Konkret idé på förklaringen till vår generations meningslöshet

Hej. Tog en promenad förut och tänkte lite, så jag tänkte att jag ventilerar lite. Ska försöka göra det så konkret och läsbart som möjligt.


Vår generation växer upp under förhållanden som ingen annan generation har gjort. Nu pratar jag om att vi har så vansinnigt mycket färdig stimulans framför oss. Konstant underhållning på världsklass 24/7 om vi så vill, i form av TV med alla möjliga olika kanaler i 3D och FullHD om vi önskar.. Spel av alla dess slag, reklam som matar oss med vad vi bör konsumera för att bli ännu mer stimulerade och fulländade och alla olika typer av saker som vi bara kan SE på och ändå få något slags behov mött.
Filmer skapade för att framkalla vissa typer av känslor, man blir vägledd genom hela filmen. Man behöver aldrig, om man inte vill - tänka eller tolka själv.

Det verkar vara ganska få som ifrågasätter vad allt det här gör med oss människor, jag vill mena att det totalförstör oss. Andligt, fysiskt och psykiskt.

Jag själv har alltid varit en "nörd" och senast iförrgår så köpte jag en 46tums FullHD Tv till min lilla lägenhet. Inget jag ångrar, och inget jag prisar. Det är nåt jag var tvungen att ha... Bara en liten sidenote.


Människan är väldigt komplex, men det vi vet om oss är att vi är människor som föddes och växte upp under x antal hundra tusen år utomhus. I Världen.
Vi har lärt oss att jaga, att överleva ute i världen. Vi har upptäckt. Vi har förstått nya saker. Vi har kommit på helt nya saker att underhålla oss med, helt själva. Vi har tolkat intryck och känslor helt på egen hand.

Allt detta är nu helt irrelevant, inget av det här gör vi längre. Till och med våra utlandsresor till fjärran land är under kontrollerade former med flygplansmat, tv, guide osvosv..
Vårt JAG får egentligen aldrig tid eller plats att utveckla sig naturligt. Det får aldrig utrymme att ställa frågor och svar eller att tolka känslor naturligt, för alla frågor har redan besvarats på TV eller av någon annan och alla känslor har redan begränsats åt oss , och det är inpräntat i vår bakhuvud..

När jag tänker på hur stor potential vi människor har och hur bra vi är på att pressa ner den potentialen och förstöra den så blir jag.. Ja nånting. Sur eller nåt sånt. Jag vet inte längre hur jag naturligt ska reagera på saker känns det som.

Att vi människor faktiskt har utvecklats till den grad att vi kan tänka "Vem är jag?" , resa till andra planeter och till och med vara nära på att lösa livets gåta. Hur livet i sig själv har uppkommit.. Det är ju en indikation på att vi har så mycket mer makt än vad vi tror. Vi har så mycket mer att säga till om, vi behöver inte låta någon annan diktera hur vi ska vara, vad vi ska tro på eller att våra känslor ska begränsas av medioker underhållning.

Vår vilja är så sjukt stark. Vi kan alltid bli lyckligare än vad vi har blivit tillsagda.

Det här är vår nya folksjukdom tror jag, och den går bara att bota genom insikt och självrealisation utöver det vi är vana vid.


Hoppas ni förstod ungefär vad jag tänker, skulle va intressant med feedback!
Frid!

Ja, du har ju då lyckats med denna insikt.

Ut och spring. Det är gött.

Visst finns det kanske lite val mycket av allting numera, po gott och ont

Otroligt givande kommentar, tack gode gud för att du existerar. Vet inte vart jag skulle ta vägen annars.

Jävligt intressant att reflektera över. Man glömmer leva livet, är inte bättre själv så.

Det du beskriver är något som många (tyvärr inte alla) går igenom under sina tidiga vuxenår och är givetvis ett sundhetstecken. Du kan skatta dig lycklig som ser att kejsaren faktiskt är naken. Världen idag mår långt ifrån bra. Varje dag berättar media för oss att vi inte är tillräckligt bra, nöjda, vackra vilket resulterar i att våra prioriteringar alltför ofta blir fel. Fortsätt ifrågasätta, va kunskapstörstig och nyfiken.

Intressanta tankar... Känns som att alla borde stanna upp och verkligen se världen som den egentligen är, man ser ju på tok för många som går vilse i dagens samhälle pga all påhittad press!

Ursäkta mig men... Var är frågeställningen?

Väldigt inspirerande grejer måste jag säga. Går själv runt å funderar i liknande banor, men det känns som att du fyllt i något i mitt huvud jag inte riktigt tänkt på förut.

Det började efter det att Tyskland och germaner i allmänhet förlorade andra världskriget. Efter dess har västvärlden (med avsikt) genomsyrats mer och mer av liberalism, individualism (egoism), feminism, ateism, mångkulturalism, rotlöshet, antikonservatism, allmänt moraliskt förfall och så vidare.

Varför har det blivit så då? Jo, för att vinnarna av andra värlskriget (den internationella judenheten) vill på sikt få vita att gå under helt.

Det finns mycket mer att säga och fördjupa sig i. Som tur är så har vi Flashback.

Är det den enda lösningen på att finna meningen med livet? Att hitta en fiende man måste utrota?