Citat:
Ursprungligen postat av hoppsann
Det håller jag inte med dig om. Vem som helst kan nog bli mördare beroende på vilken situation de hamnar i, så långt är jag med. Men vem som helst kan inte bli styckmördare. Då skulle vi ha betydligt flera styckmördare.
Om man råkar mörda någon så har man försatt sig i en rätt hopplös situation. Då måste man fundera över nästa åtgärd. Redan här faller många bort som potentiella styckmördare. Antingen erkänner man eller så försöker man dölja sitt brott genom att få bort kroppen. Kanske en del försöker sätta dit någon annan för mordet.
Du har rätt i att man, för att kunna bli styckmördare av den defensiva sorten måste vara hyfsat beslutsam, ha en viss självövervinnelse, inte förlamas i krissituationer, och inte vilja åka fast. Det exkluderar en hel del människor, visst gör det det. Men är det på något sätt
onormalt att vara hyfsat beslutsam, inte förlamas i krissituationer, och inte vilja sitta många år i fängelse? jag tycker att jag snarast har beskrivit typiska önskade ledaregenskaper ovan.
Citat:
De enda som möjligen kan bli styckmördare är de som i ovanstående situation väljer att försöka få bort kroppen. De flesta som måste få bort en kropp väljer nog trots allt inte att stycka den. Återigen har vi ett stort bortfall.
Ja, men det valet styrs ju i första hand av praktiska skäl. Kan du få bort kroppen utan att stycka den slipper du ju en massa besvär som dessutom riskerar att fälla dig, om styckningsplatsen kan identifieras och knytas till dit.
Citat:
Jag tänker mig hela situationen som ett beslutsträd, där grenarna är alternativ i flera nivåer mellan steget att mörda och steget att stycka och bortfallet innan man väljer alternativet att stycka är rätt stort enligt min mening.
Visst är det så. Men jag tror att det är ett mycket stort misstag att förutsätta att valen av alternativ fram till styckmord i någon större utsträckning måste betingas av några psykiska abnormiteter hos gärningsmannen. De faktiska omständigheterna spelar säkerligen en helt avgörande roll.
Citat:
Bara för att du har mött en styckmördare som verkar normal så betyder det inte att alla som verkar normala kan bli styckmördare.
Nä, naturligvis inte. Men, som sagt, en del av dee egenskaper som krävs är i sig goda egenskaper som beslutsförhet och handlingskraft under press - inget som vi gärna vill kalla för
abnormt. Sedan vill jag påstå att graden av desperation - hur mycket man har att förlora - spelar en betydande roll. Ju mer socialt etablerad en mördare är, ju mer har h*n att förlora på att bli upptäckt och dömd. Det gällde i mycket hög grad Rodius, och det gäller, ifall han är gm, också i betydande grad SB.
