Drömtråden aka Vad drömde du i natt? [sammanslagen]

Vet ej, men natten till igår:

Jag och en kompisgäng gick till ett studentspex som uppfördes i en stor aula. Vi gick in till aulan genom en liten dörr som ledde in till där ljudteknikern satt, en bra bit upp höjdmässigt i lokalen. Det var som en icke fyrkantig, utan rundad balkong han satt på, där han hade utblick över hela aulan. Utanpå och längsmed "balkongens" ytterkant fanns det istället för trappsteg nedåt en rutschkana, som vi tyckte var så smidigt och bra; istället för att gå ned till aulans golvnivå, kunde man istället åka ner till den.

Vi tittade på spexet, som var riktigt uselt. Det innehöll olika delar eller partier, som inte hade någonting med varandra att göra. Mot slutet av spexet kom en del där de skulle interagera med publiken och alla killar i publiken (alla dessa bar kostym) skulle ta av sig kavajen och skjortan. Snart var spexet slut, och det uppstod nästan ett kaos med alla avtagna kavajer och skjortor, samtidigt som folk i publiken började lämna lokalen. Jag letade efter min skjorta, som jag hittade i en hög av skjortor. Även kavajen, tror jag. Jag letade också efter min gubbkeps, men hittade den inte. Däremot hittade jag en annan gubbkeps, som hade samma färg som den rock som jag vid det laget också hade, och beslutade mig för att helt enkelt sno den, då jag inte hade hittat min egen.

När vi snart skulle gå, så stod jag och en av kompisarna och pratade lite med en tjej som hade deltagit i spexet. Jag frågade henne något om vad det hade handlat om, och hon svarade spydigt: vad är det du har sett i två timmar?

Jag hade sett något extremt osammanhängande som varken var roligt, fyndigt, dramatiskt, imponerande eller någonting annat. Ingen story överhuvudtaget.




På tal om drömmar: det finns kanske ett namn för detta, men när man har en mardröm och i den mardrömmen inser att det bara är en dröm, och därför kan slappna av. Det har hänt mig ett antal gånger, vad jag kan minnas.

Jag gick i trean på gymnasiet, och jag och några klasskamrater skulle i en kurs göra en film. Det var en vampyrfilm, även om inget vampyraktigt hände i filmen. Det var egentligen mer en gangsterfilm med lite övernaturliga inslag. Alla killar hade kostym, och jag spelade bossen i filmen, som var som en blandning av Al Capone och Dracula, men det var en liten roll. Jag hade bara några få repliker. Vi hade fantastiska miljöer att filma i; det kan ha varit en ö vi var på, som hade ett berg som hade en enorm grotta som var som en sal med flera våningar i.

När filmen var klar, visades den först för våra resp. familjer. Det var då inte den första inspelningen av filmen som visades, utan en andra version som vi av någon anledning hade varit tvungna att göra, som var mycket sämre än den första. Filmen var på engelska, och jag var missnöjd med inte bara filmen som helhet (den var ca 20-30 minuter lång förresten), utan också med att jag hade svensk brytning på min engelska.

Och där tog drömmen slut.

I verkligheten skulle jag och en klasskompis göra en film i trean på gymnasiet. Kursens namn kommer jag inte ihåg nu, men man fick göra i stort sett vad man ville, och vi skulle göra en film. En gangsterfilm. Vårt arbete gick så långsamt att vi inte ens hann börja filma. Det blev inte ens ett IG, utan ett streck på den kursen.

Förutom drömmen jag beskrev i mitt förra inlägg i denna tråd (jag var på ett studentspex i höstas), så kan jag inte minnas att jag någonsin tidigare kunnat dra en parallell mellan en dröm och något som hänt i verkligheten.

Min teori är att det är kvantiteten av drömmar under en natt som avgör om du är utsövd på morgonen,
dvs många olika drömmar under olika faser, vilket tycks ge en hel del slem i ögat på morgonen

För visst är det där gula härliga klegget som utsmetas på rutan av vindrutetorkarna (ögonfransarna)
ett tecken på att man inte sovit dåligt iaf?.

Jag drömde om Flashback i natt! Det hade gått svart magi i tråden om kändisar som nyligen dött. Om någon skrev ett namn där på en kändis som levde, så dog denne inom ett dygn. Det hade redan hänt tre stycken kändisar!

Nu såg jag i drömmen, att någon hade skrivit dit namnet på en känd svensk sångare, underhållare och skådespelare. Vill för säkerhets skull inte skriva ut namnet här , men det rörde sig om en charmig äldre herre som först och främst förvaltat arvet efter sin far, som skrev många sjömansvisor, sommarvalser och en och annan argentinsk tango!

I alla fall, i drömmen blev jag helt förtvivlad över att se hans namn i tråden (i verkligheten är jag inte SÅ intresserad av honom). Jag tänkte, att det kanske går att stoppa förbannelsen om man raderar inlägget? Jag anmälde det, men inget hände. Jag kontaktade flera moderatorer, men fick bara svaret "det är inget regelbrott, så vi kan inte ta bort det". Väldigt fyrkantigt. Jag försökte med admin, men han svarade inte. Jag var i panik i drömmen! (Minns inte hur det slutade.)

Drömde en pinsam dröm, om att jag - varför vet jag inte - var tvungen att uppträda som något slags nattklubbssångerska. Jag var tvungen att sjunga jättepinsamma, enfaldiga svenska slagdängor, som "Är du kär i mig ännu, Klas-Göran?" och "Jag vill ha tunna skivor av dig".

Jag skämdes så mycket att jag hade svårt att sjunga ut ordentligt, och i refrängen blev det ett BRÄÄ-ÄÄ-Ä-ÄKANDE... Just då tittade jag upp, och strålkastarna svepte över publiken, och då såg jag förstås, att ett stort antal människor som jag känner och respekterar satt där i publiken (även några som är döda i verkligheten, vilket var lite kusligt). Burr...

LGD och sekten

I drömmen jag hade inatt från det jag mindes. Så var drömmen i början väldigt grumlig, till att nästan övergå i klardrömtillstånd. Jag befann mig i barndomstrakter utanför en hög plåtbyggnad, COOP:s gamla butikslokal tror jag det var.
Men istället för butikshyllorna, kunderna, varorna och personalen. Så var där istället en stor aula, fullproppad med människor med ett märkligt lyster i ögonen - som jag tycker man kan skönja i extremt hjärntvättade personer. Med mig så hade jag min lillebror vid min sida.

Och vi kollade på varandra ett ögonblick för att sedan blicka ut över aulan. Och där, till vår förvårning satt vår lillasyster, tillsammans med hennes pojkvän, som ingen av oss gillar. Och även vår storebror satt där, fast några sittplatser lite längre fram. Vi undra vadfan det var som försiggick i huvudet på dem.
Och längst fram stod där en Ulf Ekman-wannabe i en lång särk och mässade högljutt om livet, Gud och efterlivet. Men det liknade ingen kristen beskrivning vad jag kände igen. Det lät helt absurt.
Det var någon jävla gallimatias om att slänga föremål i huvudet på folk som stod nedanför på asfalten, från det höga plåtbyggnadstaket. Vi snackar microvågsugnar och tjocka teveapparater. Och genom deras Guds kraft skulle de klara sig helt oskadda.

Jag och min bror var tvungna att avbryta vansinnet och jag blev förbannad och skrek:

"Vad är det du mässar om din jävla låtsasrasputin? Förstår du inte att det du förespråkar, kommer ta livet av folk, din dåre?"

Det blev tyst i lokalen och ett strålkastarljus riktade sig mot mig och min bror. Alla blickar mot oss, jag kollade på min äldre bror och lillasyster och alla andra sektmedlemmar. Och de var alla lika likgiltigt tomma i ögonen.

"Aha, vi har tvivlare ibland oss, kära medlemmar, nåväl. Låt oss dem övertyga!"

Sa sektledaren och kollade på mig med ett falskt och manipulativt leende. Vi gick ut ur lokalen och nedanför ställde sig en av sektmedlemmarna utanför byggnaden.
Vi ställde oss en bit bortfrån och sektledaren talade i tungor samtidigt som ett par medlemmar kastade stora föremål från taket på han nedanför. Först var det en brödrost, som träffade han rakt på hjässan.
Men han rörde inte en min.
Sen kom det en microvågsugn, rakt på hjässan.
Fortfarande inte en min.
Sen flög det en stor tjock-TV, rakt på hjässan.
Inte en min.
Var i allsin dar är det här för något - tänkte jag. Medan alla möjliga föremål i olika storlekar, som normalt hade dödat vanligt folk vid träff, från den höjden.
Men där stod han sektmedlemmen, och tog emot, lugn och beskedlig och det bekom honom inte ett jota.
Men så var där två kärringar i 50-årsåldern, varav en av dem jag kände.

"Du din tvivlare, du kommer hamna i Makadarium!"

Makadarium var deras begrepp om helvetet förstod jag.

"Jo, kanske det men jag har fortfarande knullat din dotter, så hon kommer göra mig sällskap och där ska jag fortsätta knulla henne, hehe."

Och nu jävlar blev det fart på sektmedlemmarna, jag och lillebrorsan tvingades fly hals över huvud, med en svans av galna fanatiker efter oss. Vi hittade en Porche cabriolet, nedcabbad med nycklarna i. Jag satte mig i förarsätet och brände iväg med min lillebror, som i sista hugg han sätta sig bredvid, innan fanatikerna fick tag i honom.
Brorsan var lite irriterad över att jag tvunget skulle håna tanten och hennes dotter.

"Vadå? Se det från den ljusa sidan, vi har en porche nu. Och det stämmer faktiskt, jag har knullat hennes dotter."

Jag var i en affär och provade kläder. När jag tittade mig i spegeln såg mina bröst jättekonstiga ut. De var alldeles knöliga och bröstvårtorna pekade inåt mot varandra.

"Varför ser mina bröst så konstiga ut?" frågade jag, och någon svarade:
"Det är för att du drömmer. Du kan forma dem hur du vill, prova så får du se."

Jag betraktade brösten i spegeln medan jag med min viljestyrka försökte förändra dem. Och mycket riktigt, efter en liten stund började knölarna slätas ut och brösten blev runda och fina. Men bröstvårtorna pekade fortfarande inåt, så jag tog tag i dem med händerna och drog dem utåt tills de satt där de skulle.

Drömde att jag var i Stockholms tunnelbana, på kvällen på någon öde station. Tåget (grön vagn) kom in och stannade, jag gick på. Det var fullt av folk och jag fick ingen sittplats. Jag tänkte "det här var inte bra, nu får jag väl corona".

Det var konstigt skumt i vagnen, samtidigt som alla människor var liksom självlysande. Jag tyckte att det var konstigt att alla var så stilla - även om det är vanligt i tunnelbanan att folk går in i sig själva. Så tog jag en närmare titt på den kvinna som hängde i stroppen bredvid mig. Hon hade en gul, hellång volangklänning (jag har för övrigt en precis likadan på riktigt) och långt, lockigt, silvergrått hår som uppenbart var en peruk av nylon. På händerna hade hon vita handskar.

Hennes ansikte var vitt och stelt som en - mask? En sådan där heltäckande teatermask alltså, som kan vara glad eller ledsen, inte ett munskydd. Hennes var ledsen. Jag tog tag i den i kanten och drog lite i den. Det var ett kranium där under! Jag såg mig omkring, och alla passagerarna hade likadana vita masker. Då förstod jag, att alla utom jag var döda! Ett ögonblick tyckte jag att det var kusligt, men sedan slog mig tanken "om de inte andas längre, så kan de i alla fall inte smitta mig med corona. Det är ju bra". Där vaknade jag!

(Det har nog blivit för mycket oro kring corona, ökande dödsfall i höst, trängsel i kollektivtrafiken och "masker" på sista tiden...)

Nån konstig och osammanhängande dröm. Det var jag och massa personer som jag kommer ihåg från när jag gick i nian. Vi var rädda och jagade så vi skulle fly. Vi skulle gå uppför en skitlång trappa som aldrig verkade ta slut. När jag tillslut hade kommit upp för trappan visade det sig att jag glömt min väska där nere, i början av trappan. Jag blev tvungen att springa ner för att hämta den och skynda mig att ta mig upp för alla hundratals trappsteg igen. Trappan var brant. Det var vingligt. Jag hade svindel. Jag kände mig stressad, skrämd och jagad. Visste att det som jagade mig/oss fanns nånstans nere i slutet av trappan. Värst var det så klart när jag skulle springa uppför trappan tillbaka upp igen. Andfådd och med panik i bröstet. Livrädd att den där varelsen skulle ha ihjäl mig och att den var mig i hälarna.

Drömde att Clark Olofsson dog och att hans kläder såldes på Tradera och att jag köpte en av hans skjortor.... WTF?

Drömde att jag var försvarsminister.
Visste inte att jag hade dragning åt det hållet. Men tyckte att det var lite praktiskt eftersom jag ändå hade en båt i området där vi var !?

Fattar inte mycket av den drömmen.

Drömde att jag gick till nån typ av galleria och att jag hade en sopsäck med pant med mig. Pantautomaten var dock ur funktion men det fanns skåp som man kunde hyra om man ville förvara saker där tillsvidare och jag hade redan hyrt ett sånt skåp så jag begav mig dit för att låsa in säcken med pant där. När jag kom dit så hade någon satt dit två flaskor med någon blå vätska i på dörren till mitt skåp. Jag låste in både panten och de mystiska flaskorna i skåpet. Det sista jag minns från drömmen är att jag gick upp för en trappa.