regeringshall%C2%AB/

Den visar också på de svårigheter som finns kring att just reglera och minska invandringen. Någon nämnde tidigare idag hur debattklimatet skulle kunna se ut efter TUT, försörjningsbidrag m.m. hade införts. Detta kan ju ge en fingervisning, när man ser hur miljöpartister m.fl. har agerat historiskt. Ibland kan man nästan få intrycket av att det krävs en allians mellan S, M och SD för att få igenom en långsiktig hållbar migrationspolitik som håller volymerna nere.

På sikt kan TUT, ökade handläggningstider, bostadsbrist, försörjningskrav och minskade bidrag få effekter, men på längre sikt skulle man behöva återta beslutsfattandet från migrationsverket och tillbaka till Sveriges riksdag. Det är inte rimligt att blindgalna tjänstemän kan få för sig att ge PUT till alla syrier utan att regeringen eller riksdagen kan hindra det på något sätt. Det är galenskap. Ministrarna måste återta kontrollen över myndigheten.

Här är några utdrag från artiklar som är intressanta:


Här avviker artikeln något från Lundgrens utsägelse. Reinfeldt tillhör "lag- och ordningsgänget" men med tiden nöts motståndet ned och liberalerna med Kristersson i spetsen går vinnande ur den falangstriden. Kanske nyanserar det bilden av Reinfeldt något, som har flera paradoxala sidor i denna frågan som artikeln illustrerar. Jag tycker aldrig att hans vurm för mångkulturen har låtit speciellt övertygande. Han verkar inte riktigt tro på det han själv säger, han har alltid framstått som en allt för rationell människa för att låta som Aftonbladets ledarsida. Men ändå har han malt på, kanske ligger förklaringen i ett hårt inre tryck och press från småpartierna i Alliansen?

Mycket oroväckande att Ulf Kristersson finns kvar inom partiets absoluta toppskikt. Om moderaterna mot förmodan återfår regeringsmakten är detta Sveriges näste finansminister. Mycket farligt. Det pågår nu försök att brännmärka Reinfeldt och ge han skulden för Moderaternas svek i denna frågan. Jag börjar allt mer ifrågasätta om detta är en väl avvägd prioritering? Reinfeldt är på väg ut, Kristersson finns kvar i toppen. Kanske ska kritiken riktas till de som nu bär ansvaret och kommer att kunna påverkas när de når makt? Istället för att jaga en föredetting som aldrig kommer ställas till svars.

Hockeytränaren och tv-experten Leif Boork uttalar sig om tiggeriet. Och får en väntad skitstorm mot sig på twitter. Tweetsen efteråt förklarar han att han inte är SD. Frågan är om han vågar stå fast vid sina uttalanden i längden?

Minns hur tv-sportlegenden Bo Hansson blev satt i fullständig medieskuggad och blev hånad av Soran Ismail på idrottsgalan. Även tennisexperten Janne Gunnarsson blev hånad efter att han skrev något invandringskritiskt på sin facebook-sida, han har dock kvar vissa uppdrag på SVT. Sport-media har varit väldigt följsamt till pk-etablissemanget tidigare.

https://twitter.com/LBoork/status/632968506716372994

Raka vägen in i arbete säger Löfven. Gå o snacka med alla tusentals tiggare som inte gör ett handtag där de sitter på svenska gatorna. Prat!


Hittade en annan tweet som bland annat blev retweetad av Pj Anders Linder och Per Gudmundsson

https://twitter.com/LBoork/status/632821521132748800
Jag är för arbetskraftsinvandring. Men inte för tiggeri. De gör inte ett handtag!

Olycksfall i arbetet? Redaktionellt medbestämmande hos SVT:s ende "fascist"? Ryskt informationskrig?

Den halva minuten public service var värd kvartalets licensavgift.

En stjärna tändes på himlen i år, för ökad medial mångfald:


http://se.sputniknews.com/norden/20150721/445904.html

Och idag tjabbade Stefan Löfven i sitt sommartal att det ska ordnas så att en väg leder rätt in i arbete för invandrarna. Jo tjena, snacka går ju. Och vi minns tidigare löften om EU:s lägsta arbetslöshet, och Ylva Johanssons löfte om att låta mediantiden för s k nyanlända invandrare gå ner från 7-8 år till 2 år. Men detta tycks Löfven idag vilja överträffa med den direkta vägen in i arbete... Om man siktar mot stjärnorna så kanske man når åtminstone trädtopparna, som jag fick höra av en inte så lite dryg SSU-medlem som verkade ha gjort det till något av ett favorituttryck. Jag är inte så säker på att folket godtar att betala för det yviga, humanitära projektet Erövra universum, om det bara når upp till gökboet.

Jag tycker SVT-vinkling och framställning är lite intressant också när man beskriver Löfvéns tal. Jag håller inte med alls om att hans fokus var invandring. Tittar man genom manuset och är väldigt generös där man drar gränserna landar jag i max cirka 500 ord av 3000, d.v.s. max en sjättedel av talet, och då har vi inkluderat flyktingsituationen i Syrien plus ett stycke om brist på farmaceuter som senare landar i att vi ska utnyttja kompetens som råkar bland de asylsökande. Det stora fokuset låg ju snarare på en diffus oroskänsla över kriminalitet och omvärlden vilket senare landar i flyktingströmmar, och i jobbsatsningar. Här tycker jag att SVT om något ger en felaktig bild och har betonat invandringsinnehållet i talet mer än vad som är rättvisande.

Vill man vara lite konspiratorisk skulle man ju kunna fundera över om man vill rädda Löfvéns arsle från att ignorera den fråga väljarna numera betonar högst, men det hänger ju inte riktigt ihop med att man sedan låter tre av tre personer komma till tals med synnerligen obekväma om än korta yttranden där man sågar Löfvén. Löfvén har ju dessutom tagit frågan i talet på ett rätt stabilt sätt, problemet är ju inte vad han säger utan hans trovärdighet att genomföra saker. Alltså är det ju nästan att man undrar om det är medarbetarna på SVT som vill lyfta fram de här frågorna och börja lufta lite kritik. Man skulle ju kunna se det som en form av hint om att det kanske börjar krypa in mer tvivel även på SVT, det halvt legendariska kebabteknikerklippet kan väl ses som en bekräftelse att det uppenbarligen finns medarbetare som är skeptiska.

Ur ett mediekrisperspektiv är det väl i första hand SVT och Sveriges radio som utgör den stora kvarvarande institutionen som upprätthåller status quo och dessutom inte på samma sätt behöver ta ekonomiska hänsyn. Övriga aktörer är ju att betrakta som rätt marginella aktörer. Aftonbladet har ju obefintlig trovärdighet och t.ex. ETC är ju alldeles för små och marginella för att vara någon annat än för de redan frälsta fantikerna. Faller public service och börjar rapportera mer ärligt så börjar det verkligen se ut som att läget är kört för den invandringspositiva sidan. SVT har, oaktat de problem med politisk snedvridning högern gärna belyser, stor trovärdighet och räckvidd ute i stugorna.

Jag tänkte precis som alternativ 2 där. Eftersom jag sett talet tidigare visste jag att fokus inte låg på invandring, så när Aktuellt gjorde en jättegrej av det kändes det som att man tyckte "OK, han gav oss några smulor, vi får ta dem och försöka bygga en hel limpa som ger intryck av att han minsann är på invandringsbollen, akta er nu SD".

Men efter det intervjuades tre personer varav samtliga lät exakt som vanligt folk man möter numera gör, dvs de har tappat tron på projektet. Roligast var att båda damerna var tvättäkta batikhäxa-stereotyper som chockade med helt otippade åsikter. Där fick man för att döma bok efter omslag.

Lyssnade på Löfvens sommartal och kan inte undgå att tycka att retoriken har förskjutits. Om man läser mellan raderna. Förmodligen som en konsekvens av Sverigedemokraternas framgångar och en allt mer högljudd opinion.

Vad innehöll Löfvens tal?

Hårdare straff och krafttag mot organiserad brottslighet.
Repressiva åtgärder mot IS-resenärer och avstånd mot terrorismen.
Betoning av ansvarstagande och pliktkänsla
Han betonade att invandringen till Sverige ska vara reglerad och att människor som får
avslag ska lämna.
Samtidigt erkände han att det på kort sikt är en stor börda för Sverige, samtidigt som hyllandet av mångkulturen eller tal om att det skulle vara berikande för Sverige, lyste med sin frånvaro.
Han belyste även vikten av att fler EU-länder tar sitt ansvar, för att avlasta Sverige.
Tiggarna skulle återvända till sina hemländer för att få arbete där, allmosor var inte socialdemokratiskt enligt Löfven.

Alla dessa ämnen har något gemensamt. Det är svar på frågor som Sverigedemokraterna brukar vinna stöd för. Metoderna att nå dit är annorlunda, men syftet är detsamma. Brottsligheten ska bekämpas hårdare. Invandringen ska förbli reglerad. Tiggeriet ska försvinna och IS ska ut ur Sverige.

Han försökte även ena landet och minska polariseringen. Här var beskyllningarna om rasism mycket sparsamma. Han nämnde inte Sverigedemokraterna, snarare riktade han udden mot "högern" och deras skattesänkningar och försämrade anställningsavtal. Det sistnämnda är ett tecken i sig att man inte kommer gå nyliberalernas väg och sänka löner samt försämra anställningsavtal för att få invandrarna i jobb.

Han använde en retorik som var fokuserad på plikt, på ansvarstagande, på arbete och hårda tag. Kräv din rätt men gör din plikt! Han pratade om "vår älskade blågula flagga". Retoriken är märkbart förskjuten. Bort från antirasism, feminism, mångkulturvurm och flyktingmottagande, bort från idealism och utopi. Närmare pragmatism, lag och ordning, den goda populismen och ja, faktiskt nationalism, om än i en väldigt försiktig och socialdemokratisk skrud. Ett Sverige eller ett land vi kan vara stolta över, upprepar han flera gånger.

Han lyfte även fram inrikesministern och justitieministern som jag efterfrågat tidigare. De har rätta tonläget, rätta förmågan att tala allvar, för att driva fram den här typen av frågor. Mer poliser, hårdare lagstiftning, nolltolerans mot brott och krav på arbete, för alla, utan undantag. Inte ens för flyktingarna. Det är en ny ton och jag tror inte att det slutar där.

Förändringen är delvis praktiskt, med ett antal förslag och några nya satsningar, men framförallt är förändringen retorisk. En förberedelse för vad som komma skall. Han har erkänt några tydliga saker. Invandringen ska vara reglerad. Sverige tar emot många och det är en börda för Sverige.

Brottsligheten ska bekämpas, kraftigt, inte med sociala insatser och annat trams utan med batonger, lagstiftning och straff. Givetvis har han de obligatoriska tilläggen om att hindra grogrunden för brott, den ökande ojämlikheten, men de framstår mest som en läpparnas bekännelse, en avslutning eller en bisats, men de utgör inte kärnan i budskapet. De står inte för det nya utan för det gamla, monotona, som en gammal kasset som fastnat på repeat men ingen brytt sig om att stänga av.

Det var inte bara de frågor han pratade om som var intressanta, utan också de frågor som han inte pratade om. De mjuka frågorna lyste med sin frånvaro. Det var betoning på typiskt "hårda" frågor. Ett svar på den oro många känner efter dådet på IKEA och sommarens våldsvåg.

Det var också intressant att han dels betonade vikten av det ekonomiska ansvaret, att hålla budgeten, men samtidigt beskyllde han Alliansen för nedskärningar och utlovade satsningar på infrastrukturen och utbildning. Ska man kunna leverera detta, samtidigt som budgeten hålls, då måste man minska kostnaderna någonstans. Tröskeln för att börja titta på "volymerna" som Billström sa, blir allt lägre för varje dag.

Med den retorik han använt idag är det fullt legitimt att genomföra förändringar redan nu. Han har redan slagit fast att svensk invandring ska vara reglerad och att de som får avslag ska återvända hem, finns viljan så finns alla möjligheter att med utgångspunkt i detta, hävda att regleringen inte fungerar längre och att de som får avslag inte återvänder i tillräckligt hög utsträckning. Därefter föreslås reformer. Retoriken kring tiggeriet andas pragmatism som går att översätta till asylfrågan. Lösningen finns i hemländerna. Har man sagt det om tiggare från Rumänien kan man säga det om asylsökare från Eritrea.

Vad som sen händer, det är frågan. Om Löfven tror att denna retorik och några ändrade lagar kring handgranater räcker, då är han naiv. Om han å andra sidan förbereder en kursändring med den här typen av retorik, då är han smartare än vad han utgett sig för att vara. Eller åtminstone hans rådgivare. Alla går runt och väntar på att Alliansen ska ta tag i frågan och så kommer S och slår till istället. Det vore ett lämpligt steg för att ta återfå sin relevans i svenska väljares ögon.

Kommande förändringar av arbetskraftsinvandringen har redan antytts. TUT på det? Tre borgerliga partier har lanserat det hela och överlevt. Varför inte, Löfven? Vi får se. Man törs inte hoppas på för mycket när det gäller S. Jag har dock alltid reserverat ett uns av hopp för just Löfven, jag tror allt för många har underskattat och dömt ut honom för tidigt. Han kommer växa med ansvaret, det tror jag. Reinfeldts ego var det enda som växte av hans ansvar, men jag tror att Löfven är annorlunda, som människa. Innerst inne bryr han sig om det landet som han växt upp i, även om han fastnat i en väldigt sjuklig partiapparat, som glömde sina skyldigheter gentemot det svenska folket för längesen, längesen.

Tidigare tal har varit i denna anda, om än lite försiktigare. De handlade om pliktkänsla och om utvecklingsmoral men saknade samma betoning på lagförslag mot bland annat kriminaliteten. Nu var markeringarna tydligare. Mer långtgående. Jag vågar trots allt tro på en blocköverskridande överenskommelse i migrationsfrågan med KD, FP och M till hösten.

Då kan Decemberöverenskommelsen få ökad legitimitet också, kanske t.o.m. i Sverigedemokraternas ögon. Sköts det snyggt och med självförtroende så kan det t.o.m bli en skjuts för S. Börjar han stamma och se osäker ut kommer de äta honom levande.