Konkret idé på förklaringen till vår generations meningslöshet

Jag kan säga att dagens samhälle är väldigt givande, kunskapsfyllt och i vissa drag påfrestande. Jag tror hela att vi hela tiden har två motpoler som drar i oss och säger åt oss vad vi ska göra, tycka och tänka. Men jag tror heller inte att det behöver vara så komplicerat som vissa tycker.

De flesta jag känner påverkas ständigt av samhällets alla krav som: köp det, uppför dig såhär, du kan inte se ut så, tycker du inte som jag? Själv har jag kommit in i en period i mitt liv där allt sådant (om ni nu fattar vad jag syftar på) är totalt likgiltigt för mig. För att jag vet att allt det är självbedrägeri som jag uppfattar det. Själv tror jag, eller fascineras även på talesättet, "Ensam är stark" och på Edith Södergrans dikt, "Husen, dem vi bebo, äro urtidskojor i jämförelse med den konception av människoboning vi bär inom oss själva".

Jag är inte så säker på att alla de historier som berättades vid tex lägerelden för stammen för många tusen år sedan var särskilt utvecklande eller nödvändiga. Ofta talades det väl om naturens andar o sånt, det var väl någon shamanreligion som var det dominerande temat förut antar jag. Men jag har inte så värst mkt riktig kunskap här egentligen så jag stannar här.

Religion och en tro på gudomliga varelser har varit dominerande hos människan som art hela våran historia, så därför är det mycket exempel som kan tas därifrån. Du menar på att våran generation får allting som behöver tänkande och filosoferande serverat för oss, men jag skulle säga människan förut fick allt filosoferande och tänkande serverat i minst lika stor grad, om inte mer. Idag ser vi filmer med väldigt olika budskap och filosofier som presenteras, mångfalden skulle jag säga är större nu än förut.

Påtal om filmer igen, så finns det väldigt ofta ett budskap, eller en poäng, eller tanke inblandat i berättelsen som på det sätt du pratar om är utvecklande och nödvändigt. Jag skulle säga att våran förmåga att tänka och använda kunskap i praktik och komma på nya kreativa lösningar är idag våran arts viktigaste egenskap för vår överlevnad. Vi är varken snabb eller stark eller har biologiskt medfödda farliga vapen utan det som är våran arts signum är hjärnan och förmågan att sätta ideér till praktik med våra händer. Visst kan jakthistorier vara utvecklande för att höra om nya sätt att lura bytet till en lite mer komplicerad fälla, men som utvecklingen ser ut idag så är detta inte våran viktigaste kunskap.
Det där du säger om att religion är som att man anammar en färdig identitet är ju liksom essensen i dina tankar, har jag inte rätt? Därför är religion ett utmärkt exempel på hur det sett ut förr i tiden, och religion har alltid varit ett dominerande inslag bland mänskligheten vart du än tittar. Du menar på att media och tv matar oss med visioner om hur vi ska vara och vad vi vill göra och vad vi ska tycka, det är i min mening väldigt jämförbart med religion, och som sagt, religion har alltid varit ett dominerande tema bland människan vilket innebär att detta anammande av färdig identitet alltid pågått och är inget nytt fenomen som skadar våran generation som du påstår.

Sen angående det du säger om att vi har allt vi behöver för en bekväm vardag men ändå känner vi en tomhet inom oss. Den tomheten har utan tvekan alltid existerat bland mänskligheten, inget nytt fenomen. Mest troligen märker vi av det mer nu när vi har en väldig bra ordning och koll på alla medborgare och har folk specialiserade på att försöka hjälpa dessa människor som känner en tomhet och meningslöshet med livet. Människor tog livet av sig förut pga depression. Många jobbade och slet på åkern hela sitt liv och kände en meningslöshet med livet. Enligt mitt sätt att se på religionens funktion ur ett perspektiv av ett modernt samhälle och dess roll skulle jag säga att det tjänar ett syfte i just denna del. Människor som känner att livet är meningslöst och känner en tomhet inom sig söker upp en gemenskap av människor som får en att må bättre. Nu liksom förr så tror jag att den bakomliggande anledningen till att människan sökte sig till religion var för att känna en mening och betydelsefullhet med sitt liv, även om bokstavstrogenheten minskat.

Vi är sociala djur och även om våran tillvaro har blivit väldigt bekväm i utvecklingen av vårat samhälle så finns samma mentala påfrestningar om vi inte känner oss som en del av en en större social gemenskap. Det känns som att du glömmer att tillvaron var för en större del av befolkningen inte särskilt bekväm innan vårat moderna samhälle och att de problem du pekar på idag bland våran generation fanns också förut, men den fysiska drägliheten i form av slit och hygien bla är förbättrad.

Känns som att den uttjatade klichén: ''Pengar kan inte köpa lycka'' passar in rätt bra här. Visst vi har materiell välfärd, men för att en individ ska känna lycka i livet behöver den känna att den har en meningsfull fritid och social gemenskap är en väldigt viktig del i vårat psykiska välbefinnande.

Evolutionen har också utvecklat oss till att gilla rutin. Vi vet att ett sätt funkar och gillar det, så vi uppmanas att fortsätta med det.

Nu ska jag inte säga att jag tror du har helt fel, om människor inte utsätts för några utmaningar, både mentalt och fysiskt så känner de mindre livsglädje kan jag tänka mig, rena spekulationer här från min sida egentligen. Det är sant att dessa naturliga utmaningar som alltid varit en obligatorisk del i livet förut inte alls stöts på idag i samma former. Man behövde jobba på åkern varje dag för att överleva, men nu är inte dessa moment obligatoriska.

Men, som du påpekar så har vi dessa behov av fysiska och mentala utmaningar. Om vi bara tänker efter en kort stund så märker vi att människan har idag skapat egna utmaningar av dessa sorter idag. Vi har ju sport vilket en stor del av mänskligheten mer eller mindre utövar, vilket är fysiska utmaningar, det sägs också enligt studier vara bra för en individs välbefinnande, vi kan härmed konkludera att människors behov av iallafall fysiska utmaningar är nyttiga.

En hel del människor(har ingen bra bild egentligen av hur pass engagerad gemene människa är) är engagerad i politik till viss del(även om vissa inte ägnar detta mkt tanke och dess ideologier är rätt så ogenomtänkta) vilket man skulle kunna säga är en del inom filosofin då man försöker hitta sitt synsätt på livet och sin egen ideologi. Men det är någonting iallafall, som påminner om eget tänkande, fast det kan som sagt finnas stor brist av det hos folk.

Annars har vi utbildning, och naturvetenskapliga fakulteter ses väl som ett rätt tydligt exempel på hur människor är nyfiken på och funderar över hur sin omgivning fungerar och varför den fungerar som den gör. Vi sätter våra mentala förmågor på prov med att lära sig ett matematiskt språk och prövar konstant oss själva med att lösa svåra matematiska och naturvetenskapliga problem.

Men som du säger så är ingenting av detta någonting som alla individer i samhället behöver utsätta sig för, en hel del väljer ett liv av komfort och sitter kanske hemma i soffan och ser på tv-serier, spelar något spel(som kan vara utmanande iofs) eller slösurfar. Jag skulle gissa att de individer som inte engagerar sig i aktiviteter som är utmanande på något vis, må det vara fysiskt som i sport eller mentalt som i matteproblem eller eget tänkade hur det nu kan te sig inte känner lika stor livsglädje för jag tror att vi behöver det eller iallafall mår bättre av det. Det känns iallafall som att du och jag är på samma våglängd här, och något konkret vi kan utläsa av detta(vi skulle ju ta fram konkreta ideér i denna tråden, right?) är att människor borde i större grad uppmanas av samhället(media inkluderat!) att aktivera sig i fysiska och mentala utmaningar som sport eller matematikutbildning eller vad det nu kan vara.
Du må ha en poäng i att vi är mer lata och mer likgiltiga än förut då vi livet inte kräver av oss att vi utmanar oss själva i diverse aktiviteter. Men kom ihåg att många människor var troligen lata och likgiltiga förut också, vi ska inte peka på problem idag och säga: ''Vårat samhälle är dåligt!'' utan att tänka efter hur det var förut och hur saker och ting är. Det kommer alltid finnas människor som mår psykiskt dåligt, det är oundvikligt, hur vi än gör kommer vissa människor inte passa in och må bra, det är naturens gång och en av mångfaldens egenskaper, vissa mutationer funkar inte och passar inte in i sin nuvarande omgivning.

Att vi börjar oroa oss för nonsenssaker borde du egentligen se som en en positiv sak i detta sammanhang, det betyder att människor inte är nöjda med sin omgivning och strävar alltid efter bättre och bättre...bättre än att vara likgiltig, right?
Min sista fråga var bara ett muttrande konstaterande om hur ofta man stöter på åsikter om hur mänskligheten är så hemsk och våra samhällen så deprimerande.

Måste bara få avsluta med hur mkt jag njöt av att läsa din åsikter och tankegånger och att få sätta prov på min förmåga att tänka kreativt och leva mig in i din beskrivning, fundera i nya tankebanor och komma med nya ideér, en mental utmaning if you will

(Shit vad mkt text det blir )