Jehovas vittnen, hjärntvättar...

Med tanke på hur du skriver så ser vi hur mkt du går på dina känslor du får när ngn skriver ngt hellre än att se vad som står.

Jag har inte fördomar om JV. Jag skriver ur mina egna upplevelser från en massa år inom JV. Vad som händer i ALLA församlingar över HELA jorden kan ju naturligtvis inte jag veta...lika lite som du kan det....
Och lögner befattar jag mig inte med lilla du. Det är så enkelt för dig och dina kollegor att vifta bort allt obekvämt med att det är "lögner"...då slipper ni ta tag i det.

Dina inlägg är så färgade av DSK och du är så påverkad till att tro på ett visst sätt att du är stängd ifrån att ta emot info från andra med erfarenheter som inte passar in i din förskönade JV bild.
Du borde kanske inse att DSK är människor och att Organisationen är en mänsklig organisation och att den faktiskt sätter en sådan press på sina medlemmar så de ständigt får leva med dåligt samvete om de inte kommer på alla möten och gör "tillräckligt" med predikande i månaden. Jag VET att det är så bland många medlemmar. Du har själv medgivit att det ibland kan kännas "motigt".

Stå fast vid detta, ty genom att göra det skall du rädda både dig själv och dem som lyssnar till dig. (1*Tim. 4:16)

Innan Paulus skrev de här orden hade han rest till Makedonien men bett Timoteus stanna kvar i Efesos.
Varför det? Somliga i den staden hade ett söndrande inflytande i församlingen genom att de förkunnade falska läror.
Timoteus skulle skydda församlingens andliga renhet. Hur skulle han göra det? Delvis genom att själv vara ett gott exempel som andra kunde ta efter.
Paulus skrev till Timoteus: ”Bli ... ett exempel för de trogna i tal, i uppförande, i kärlek, i tro, i renhet.”
Sedan tillade han: ”Begrunda detta, gå helt upp i detta, så att dina framsteg kan vara uppenbara för alla.” (1*Tim. 4:12, 15)
Dessa framsteg hade med Timoteus andliga egenskaper att göra och inte med någon ställning av myndighet.
Det är sådana framsteg som varje kristen bör önska göra.

Smedjan...du kanske kan ge en kommentar eller ett svar på det jag skrivit nedan. De två jag skickade det till tidigare i tråden kunde tydligen inte det....


Det står så här i Matt 18: 15,17
"För övrigt, om din broder begår en synd, gå då och blotta hans fel i enrum....Om han inte ens lyssnar till församlingen, så må han vara för dig alldeles som en man av nationerna och som en tullindrivare."

En broder som alltså begått en synd och inte lyssnar på sin medtroende, eller på "en eller två till" (vers 16)....och inte heller på församlingen....ska alltså då framöver behandlas som en man av nationerna och som en tullindrivare....

Hm.

Hur behandlade Jesus "tullindrivare"....och vilka var det som fördömde just dessa?

Mark 2:15,16
"Senare hände det sig att Jesus låg till bords i hans hus, och många tullindrivare och syndare låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar, för det var många av dem som följde honom.
Men när de skriftlärda bland fariséerna såg att han åt tillsammans med syndarna och tullindrivarna, sade de till hans lärjungar: "Äter han tillsammans med tullindrivarna och syndarna?"

Luk 15:1,2
"Alla tullindrivarna och syndarna närmade sig honom nu för att höra honom. Därför gick både fariséerna och de skriftlärda och muttrade och sade: "Den mannen tar vänligt emot syndare och äter tillsammans med dem."


Hur kan man applicera detta på de uteslutna och de som lämnat Jv? Och hur liknar Jv's Organisation Jesus i detta?

Ja ni får ju tro vad ni vill självklart. Ni har hört att några stycken gör så eller känner några som gör det och drar genast slutsatsen (och önsketänkandet) att det är vanligt bland församlingarna. Fine. Tro vad ni vill, det ändrar inte min uppfattning om Sanningen eller min tro ett spår. I slutänden så spelar det egentligen ingen roll hur och vad den enskilde vittnet gör med sina timmar, det får stå för hans/hennes samvete. Jag behöver varken bry eller bekymra mig över andra människors samveten, det är mitt eget samvete inför Jehova jag behöver bry mig om. Var och en bär ansvar för sin egen samvetsbörda. I slutänden så spelar det egentligen ingen roll vad ni eller jag tycker eller tänker om andra människors beslut, det är mellan dem och Jehova Gud. Ingen annan.

Galaterna 6:4, 5 - "Men må var och en pröva sin egen gärning, och sedan skall han ha anledning till triumferande glädje med avseende på sig själv enbart och inte i jämförelse med den andre. 5 Var och en skall nämligen bära sin egen ansvarsbörda."

adios

Ber om uräkt att jag missat att svara på denna fråga
Kristus Jesus såg inte genom fingrarna med den korruption som var så utbredd bland tullindrivarna. Men han var villig att ge andlig hjälp åt dem som ville lyssna till honom, trots att han blev kritiserad för detta. (Mt 9:9–13; Lu 15:1–7) I*en av sina liknelser visade han att en tullindrivare som ödmjukt erkände sig vara en syndare och ändrade sinne var mer rättfärdig än en farisé som stolt såg sig själv som rättfärdig. (Lu 18:9–14) Och ödmjuka, ångerfulla tullindrivare (till exempel Matteus och Sackeus) fick möjlighet att ingå i Guds himmelska kungarike. (Mt 21:31,*32)

Detta kan man applicera på det utelutna genom att det är välkomna tillbaka om du ändrar sinne (ödmjuka, ångerfulla).

Många har varit "tullindrivare" innan de fann sanningen men ändrat sinne och är därför godkända.

Tror att Jesus menar att vi alla är syndare genom det kött vi själar är placerade i genom den apa vi lever i.

Anledningen till förlåtelse är att han genomlidit det och förstått vår synd.
Vi kan ju endast gå genom honom nå syndernas förlåtelse. Vart hittar man honom, genom kyrkan eller inom sig själv?

Något man som "Jehovas" måste fråga sig.

Ok, tack för ditt svar...så det enda sättet att visa sig ödmjuk är att erkänna att man syndat mot organisationen? Då tar Jesus emot en?
Är alla som inte längre vill tillhöra den mänskliga organisationen JV automatiskt allvarliga syndare och endast värda att dö?
Vet de äldste hur de uteslutna känner i hjärtat?

Det som står skrivet om Jesu handlingar emot olika människor är ett mönster....andra människor kan aldrig se det Jesus såg. Vi kan idag bara se hur han valde att vara. Ingen av oss, och inte heller JVäldste har rätt att döma ngn....vilket de gör vid uteslutningar. De utsätter människor för grymma konsekvenser -baserat på deras mänskliga iakttagelser.
Hur kan detta vara rätt, kärleksfullt och enligt Jesu anda?


Du tycker inte att JV (likt fariséerna) anser sig själva vara rättfärdiga? De är ju säkra på att endast de ska ingå i Guds nya värld.

Ser fram emot dina svar.

Du kan ju inte kalla det mord! Mer.. Bestraffning?

NÄR DET ÄR NÖDVÄNDIGT ATT SLUTA UMGÅS MED NÅGON
19 Ibland blir vi uppmanade att sluta umgås med någon som har varit en medlem av församlingen. Den situationen uppstår när en person blir utesluten därför att han har överträtt Guds lag och inte ångrar sig eller när någon förnekar tron genom att lära ut falska läror eller genom att ta avstånd från församlingen. Guds ord uppmanar oss klart och tydligt att ”sluta upp att vara i sällskap” med sådana. (1*Korinthierna 5:11–13; 2*Johannes, vers 9–11) Det kan vara mycket svårt att sluta umgås med någon som kanske har varit en god vän eller som är en nära släkting. Kommer vi att inta en fast hållning och visa att vi sätter lojaliteten mot Jehova och hans rättfärdiga lagar före allt annat? Kom ihåg att Jehova sätter stort värde på lojalitet och lydnad.
20 Anordningen med uteslutning är verkligen kärleksfull. Hur då? Att utesluta en syndare som inte ångrar sig är ett uttryck för kärlek till Jehovas heliga namn och allt som det står för. (1*Petrus 1:15, 16) Uteslutning är dessutom ett skydd för församlingen. Trogna medlemmar skyddas mot skadligt inflytande från uppsåtliga syndare och kan utöva sin tillbedjan i vetskap om att församlingen är en trygg oas mitt i den här onda världen. (1*Korinthierna 5:7; Hebréerna 12:15, 16) Den stränga tillrättavisningen är också ett uttryck för kärlek till den som handlat fel. Den kan vara precis vad som behövs för att han skall ruskas om och komma till besinning och göra det som behövs för att vända tillbaka till Jehova. (Hebréerna 12:11)

Varför måste man som "Jehovas" fråga sig det?

Och vad är brottet?

Ok jag citerar oxå då..... Från "Kristen frihet" http://user.tninet.se/~oof408u/fkf/artiklar/uteslut.htm


"Sluta upp att vara i sällskap med någon som kallas broder [och] som är en otuktsman eller en girig [människa] eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en utpressare, ja att inte ens äta med en sådan." (NV)

En person som blivit berusad en gång behöver inte vara en drinkare, och en som har begått en handling av omoraliskhet behöver inte vara en omoralisk människa. Vad skriftstället talar om är människor som ÄR drinkare, omoraliska, osv. Det är fråga om människor som uppvisar ett mönster av orätta gärningar, inte människor som vid något enstaka tillfälle begått en orätt handling. Paulus ord visar klart att han talade om människor som slagit in på en orätt livskurs och uppvisade ett karaktäristiskt mönster av orätta gärningar.
Men enligt Sällskapet Vakttornets tillämpning räcker det med en enstaka orätt handling för att hamna i den kategori av människor texten beskriver. Om personen sedan skall uteslutas eller inte beror helt på hur djup ånger de äldste tycker sig se hos honom."


"2 Tess. 3:14,15. Vi läser där:

"Men om någon icke lyder, vad vi hava sagt i detta brev, så märken ut för eder den mannen och haven intet umgänge med honom, på det att han må blygas. Hållen honom dock icke för en ovän, utan förmanen honom såsom en broder." (SKB 1917)

Denna text ställer till en del problem för Sällskapet Vakttornet. Den ger inget stöd åt rörelsens hårda inställning till de uteslutna. Liksom i 1 Kor. 5:11 uppmanas de kristna även här att "inte ha någon umgänge med" den som handlar orätt. Men samtidigt sägs det uttryckligen att de skulle fortsätta att "förmana honom som en broder". Att "inte umgås med" någon innebar alltså inte att all kontakt med personen skulle avbrytas.

För att försvara sin uteslutningspolicy förklarar därför Sällskapet Vakttornet att den här texten handlar om hur man skall handskas med medlemmar i församlingen som begår mindre fel. De skulle "märkas ut", vilket enligt Sällskapets tolkning inte innebar uteslutning utan en mildare form av behandling. Paulus anvisningar gäller dem som "icke lyder, vad vi hava sagt i detta brev". (2 Tess. 3:14) Vad hade han sagt i brevet? Sällskapet citerar vers 11 i samma kapitel, där aposteln nämner att "några vandrar oordentligt bland er och inte alls arbetar utan befattar sig med vad som inte angår dem". (NV; se Vakttornet, 15 april 1985, sid. 31) Texten skulle alltså gälla kristna som inte ville arbeta utan levde som dagdrivare och snyltgäster. (Jfr. vers 12)

Men även om texten i första hand skulle syfta på sådana personer var det allvarligt nog att inte lyda en apostels skrivna ord, eftersom en apostel var Kristi sändebud med fullmakt att handla å hans vägnar. Sällskapet Vakttornet gör i dag anspråk på att inta en liknande ställning. Om ett Jehovas Vittne i dag öppet skulle tala och handla i strid med Vakttornets anvisningar i någon väsentlig fråga, skulle det snart ställas inför en "dömande kommitté" och uteslutas.

Som vi såg innebar inte uppmaningen i vers 14 att "inte ha umgänge med" den person som skulle "märkas ut" en fullständig brytning av all kontakt med honom. De kristna skulle "dra sig bort från" honom (vers 6), minska ned sitt umgänge med honom, men däremot inte undvika honom helt och hållet, eftersom Paulus i vers 15 fortsätter och säger: "Hållen honom dock icke för en ovän, utan förmanen honom såsom en broder."

-slut citat

Det står så mkt mer om detta på sidan så det enklaste är om du kollar där själv. Vilket du såklart inte får, men vem vet, du kanske vill praktisera din gudagivna fria vilja.
Det är nyttigt att inte låsa fast skygglapparna och se saker endast från ett håll.