Början på ett mediakrig om mångkulturen?

En glad nyhet i mångkulturkriget, tack för den. Ardenneroffensiven är stoppad.

Striden förs idag med juridiska medel. Och här är det med andra ord tvärstopp. Om en en EU-topp som Viviane Reding uttalar sig försiktigt positivt om zigenarregistret, ja då min skäl kan DN och alla dess stödjare hälsa hem. Det här är dagens motsvarighet till amerikanske översten McAuliffes svar, "Nuts", på den tyska begäran att kapitulera i Bastogne under Ardenneroffensiven. Detta blev vändpunkten, Patton kom snart med reserver, och så måste tyskarna retirera.

Och nu hos oss har alltså zigenaroffensiven kört slut på sitt krut. C'est fini.

Vi får väl se vad FP-Ceciliorna Wikström och Malmström kan hitta på. De kanske kan få EU att tillskapa ett Rom-fördrag.

Det vore onekligen en oväntad vändning, och inte så litet pinsamt för liberalhäxorna.

Nathan Shachar i DN problematiserar rasismbegreppet i media. Han ser media som en sluten kyrka, där trosbekännelsen heter antirasism och där man ägnar sig åt djävulsutdrivning i kamp mot inbillade djävlar:

Myten strukturell rasism plockas ner som den halmgubbe det är.


Han nämner också det onämnbara, nämligen romers brottslighet:


Men Shachar skulle inte vara den jude och gammal Israelkorrespondent han var om man inte samtidigt passade på att fria Israel från rasism-kritik:

http://www.dn.se/ledare/kolumner/en-yrkeskar-i-glashus/

Redings "romerna, lika lite som några andra medborgare, står över lagen" skulle kunna vara kärnan i ett motdrag mot mångkulturalismen. Påminnelse om att "/favoriserad utsatt grupp/, lika lite som några andra medborgare, står över lagen" verkar behövas.

Mycket intressant och välartikulerat. Och fascinerande att det publiceras i DN. Är det för att DN är på väg att lägga rök och backa ur sitt fastkörda romrasistanfall, eller för att skaffa sig alibi och visa på att man minsann publicerar olika sidor av saken?

Ja, ibland behöver det självklara sägas. I Sverige finns det numera ett stort antal "utsatta" grupper, som alla kännetecknas av att de absolut inte är svenskar...

Om DN hade varit en kyrka för de rättrogna skulle nog Kjöller ha fått sparken i samma sekund som Wolodarski tog kommandot. Att den här artikeln släpptes fram är nog snarare ett uttryck för att även en trasig klockas visare pekar rätt 2 ggr/dag.

Vad som hänt är det gamla vanliga: En skrivkunnig invandrare (Teodorescu, Schachar, Selimovic etc) släpps fram pga sitt invandrar-alibi, sätter fingret på det svenska PK-vansinnet och hur absurt det hela ter sig för en utomstående betraktare, läses av PK-eliten som får några millisekunder av självinsikt, men det suddas bort lika snabbt igen. Sedan rycker kultursidorna ut och sågar texten, textförfattaren husneger-stämplas, och så kan alla andas ut igen.

Den svenska antirasismen är just en kyrka med påvar och inkvisitorer. Vad händer när man springer in i kyrkan och ropar "Gud finns inte!"...? Ingenting, förutom att man blir avhyst. Ingen kommer att säga "hmm, han kanske har rätt, låt oss ompröva hela vår världsbild". En religion backar inte, anpassar sig inte. Den flyttar bara motvilligt på sig om den trycks undan av en annan religion.

Mest förutsägbara Twitterreaktionen hittills (lyteskomik...):

Det är orimligt att kalla Knut Ahnlunds son Mats för "en invandrare".


http://sv.wikipedia.org/wiki/Nathan_Shachar

Förvånande att DN publicerar en attack mot sin egen agenda. Hela kolumnen låter som ett inlägg på den här tråden när den håller stilen. Vad är DNs motiv? Är man orolig för att romskandalen fick motsatt effekt så att man nu måste nyansera sig? Bredda målgruppen? Eller är det oundvikligt att starka medarbetare ibland får igenom avvikande åsikter?

Det är alltid intressant att se hur snabbt även den mest hängivna PK-medlem stämplas som hädare för minsta lilla avvikelse. Inte ens Führern går säker.

Så vad är han? En pursvensk som åkt till Jerusalem och jobbat på att skaffa judealibi så till den milda grad att han bytt namn? Jag förstår ingenting. Kraft+Weibull="Shachar"?

Han har bytt namn - kanske i samband med att han konverterade till judendomen. Jag lyckades (för ngt/ngr år sedan) gräva fram en intervju, där han själv bekräftar att han konverterat. Jag minns tyvärr inte i vilken tidskrift - du får lita på mig, eller gräva fram artikeln.

Han mor - Katarina Kraft är "dotter till historikern Salomon Kraft - och Gudrun Weibull". Strängt taget är väl Katarina Kraft inte någon judinna... om hennes mamma (Weibull) inte är judinna - men jag antar, att Mats Ahnlund (numera Nathan Shachar) inspirerats av morfar: Solomon Kraft.

Mats Ahnlund (numera Nathan Shachar) skriver ibland förbluffande klarsynta (och kätterska) reflektioner.