Feminismen motverkar feminism?

Jag tror faktiskt att kvinnor var lyckligare förut jag med. Hur många kvinnor måste ta antideprisiva medel idag jämfört med hur de såg ut för 30-40 år sen?

Hej, mina kära feminister.
Ni kanske förundras över min egendomligt fyndiga () trådtitel. Vad menar den där jävla blatten nu, kanske ni tänker. Jo, det är så att blatten menar att feminismen i stora drag är en självdestruktiv ideologi som i hög grad motverkat kvinnokampen mot "gubbslemmet".

För att kunna argumentera för detta krävs en kort definition av feminism, och varför då inte ta till Wikipedia. En sökning på feminism ger följande korta definition:



Är vi nu med på vad som menas med feminism (i stora drag)? Bra, då fortsätter vi.

Notera ordet sociala. Vad menar man med det sociala? Troligtvis det som inte kan innefattas i de två övriga punkterna (politiska och ekonomiska) och där det finns en uttalad skillnad mellan man och kvinna. Det typiskt, socialt sett, manliga är givetvis att ta för sig, supa och välja livspartner själv utan påverkan från nära anhöriga. Redan här kommer problemet. Lössläppta och promiskuösa kvinnor har länge försökt och även lyckats, i många avseenden, med att eliminera de sociala skillnader som funnits mellan man och kvinna. Kvinnor i väst har givits möjlighet att konsumera alkohol och sex i lika stor utsträckning som den västerländska mannen. Hon är fri, kort och gott. Att häva dessa "universala" friheter skulle vara ett bevis på stenåldersmentalitet och kvinnohat, menar feministerna. Något som den primitive muslimen gör, men knappast den moderne västerlänningen.

Till min frågeställning då - Är kvinnan lyckligare och mer jämställd mannen idag än för hundra år sedan? Jag hävdar bestämt att så inte är fallet. Den moralliberalisering som skett i västvärlden har även resulterat i andra till synes, ur kvinnans perspektiv, mindre positiva bieffekter. Porrindustrin har växt och är idag större än någonsin, feta och oattraktiva kvinnor klagar på att stora affärskedjor (exempelvis H&M) i sina reklamkampanjer idealiserar kvinnan som sexuellt tilltalande, smal och rakad. Alla som faller utanför denna idealiserade bild av kvinnan är inte riktiga kvinnor. De konkurreras ut på partnermarknaden och stigmatiseras för livet, menar feministiska kritiker. Feministerna har faktiskt rätt på denna punkt. Självmordsstatistiken bland yngre kvinnor ökar år för år, spritrelaterat våld och sexuella brott har skenat iväg, antalet aborter ökar stadigt och kvinnor mår psykiskt dåligt av de prestationskrav som postmodernismen utsätter dem för. Det gäller helt enkelt att räcka till i det kyliga västerländska samhället, annars är man körd och oönskad. Men har ni, feminister, inte er själva att skylla på för detta? Var det inte detta ni ville ha eller är ni beredda på att erkänna att kvinnan faktiskt inte är psykiskt eller biologiskt lämpad att leva som en man?

Förr i tiden behövde ni inte konkurrera om männen genom att se vackra och fina ut för att locka till er hannarna i grannskapet. Det skötte familjefadern. Familjefaderns uppgift var att hitta en lämplig make till sin dotter, och männen stod i kö. Det var männen som fick tävla om kvinnan och inte tvärtom. Var mannen av bra social börd med bra inkomster? Ja, då var han givetvis en lämplig make. Visst, ni kanske hävdar att kvinnan var en handelsvara. Fast frågan är då, är det mycket bättre idag? Är man ful och fet får man nöja sig med bilmekanikern och dyslektikern Tommy. Tillhör man den ringa skara som faktiskt utgörs av riktiga donnor som faller inom ramen för H&M:s idealkvinna, så har man kanske tur nog att bli en trofé-fru åt en 60-årig IT-miljonär. Er desperata kamp har med andra ord bara lett till att det de facto har blivit betydligt värre att vara kvinna idag. Var det inte bättre förr? Då slapp ni undan prestationskrav och ni kunde fokusera på det som socialt sett var tänkt att ni skulle göra och vad ni var evolutionärt skapta till att göra.

Hur råder man bot på detta? Medicinen är enkel men med en lite besk eftersmak. Återgå till den konservativa och sundare livstilen som kvinnor anammade innan moraliberaliseringen tog fart. Ta vara på kärnfamiljen och gör det en kvinna är gjord för att göra - ta hand om barn och hushåll. Det är bara då ni verkligen har mått bäst och funnit er plats i den grymma mansdominerade värld vi ändå lever i och kommer att göra i all överskådlig framtid. Instämmer ni eller finns det månntro någon invändning?

Det ser ut som om du läst TS hela 1:a inlägg i tråden och att du lagt ner en del för att konstruera upp ditt svar men lik förbannat så missar du totalt TS frågeställning och svammlar ut i något för tråden totalt irrelevant.

Om du inte klarar av att hålla dig till topic så låt bli att svara

Jaha? Nej kvinnor är lyckligare nu, när dom inte är en ägodel längre.

Knappast att kvinnor var lyckligare förr då dom bara städade,tvättade och tog hand om barnen. medans dom fick se sina män skaffa sig en karriär.

Fast då mäter du ändå lycka i typiskt manliga termer (jobb och karriär). Det är just där problemen dyker upp. När samma parametrar tillämpas på kvinnor som på män, för att avgöra om någon är lycklig och "bra", så slutar det med prestationsångest över misslyckad karriär och att man inte kan leva upp till de yttre idealen. Min poäng är helt enkelt att kvinnan mår bäst med att göra det hon var skapt för.

Hur vet du att kvinnor var olyckligare under 1800-talet? Har du gjort en undersökning? Det finns däremot mycket som tyder på att utvecklingen gått åt precis motsatt håll!

Dessutom är det ju inte direkt socialt acceptabelt att vara hemmafru och lydig kvinna. Titta bara på slöj- och islamdebatten. De kvinnor som trots allt väljer denna livstil blir paria i samhället. Kvinnor tvingas helt enkelt in i det brutala och hjärtlösa sociala spelet och detta skapar trubbel och problem i de fall då hon inte klarar av att varken hantera eller förhålla sig till den västerländska verkligheten.

Dyslektiske Tommy i bilverkstaden, ensamstående och oskuld.

Att tro det spelas in mer porrfilmer i dag än på artonhundratalet på grund av/tack vara feminismen är ju att begå ett stort tankefel. Det fanns inte möjlighet rent tekniskt på artonhundratalet att filma så mycket porr då förstår du. Och sen har tekniken utvecklats men jag kallar inte de som har utvecklat filmkameran för feminister. Det är att använda ordet fel helt enkelt.

Ditt resonemang går precis lika gärna att adaptera på män. Eftersom du anser som du gör så borde inte män få vara lika lyckliga och få vara hemmamän och lydiga?

Det han menar är att sexualliberalismen öppnat upp för en ökad porrmarknad. I sexualliberalismen har feminismen varit drivande.

Saudiarabien har också filmkameror men där spelas det inte in så mycket porr, utan porr brukar spelas in i länder med feminism snarare än starkt konservativa länder.

Det är inte feminister som påverkar lusten att spela in porrfilmer. Det är helt andra krafter som styr. Bland annat så beror det ju på om man tillåter att människor gör fria val. Och när det fria valet finns så är bevisligen porrfilmer något som känns angeläget för många människor att syssla med. I TS resonemang så beror alltså det fria valet enbart på feminismen. Det vänder jag mig emot då det finns många andra krafter i samhället som har skapat världen som den ser ut i dag.

Jag har väldigt svårt att se hur ett samhälle kan ha mycket porr utan att också haft en stark sexualliberal rörelse/sexuell revolution. Det är ju förutsättningen för att människor ska kunna göra vad du kallar för fria val. I ett samhälle med tydligare normer att förhålla sig till på det sexuella planet så kommer färre personer att hålla med Pride-parader, pornografi, transvestism osv.

Visst är det så men det är betydligt fler krafter inblandade när samhället har utvecklats i den riktning det har.