Kristendomen i Sverige

jag ser det så här, kyrkan är totalt och fullkomligt otidsenlig. en statisk enhet i en värld av förändring. jag tror att det kristna samfundet i Sverige vacklar. ska vi låta allt gå som det alltid har gjort och förlora anhängare, eller ska vi "anpassa" oss mer efter samhället.

jag vill inte att kyrkan försvinner, trots att jag är ateist. det finns även hos mig en slags trygghet i vetskapen om kyrkans existens, att det åtminstone finns ett ställa i en kaotisk tillvaron där lugn och frid råder, och där medmänsklighet och kärlek fortfarande är en dygd.

Svenska Kyrkan tappar massvis med medlemmar (vilket inte är så konstigt). Med detta så ökar antalet invånare i hela Sverige. Mycket genom invandring där människorna tar med sig sina egna religioner. Svenskarna är också mer öppna för andra trossystem idag och det är fler och fler som kallar sig något annat än "kristna" är det kommer till religion. Men samtidigt så tror jag att utbrytargrupper från det kristna trädet vinner anhängare i Sverige (vad man skulle kunna kalla för sekter mer eller mindre). Sedan så ses det ju allmänt som att den kristna etiken och moralen är något bra vilket är synd. Tyvärr verkar majoriteten tycka så. Och många agerar efter den utan att ens veta om det. Jag tror dock att kristendomen som EN stark religion håller på att dö ut i Sverige. Det kommer finnas flera mindre avgreningar till den som tillsammans har massor av medlemmar och fortfarande antaglitgen kommer vara i majoritet ett bra tag framöver.

Tycker mest kyrkan består av gamla konservativa värderingar som inte passar in i dagens samhälle. Pensionärer som skänker lite pengar från kaffekassan till svältande barn i u-länderna för att stilla sitt dåliga samvete. Finns väll undantag, och det är bla frälsningsarmén som ger mat till uteliggare och de andra som gör sociala insatser.

Jag tycker personligen att de organisationer som ordnar soppkök, ger pengar åt uteliggare och liknande är helt fel ute. Om de verkligen ville hjälpa uteliggaran så ska de inte på något sätt göra deras redan trasiga liv lite lättare att leva. Man ska inte ge dem mat för det leder till att de är passiva. Om man vill hjälpa dem så ska man försöka satsa på att hjälpa dem att ta sig ur skiten på eget bevåg. Kanske försöka hitta jobb åt dem eller liknande där de själva får kämpa för att tjäna pengar.

Det lustiga är att tom fd uteliggare håller med mig på den här punkten. En av deras representanter var bla med i ett tv-program och diskuterade just detta i tv 3 för något år sedan. Varför skapar man passivitet när man vill hjälpa de hemlösa?

Det finns ett stort antal personer som lider av stora psykiska problem, de är psykotiska helt enkelt. Kanske inte vågar gå på toaletten därför att de tror att WC-stolen ska äta upp dem. Då ligger man pyrt till på arbetsmarknaden...

Är du medlem i Jehovas Vittnen? Har aldrig hört någon annan använda uttrycket "kristenheten"...

Och du tror att de blir bättre om de får lite mat i kyrkan varje dag?

Nej, Svenska Kyrkan. Blev förvånad över att JV skulle använt uttrycket "kristenheten", de anser sig själva vara de enda kristna.


Ja! I vissa fall handlar det om direkt livräddande insattser.

det är ingen lätt fråga. att hjälpa de hemlösa mer konkret är ju en mycket mer omfattande handling, som kräver stora resurser, psykologer, personal etc. jag tror helt enkelt att de arbeter med de medel de rår över. hellre att de ger de hemlösa någon slags trygg punkt i tillvaron, i form av en varm sopptallrik, än ingen alls. och, det handlar inte om att göra de hemlösa än mer passiva, som att mata fåglar, passiviteten finns även utanför mathållningen. i deras vardag. för du tror väl ändå inte att de tänker: nu är det toppen att vara uteliggare, jag får ju gratis mat!

Självklart inte! Men jag tycker att de är ganska naiva om allt de sattsar på är soppkök. Strunta i maten (den får de flesta uteliggare tag på ändå på något sätt). Om de vill hjälpa dem så måste man aktivera dem. Att skapa än mer passiva uteliggare hjälper endast de som tror att de gör de hemlösa en tjänst genom att koka soppa. Vill man få dem på fötter är knappast givandet av mat (och endast givandet av mat) en speciellt sund idé.

Det finns ett stort antal personer som aldrig, frivilligt, skulle vilja ha något som helst med sociala myndigheter att göra.

Sen finns det naturligtvis flera olika grupper av hemlösa. Vissa kan säkert behöva en spark i arslet för att komma igång igen. Men ett stort antal är i praktiken helt bortom alla möjligheter att återföra till något som liknar ett normalt liv.

Detta är inte off topic. Diakoni är en av Kyrkans viktigare områden.

Jag skulle nog hjälpa människor genom att ta ifrån dom deras liv som dom verkar hata så mycket.
Människor ska vara glad att jag inte springer runt och vill "hjälpa till". Skulle nog bli århundradets största massmördare om så var fallet...