Gissa Bokcitatet

Vi ser en oerhörd tavla av händelser och gärningar av oändligt skiftande gestalter hos folk, stater, individer i rastlös följd. Allt som kan inträda i människans sinne och intressera henne, all känsla av det goda, sköna och stora tages i anspråk, överallt gripas och följas mål, som vi inse, vilkas utförande vi önska; vi hoppas och hysa farhågor för dem. Överallt i dessa händelser och sammanträffanden se vi mänskligt görande och låtande på ytan, överallt någonting oss närstående, och därav kommer överallt en böjelse av vårt intresse för eller emot. Än tilltalas vi av skönhet, frihet och rikedom, än retas vi av någon energi, genom vilken själva lasten förstår göra sig betydande. Än se vi ett allmänt intresses omfattande massa röra sig tyngre och upplösas, i det att den prisgives åt ett oändligt komplex av mindre förhållanden: än se vi, huru något obetydligt frambringas genom ett oerhört uppbåd av krafter, och än, huru något oerhört framgår ur något skenbart obetydligt – överallt det brokigaste virrvarr, som drager oss in i sitt intresse, och när ett flyr bort, tändes genast något annat i stället.

Anden är till sitt väsen verksam, den gör sig till det, som den är i och för sig, till en gärning, till sitt eget verk. Sålunda blir den till sitt eget föremål och har sig själv såsom tillvaro framför sig. Så ock med ett folks ande: dess görande består i att göra sig till en förefintlig värld som också finns i rummet. Religion, kultur, seder, bruk, konst, författning, politiska lagar, hela omfånget av dess inrättningar, händelser och gärningar, allt detta utgör folkets verk – utgör folket.