Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

ja. eller snarare var det medvetandet som skapade svaret, inte hjärnan, eftersom hjärnan är materia och således en del av drömvärlden.

jag förstår inte vad som är så osannolikt med det. liknande "osannolika" saker händer i drömmar hela tiden. om du slänger 6 tärningar på bordet så är chansen otroligt liten att du får just de nummer som du får, men ändå fick du dom.

Det ända verkligen kan vara 100% säker på är att du har ett medvetande, ALLT annat kan vara falskt.

Du kan aldrig veta om vi andra har medvetanden.

Å andra sidan vet jag att jag har ett medvetande, men jag vet inte om du har det.

Å tredje sidan skrev jag nyss ett dataprogram som är programmerat att tro att det har ett medvetande (genom att skriva ut "JA" när man frågar om det har ett medvetande), jag TROR inte att det har ett medvetande men jag kan aldrig veta.

Antagligen lika stor som motsatsen. Jag tror att universum skapades av motsatser. Plus och minus, ettor och nollor, Yin och Yang. Vad man än tror på, så är det ju fortfarande en perfektion som ingen kan bevisa/motbevisa. Det mest villkorslösa måste nog vara Oändlig Intelligens och Villkorslös Kärlek. Genom det borde man kunna skapa allt. Självklart borde ju någon form av skapare existera i någon form, vi måste ju alla på något sätt blivit skapta av någonting (intelligent eller ointelligent låter jag vara osagt). Men har svårt att tänka mig att någonting ointelligent och omedvetet skapat oss som ju är just det.

Kanske är det bara tron på existensen som håller den vid liv?

sådär tänker väll alla någon gång...

Haha, ja, synd bara man inte var född 2000 år sedan i Grekland, då hade man ju blivit världskänd filosof.

Frågan är ju om det är värt att tänka såna tankar alls. Det innebär ingenting i praktiken, utom att man alienerar sig själv möjligtvis. Visst är det alltid intressant med tankar, men ibland har jag som sagt svårt att se värdet av dem.

Den enda känslan jag får efter att ha tillåtit mig själv att sjunka för djupt i tankar är ensamhet.

Jag anser att dess då mer medveten man blir om sig själv och omvärlden dess då rikare liv lever man

Nu orkade jag bara läsa själva definitionen av solipsism och det är värt att notera att jag är aningen berusad. Den spontana tanke jag fick av det är dock att det till en viss gräns främjar levernet.
Om man inte har ett ansvar att vara andra till lags till en viss gräns så är chansen större att man lever utifrån ens egen vilja vilket leder till tillfredsställelse. Dock ser jag ett problem med det hela och jag vill likna det med 'camping' i spel. Om alla 'campar' så händer ingenting, men om några campar så utnyttjar de andras vilja att bedriva en rättvis match. Alltså; om man själv inte behöver bry sig om andras känslor medan andra bryr sig om att inte försöka såra andra, så är det detsamma som 'camping' vilket anses fel i spelsammanhang (jag delar den synen).

Hur man än vänder sig så har man arslet bak.

Menar du ordet existens? Eller finns det specifik misstro/hemlig tanke som förmår existensen att upphöra?

Det är knappast rimligt att mena att alla filosofiska tankar leder till tillfredsställelse. Sedan heter det 'desto' och inte 'dess då' (menar inte att vara näsvis, tänker mer på att det kan vara bra att veta).

Håller med om att det är en sjuk tanke, men om det är sant ligger Second Life i lä. Nick Bostrom, en svensk känd professor vid Oxfords Universitet hävdar ju att det är ungefär 50% chans att vi lever i en simulerad värld...

www.nickbostrom.com

Men så länge det inte finns några bevis för detta tycker jag att du kan utgå ifrån att vi också finns

Jag anser nog att det är bättre att veta sanningen och lägger desto på minnet