Ångrar ni att ni blev nikotinberoende??

Jag snusar och ångrar att jag började.
Har försökt sluta, men det är omöjligt. För det första så blir jag förbannat sur och för det andra får jag tunnelseende. Fattar inte hur, men det är livsfarligt att köra bil! Är det nån mer än jag som får tunnelseende när ni slutar?
//LB

Jag har rökt i många år och försökte sluta genom att börja använda snus istället. Nu både snusar och röker jag ... Så går det när man har en tvättäkta missbrukarpersonlighet.

Nja...Å ena sidan så är ju tobak en ren fröjd och livet är för kort för att ge faen i denna njutningens nirvana...Å andra sidan finns det ju tillfällen när man sitter i abstinensens skruvstäd och förbannar att man gav sig på detta bruk...Å tredje sidan så är ju himlen nära när man väl får sitt behov tillgodosett...Så på hela taget måste jag svara nej...Med stor emfas...

Haha. Det är fan inte lätt, känner igen mig helt klart. Men tänk så här istället: Självdestruktivitet är skoj (och smakar oftast gott)!

Bättre en snara kring halsen än tio i skogen!

Nej general är så inihelvettes gott så att jag inte kan förmå mig att sluta, eller ångra att jag först började. Jag har endå (motsägesfullt nog) försökt sluta femtioelva gånger ungefär men alltid kommit fram till att jag faktiskt inte vill. Det är mest min mor som pushar på och köper hem nikotinplåster, tuggumin, tabletter och div andra sluta snusa produkter. Men snus är ju faktiskt inte bevisbart farligt på ett sådant sätt som ciggaretter faktiskt är, så den motivationen faller ju bort. Ända nackdelen är väll att det kan se skabbigt ut när man glider omkring med en rejäl paj under läppen , men det uppvägs av smaken den bringar under en fotbollsmatch på söderstadion tex.

Dem enda gångerna jag ångrar att jag är nikotinberoende är när man sitter i sommarstugan en regnig dag och är helt utan snus, den abstinensen är faktiskt inte att leka med. Men som jag ser det är jag faktiskt mer adicted till smaken och känslan av att ha ett lass under läppen...

Att aldrig ha smakat snus är ungefär likadant som att aldrig ha smakat glass

Är jag sent ute? 2004 var inte så längesedan.

Är ni fortfarande nikotionberoende då eller har ni lyckats sluta?

Själv ångrar jag att jag började röka, som fan.
När jag väl sitter där med en cigg så är jag så förbannat nöjd, men när den är slut så går jag ångest.

Enda gången jag ångrar att jag snusar är när jag är utan. Då har man lite ångest.
Men det finns inget som är så gott som en riktig prilla och kaffe på morgonkvisten.
Bättre än Kaffe och Choklad t.o.m.

Nam nam.

Både ja och nej. Snusar kan jag väl säga. tycker det är något så himmelens underbart gott. Men det är ju inte bra för tänder och tandkött. Och det är inte bra för en students plånbok som har lite pengar i månaden!
Cigg är jag glad att jag inte börjat med. Ibland kan jag ta en ifall någon bjuder och njuter. Men får ångest som fan efteråt! Då morfar dog av det och mormor var väldigt nära att dö förra året pga av rökningen så blir man automatiskt emot det. Men kan njuta en ibland med stor ångest!

Ja! Men då skulle man absolut inte få veta vad man går miste om.
Nej! Skulle vara tråkigt att inte ha en last, har provat att sluta men allt blir helt grått -länge.

Som snusare behöver man väl inte ha ångest. Där är det väl snarare en fråga om man tycker det är värt pengarna osv för att hålla på. Men rökning är ju bara efterblivet? Som att det inte finns något mindre idiotiskt att hålla på med som ger en samma njutning

Har blivit helt sjukt dyrt