Gissa Bokcitatet

Tycker du att resonemangen i citaten är "supersjuka"...?


Pacifist, socialist utan att vara marxist, katolik med egen erfarenhet av hantverksarbete.
Vem tusan kan det vara.

Är det verkligen skrivet med "&"-tecken?

Eric Gill då kanske, superkändis till efternamnet iallafall.

Ger ett lätt ålderdomligt intryck. I äldre prosa var det väl inte helt ovanligt med & i stället för och.
Associerar till William Blake (som det förstås inte kan handla om här).

Det skulle kunna vara en ledtråd. Vem idag skulle använda & i stället för och?
Jag tror inte personen är svensk, vem det än är.

Ja det är ju en frihet som texten i en sån här bok kan ta sig. 🙂

Rätt. Det är Eric Gill och citaten är ur essän An Essay on Typography (Om Typografi heter den i svensk översättning.)

Eric Gills eftermäle är ju minst sagt skamfilat och diskussioner har naturligtvis förts kring hur man ska förhålla sig till hans verk p.g.a. de sexuella övergrepp han begick på bl.a. egna döttrar och husdjur. Men hans ställning som stor typograf och formgivare är ändå ganska orubbad trots att han själv verkar ha haft en synnerligen rubbad sexualitet. An Essay on Typography kan nog sägas vara en minst lika känd text som mycket annat som nämnts i den här gissa tråden tidigare. Ja, Gill är faktiskt en superkändis inom typografi och formgivning. Förmodligen vänder han sig i graven när han tänker på de vulgära versioner av Gill Sans som idag är vida spridda genom microsoftprodukter och sånt. Det kanske är ett rättmätigt straff för honom, men det är knappast särskilt rättvist mot typografin som konstart. Ja ja, nu är det iters tur! Lycka till!

Lite vidare läsning:

https://www.theguardian.com/artandde...n-rachel-cooke

https://www.digitalartsonline.co.uk/...ion/eric-gill/

Alltså friheten som skickliga och skolade typografer och formgivare kan ta sig när de behärskar konstens alla regler i syfte att försöka behaga läsarens ögon.

På svenska finns en rolig liten text om Gill i Christer Hellmarks fina typografibok Bokstaven, ordet, texten. Därifrån kommer alla mina kunskaper om denne herre.

Vi blir tvungna att fortsätta på delvis samma tema. Vem har skrivit denna minnesvärda rad:

Ok, får ta ner mitt gamla ex av Hellmark ur bokhyllan och se om jag gillar det han skriver om Gill numera. Ser annars med viss skepsis på Hellmarks bok. Skyller den skepsisen på en lärare jag hade en gång som tyckte att Hellmark bara hade fel fel fel på en massa punkter. Typografi är ju, precis som allt annat, ett område där delade meningar om rätt & fel och bra & dåligt råder.

Jag avstår en stund från att gissa på det nya citatet. Är lite mätt på snuskiga gamla farbröder nu efter min lilla vända med Gill här och mitt inprickande av Delblancs lite halvkassa gamla satir om bordeller och horor och sånt innan dess. Det får ju inte bli för mycket av det goda på en gång liksom.

Hm, ja, när det gäller övergreppen är Hellmark ganska lättsam i förhållande till de engelska texterna du citerade. Jag blev plötsligt lite orolig över att jag skrev "rolig", det hela är ju ganska förfärande och äckligt.

Jag har i mitt professionella liv bl.a. försökt följa Hellmarks råd att förkorta "osv." och "dvs." med bara en punkt på slutet, tycker det ser elegantare ut, men redaktörer brukar för det mesta korrigera detta.

För att inte bli alltför OT, här kommer lite mer från den citerade texten. Efter ett citat från Ruskin om palazzo Ziani kommer följande:

(Ja, jag blir ännu mer OT nu men vill gärna ge förtydligande till mitt tidigare avslutande inlägg ang. typografin och Gillcitaten och Hellmark. Här (det fetade) har vi nog en del av kärnan till mångas skepsis mot Hellmark. Han är mer en ”språkfarbror” än en ”typografifarbror” till skillnad från Gill (och till skillnad från den gamla sättaren jag hade som lärare.) I mina ögon är en god typograf aldrig liksom ”språkpolis”. Den typografiska friheten tillåter mycket om det görs med elegans och om funktionen inte går förlorad.) Återkommer med gissning om jag kommer på nåt som känns rimligt.

Torde vara skrivet av en feminist av något slag?
Gissar på något av Liv Strömqvist...