Gissa Bokcitatet

Ingen av de föreslagna. Göran Hägg blir rätt generation. Fyrtiotalist, alltså.
Enander bästa gissningen enligt min mening, sett till vilken typ av skribent vi har att göra med.

citerar bara:
#Nu är jag åttiosju år på det åttioåttonde. Därmed närmar jag mig gränsen för liv och arbete. Mycket har förbytts och ändrats runt mig och av mig sedan jag i ett neutralt Sverige omringat av tyska trupper våren år 1944 började publicera artiklar och på hösten fick min första anställning som journalist vid den socialdemokratiska Värmlands Folkblad i Karlstad.

Men jag tror att det den pubertale sextonåringen formulerade inte är så helt fel:

Nog härskar överklassen över själva tankelagarna och de intellektuella – vare sig de kallas schamaner eller journalister eller diktare eller politiker – har i alla tider haft uppdraget att vara de pipor genom vilken makten blåser sina melodier. Dock pipor med möjlighet att bryta sig loss och själva få fingrarna på klaviaturen."

Men vem du citerar detta möte är utom min vetskap- idag. Men kan dyka upp..

Märkligt. Jag Jof har alltså inte skrivit detta inlägg. Citerat kort från ovan. Även om det tillskrivs mig.
Kan tänka mig att det är Massajen. Som gett en ny ledtråd.

Strax efter reste sig även P.X. och försvann, utan ett ord till förklaring.
Det var bara J.M. och jag kvar. Han tog återigen upp de gamla trådarna, nu på ett än hämningslösare sätt. Lyckligtvis blev jag mer samlad ju mer upphetsad han blev.
- Du är en obegåvad anpassling som snyltar in dig- du kommer att gå långt, sanna mina ord! En typisk representant för den obildade ungdomen.
- Jag skulle tro att det snarare är tvärtom. För om man är ung i dag, anpasslig och lite vänster, så är det J.M. man beundrar, som man bockar och skrapar foten inför, men inte kritiserar. Du ser väl hur högaktningsfulla alla är mot dig, ungdomar, bokrecensenter, direktörer…
- Du kommer att gå långt, du har precis den anpasslighet som krävs. Du snyltar in dig i kulturen. – Om någon i dag är gångbar i alla kulturella sammanhang, kan skriva i vilken tidning han vill och som man finner spännande, så är det du. Jan Myrdal ”som provocerar oss”, som Olof Lagerkrantz formulerade det i sitt middagstal.
- Vem är du egentligen, vad gör du? Han darrade av upphetsning.
- Jag är lärare och forskare vid filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Och jag har skrivit en del.
- Lärare? Forskare? ..du ?!.. väste han. Men det är egentligen typiskt för hur det är, det är precis vad man kan vänta sig. Anpasslig, obildad, dum – ja du kommer att gå långt! Hur mycket tjänar du, va?
- Tja, kanske 30.000. Vad tjänar du själv? – 40.000. Men när jag var som du.. Vad har du skrivit, vad har du gjort?!
- Jag har skrivit om olika saker, till exempel marxismen.
- Känner jag inte till. Fullständigt obekant. – Och jag var exempelvis med om att starta tidskriften Häften för kritiska studier.
- Bah, det är en dålig tidskrift, akademisk och dålig. Det är väl ingenting, starta en Kritiska studier här, starta en Kritiska studier där..
- Men låt oss inte tala om mig, utan om det vi diskuterade..
- Du är förstås polare med Kung!
- Jag känner honom inte och har aldrig talat på OBS. Alltså, jag menar att du ofta skriver demagogiskt och att det har en väldigt dålig funktion, särskilt i den här frågan om socialism och yttrandefrihet. Det är för övrigt inte bara jag som tycker att du är osakligt. Vi använder din artikel som exempel på osaklig argumentation i filosofiska institutionens kurs i argumentationsanalys. Och det är inte jag som har kursen. Det jag säger om dig är den allmänna meningen om dig på institutionen.
J.M. stirrade, han var nära att explodera av vrede. Han började famla efter papper och penna på bordet, men fann inget.
- Vad för nånting? Vem är det som har kursen? Jag ska gå i svaromål!
- Det blir nog lite svårt, för det är en analys som görs muntligt i kursen.
- Jag ska gå i svaromål! Detta är oerhört, men det är precis vad man kan vänta, precis vad man kan vänta!
- Du bedriver verkligen osaklig argumentation, och det är en allvarlig sak, tycker jag, att bara påstå att en debatt är fixad – och särskilt allvarligt när det gäller en så viktig fråga som den om socialism och yttrandefrihet.
- Obildad och dum- kommer att gå långt! Var kommer du från egentligen, vad gör din far? – Så långt tillbaka man kan gå är det folk från arbetarklassen. Min far var också arbetare från början, men han studerade på egen hand till ingenjör. Han släppte frågan om min miljö när han fann att han fann att han inte kunde göra något av den.

Tännsjö kanske

Författaren verksam i Tännsjös fack, men inte lika uppburen eller uppmärksammad. Brett verksamhetsområde, men ägnas idag ett mer perifert intresse. Förekom oftare i rampljuset under den tid som den här rara dialogen ägde rum.

Det är väl Roger Fjellström då? Praktisk filosofi i sthlm på 60-70tal var (av en ren slump förstås...) helt dominerad av extrem vänster, det fanns ett fotografi av en samling av dårarna där på besök i Nordkorea.

Det torde röra sig om hans 2017 utgivna
På liv och död & andra omständigheter : porträtt, debatt, essäer

Ur en recension:

Författaren är en ung man som konfronterar denne smått salongsberusade guru omgiven av lismare. Myrdal svarar med tradiga invektiv, som att denna är för dum och obildad, som han med en papegojas envishet ständigt upprepar […] ur skvallersynpunkt är det fascinerande och skams att sägandes läser man det hela med förtjusning…

Helt riktigt! På den tiden fick också sagde Fjellström plats på parnassen med artiklar i Sveriges malligaste morgontidning. "As time goes by"...
Boken citatet är hämtat ur är mycket läsvärd. Roger F är en mångsidig herre, förläggare, översättare, filosof och skönlitterär författare. Som poet ganska skral enligt mitt intryck. Som essäförfattare alltid intressant.

Kan inte låta bli att kommentera JM. Jag har också mött honom några gånger. En vanlig hygglig svensk karl med noll divalater. Tvärtemot vad man kan tro lyssnade han faktiskt på folk och det mest sympatiska med honom var att han tog diskussionerna på allvar. Ingen skillnad om argumenten kom från en vanlig läsare eller från någon bemärkt akademiker eller författarkollega.

Filosofiska institutionen i Sthlm vet jag inget om, men Häften för kritiska studier publicerade mycket läsvärt. Tas den typen av initiativ av dagens studenter? Någonstans?

Över till kamrat von der Wettet

Kamrat!
Tackar ödmjukast för förtroendet, upplysningen av massorna kan inte vänta en minut, medvetandegörandet förstått på rätt sätt måste fortgå och mer eller mindre traditionellt vänsterförsvar mot den auktoritära statskapitalismen ska vitaliseras.

Här har vi då ett citat som kan peta en vankelmodig själ i rätt riktning, eller i någon riktning för vad spelar det för roll om vi tar till vänster eller höger när vi når vårt mål vilketsom:

Vi har blivit motståndskraftiga, ingenting kan få oss att rasa ihop längre, vi är inte längre fästa vid livet men vi dumpar inte heller bort det för en spottstyver, hade jag velat säga, men jag sa det inte. Ibland lyfter vi alla på huvudet och tror att vi måsta säga sanningen eller den skenbara sanningen och sedan drar vi in huvudet igen. Det är alltsammans.

De andra människorna fann jag i den motsatta riktningen, för jag gick inte längre i det hatade gymnasiet utan började den lärlingsanställning som skulle komma att rädda mig, i strid mot allt förnuft gick jag om morgnarna inte längre tillsammans med regeringsrådets son via Reichenhaller Strasse in mot staden, utan tillsammans med låssmedsgesällen från grannhuset i stadens utkant slog istället in på Rudolf-Biebl-Strasse, således tog jag inte vägen genom de förvildade trädgårdarna och förbi de stilfulla villorna som ledde till borgerlig- och småborgerlighetens Högre Skola utan passerade istället anstalterna för blinda och dövstumma och gick sedan över järnvägsbankarna, genom koloniträdgårdarna och förbi planken runt idrottsplatserna i närheten av dårhuset i Lehen till de utstöttas och fattigas Högre Skola, den Högre Skola som hyste de sinnesrubbade i Scherzhauserfeld, den absolut mest fasansfulla delen av staden, där nästan alla rättegångar i Salzburg tog sin början, och vidare till den källare som var Karl Podlahas speceriaffär, denne Karl Podlaha som var en bruten människa med känslig wiensk karaktär, och som hade velat bli musiker men aldrig blev något annat än småkrämare.

Är det kanske Cohibas favorit, Thomas Bernhard.

Källaren, jag har den ju för tusan på tyska i hyllan.