Citat:
Ursprungligen postat av
Laertes
Korrekt, över till henrywotton.
Kul att kunna något. Det är generellt ganska tufft i denna tråd
Citat:
"Aprikos! Aprikos, min hustru, min älskade!" ropade jag, men allt som kom ur min mun var en åsnas skriande. Åsnestrupen vägrade att låta mig tala med människoröst. Jag förbannade åsnekroppen och kämpade för att säga något, men verkligheten är grym och oavsett hur många kärleksord mitt hjärta viskade släppte min mun bara ifrån sig sitt: Iioor! Iioor! Allt jag kunde göra var att kyssa henne, omfamna henne med mina hovar och låta mina tårar falla på hennes ansikte. En åsnas tårar är stora som de största regndroppar och jag tvättade hennes ansikte med dem medan hon låg på rygg på vägen och såg upp på mig. Sedan slet jag upp blusen med tänderna och täckte hennes kropp med kyssar.