När stora antal djur och särskilt fåglar, ögonblickligen dör eller faller döende till marken från ett ögonblick till ett annat, är det knappast något som har med naturliga orsaker att göra.
Skulle det vara något naturligt med det skulle fåglar möjligtvis dö var för sig, genom att falla till marken när livet nådde sitt slut. Nu skedde detta istället att alla dog samtidigt och då är det knappast något som bör anses som naturligt. Kajor är kråkfåglar som ofta håller sig till bebyggelse och samlas i stora flockar och då särskilt om vintern då tillgången på föda är låg, är ett vanligt beteende.
Ett beteende som är ovanligt är däremot att de överhuvudtaget flyger omkring på natten. Det gör aldrig kajor och få andra fåglar. Att kajorna överhuvudtaget var i luften i flock mitt i det som för dem är natt är att betrakta som mycket ovanligt och tyder alltså på att något utöver det vanliga stört dem i deras nattvila. Att de sedan en hel flock, samtidigt faller döda och döende till marken, har ingenting med naturen att göra.
Om somrarna när jag var liten och befann mig på landsbygden där det odlades allehanda grönsaker, bär och frukter kunde det komma kajflockar som var ute efter att kalasa på tillgången av det odlade. Jag hade då som uppgift att försöka sjasa bort dem då fågelskrämma knappast hjälpte. Jag hade då en gammal pistol med knallskott med vilken jag sköt för att knallen skulle skrämma bort kajorna och inte en enda gång när jag gjorde detta, kanske flera gånger varje dag under vissa perioder, har jag fått se en enda kaja falla död ned på marken, skrämd till döds. Det förekommer helt enkelt inte och om det skulle förekomma så skulle det förmodligen röra sig om en mycket svag eller sjuk individ så att individen i så fall skulle dö av vilken plötslig händelse som helt i så fall.
Det här som har hänt är något helt annat. Något som inte alls har med naturliga variationer eller orsaker att göra. Vem som helst som vill ställa sig kritiska frågor står just undrande inför förklaringen, att fåglarna skall ha skrämts till döds???
Att fåglarna dessutom alla hade svåra inre blödningar, hör inte samman med någon plötslig död till följd av skrämsel. Det är något jag aldrig någonsin har hört talas om och ingen annan som jag känner med anknytning till natur och djurliv heller. Stress ja men då har det aldrig handlat om flockar eller grupper av individer. Gruppen och den sociala interaktionen inom gruppen är just det viktigaste för många djur inklusive människan. Om detta förvägras kan också självbevarelsedriften hos individen försvinna.
Om en individ inom en flock såsom en fågel, som t ex blivit skadad och är van vid att ta sin tillflykt inom gruppen, skiljs ut eller blir lämnad ensam och tas om hand, händer det ofta att de inte klarar av den stress, som chocken och omställningen av att ha blivit helt ensam utan flockens säkerhet, utan dör. Detta är däremot något helt annat än om fåglarna befinner sig i en flock. Blir de utskilda ur flocken och helt ensamma utlämnade till fara utan möjlighet att komma undan, ja då kan fåglar dö av stress. De fåglar som dog nu, var fåglar som befann sig i flock och i fritt tillstånd dessutom.
Fåglar är vana vid att ta till flykten. Det är en vanlig strategi för att överleva. Att fåglar blir skrämda är knappast något som är ovanligt. Fåglar håller mycket vaksamt uppsikt åt alla håll och de har sina artfränder till hjälp, då dessa alltid slår larm eller plötsligen flyger upp, vilket är en signal om att det är fara å färde.
I somras hade jag möjligheten att vid Sveavägen i Stockholm följa en flock duvor som i höjd med Stadsbiblioteket flög runt runt i vid cirkel i hög fart, tvärs över utrymmet mellan Stadsbiblioteket och fastigheterna på motstående sida. Efter ett slag fick jag se vad det var som var orsaken till fåglarnas flykt, där samtliga individer under flykten försökte hålla sig nära intill varandra. De sökte trygghet i sitt antal, precis som fiskar i stim gör. Det är där säkerheten finns och chansen att bli utvald som byte är som allra minst såsom en individ i mängden.
Plötsligt fick jag i ögonvrån se en mycket större, grå fågel, skjuta ned ifrån himlen, gripa en individ i den flygande flocken i luften med klorna, varvid den stora, grå fågeln vände upp mot himlen igen bärande sitt byte och försvann upp bakom hustaken. Det var en duvhök, som tog ett av sina vanliga byten. En stadsduva eller som den i själva verket heter, en klippduva. Duvorna slutade flyga runt i hög fart och i vid cirkel och slog sig ned i ett parti av Observatorielunden intill Stadbibliotekets huvudbyggnad och allt var snabbt som vanligt igen utan att man kunde se några tecken av det drama som just hade utspelats.
Naturligtvis kände duvorna i flocken av dödsfaran och naturligtvis var de också mycket rädda vid tillfället, då deras värsta fiende hade siktats och nu höll på börja jaga dem. Naturligtvis var den hotande faran som upptäckts orsaken, till den mycket snabba flykten runt runt i en vid cirkel.
Duvorna identifierade faran, eftersom de förmodligen varit med om samma sak vid massor av tillfällen tidigare, varför de också var rädda.
De har också vid tidigare tillfällen sett duvhöken, som flugit iväg med deras artfränder som aldrig återvänt, medvetna om den hotande dödsfaran, så fort höken visat sig. Att upptäcka höken är detsamma som att befinna sig i dödfara för en duva, vilket naturligtvis också ger upphov till rädsla och kanske t o m skräck eller dödsångest men inte en enda gång, föll en duva död till marken av detta.
Jag har sett andra fåglar jagas av andra rovfåglar bl a sparvhök men aldrig har en mes eller sparv fallit död till marken när höken visat sig. Det förekommer överhuvudtaget inte. Jag känner heller ingen som observerat att en fågel, som jagats av en rovfågel eller av annan orsak skrämts upp, plötsligt fallit död till marken. Nej. De förklaringarna faller döda till marken om ni ursäktar formuleringen, när man ställer sig den enklaste motfråga. Att de skulle skärmts till döds serveras likt den värsta desinformation som gärna vill betros av allmänheten bara den infriar en förhoppning om trygghet.
Det märkliga är att man i tidningarna ändå väljer att skriva att fåglar kan ha skrämts till döds. Ännu mer anmärkningsvärt är att ornitologer eller skall jag kanske säga sk ornitologer påstår att så skulle kunna vara fallet.
Att man i media påstår att fågeldöden skulle röra sig om yttre våld är också mycket märkligt eftersom fåglarna inte uppvisade några yttre blödningar eller andra ytliga skador, annat än de som olyckligt nog blev ihjälkörda av lastbilschauffören som märkligt nog valde att köra över en massa fåglar i hans väg, trots att han befann sig mitt i ett samhälle där man förmodligen inte får köra mer än 30 km/tim och där det borde ha varit lätt att sakta in och stanna.
Oavsett vad, så borde en fågel precis som en människa som dött av yttre våld, uppvisa spår av yttre skador och blödningar. Några yttre skador har dock inte kunnat konstateras. Bara inre skador. Att dessa inre skador skulle ha uppkommit av yttre våld utan att detta "yttre våld" skulle ha lämnat några spår på utsidan i form av blod eller sår är därmed uteslutet.
Att tidningarna ändå valt att skriva detta i sina rubriker och i bördtexten i artiklarna, trots att man är väl medvetna om hur viktig roll rubriken har som etablerare för människors övergripande uppfattning om helheten i det som det skrivs, är för mig omöjligt att förstå.
En annan sak som också är omöjlig att förstå är att folk, så fort det handlar om djur eller natur som man anser sig inte begripa sig på, som om vi trots våra tekniska framsteg inte skulle vara en del av naturen, ( vi ingår ju i den) lämnar det sunda förnuftet någon annanstans. Vad jag menar med det är att jag inte kan begripa, att journalister oavsett hur litet kunskaper de har om djurs beteende eller om naturen, i övrigt kan falla för en så simpel och pinsam förklaring, som en om yttre våld, när inga yttre blödningar har kunnat konstateras.
Att fåglarna skulle ha dött av yttre våld, utan att bära spår av ytliga skador, är lika omöjligt som att en person skulle ha dö av yttre våld, utan att bära spår av skador eller yttre blödningar samtidigt som personen i sitt innanmäte är fylld av inre blödningar.
Det ena utesluter helt enkelt det andra. Djur och människor består av sk organisk materia och av den anledningen, så reagerar vi på liknande sätt av skador. Även fiskar reagerar på liknande sätt av skador. Detta har uppenbarligen inte journalister lärt sig konstatera, även om det ena är bland det mest naturliga för oss, som levande individer om något dvs förmågan vi har, att kunna konstatera yttre skador som resultatet av yttre våld. Det är helt enkelt en del av vår överlevnadsinstinkt och vår självbevarelsedrift.
Har yttre våld förekommit, ja då kan också yttre skador, såsom bristningar, ytliga eller djupa blödningar, köttsår, blåmärken och svullnader konstateras. Finns det inga sådana ytliga tecken, ja då har det med största sannolikhet inte skett något våld eller åtminstone inte så mycket våld, att det har gett upphov till några skador. Har en person dött av svåra inre blödningar, utan ett endaste sår, bristning, blödningar blåmärken eller svullnader på utsidan, så kan man konstatera att personen med största sannolikhet inte har fallit offer för yttre våld.
Med andra ord kan vi konstatera att dessa fåglar inte heller kan ha fallit offer för yttre våld. Med andra ord kan vi konstatera att tidningarnas formuleringar, såsom för samhället vedertagna sanningsbärare, varit olyckliga för människors uppfattning om det som hänt. Det kan ha medfört att människor, just genom rubriceringen väljer att acceptera att fåglarna dött av yttre våld och därmed slutar att ställa frågor, vilket förmodligen är det viktigaste att fortsätta göra om vi någonsin skall få reda på en förklaring till det som har hänt.
__________________
Senast redigerad av Supermarine 2011-01-07 kl. 05:13.
