AA Och NA (Allmän diskussions-tråd)

Asså, jag har tänkt på en sak.. Ex om en människa med ett långt, mörkt missbruk, låg självkänsla, helt nått båtten på alla plan, skulle bli nykter (Y), angagera sig aktiv i NA, börja leva för NA.. aa bara för idag och så vidare. Efter 9 år som nykter har man kanske byggt upp ett skitbra nätverk, man är sponsor och alla nya i gruppen ser upp till dig. Skitbra va??
Men vad fan skulle hända om man då skulle råka ta sig en lite vägavstickare efter alla 9 år av uppbyggande av sin självkänsla man strävade desperat efter, och peta i sig nått, erkänna för gruppen.. Vad besvikna alla hade bllivit då!
Och tänk att denna stackars gamla sorgfulla människa som byggde upp sitt liv, sina mål och drömmar ignom NA sumpade det, och NA är det enda den har?! Det hade ju tatt knäcken på mig om det hade vart jag liksom.. Jag hade nog set till att ta den överdosen på direkten där då kanske?! Eller vad vet jag..
Nu säger jag inte att NA är dåligt, utan skitbra för de som det funkar för.. men jag köper inte riktigt alla deras budskap. Just för att det jag precis skrev ett exempel på är något som de flesta NA medlemmarna vill uppnå.. inte att faila efter 9 år men att bli sponsor och läsa traditionerna.

Och en sak till.. tänk dom som suttit där, nyktra i 12 år, hur jävla TRÖTTA dom måste vara på traditionerna och allt detta som babblas 30 min innan mötet ens kan börja. Påminna sig själv varje dag om hur fel man var, måste erkänna sig svag (tro på den makt högre än oss själva).. och sen även sitta och reflektera över andras mående.. PERSONLIGEN tycker jag det är lite hjärntvätt, men fungerande sådan för de som köper programmet..

Trist om man efter 9 år nykter bara har NA som sitt liv. Jag har bara varit nykter drygt 3 år och har fett mycket annat i mitt liv. Vänner, familj, intressen, hobbys, jobb, etc.
Svårt att se att man har ett schysst liv om man bara har NA?

Och jag är inte svag och behöver en högre kraft? Jag saknar bara kraft att hålla mig nykter och får hjälp att hitta den på 12 stegs gemenskaper. (Genom stegen och mina vänner som också försöker att bli nykter).

Och att jag var fel är ju en sak, men jag har ju städat upp det. Gått vidare. Gottgjort de allra flesta och reflekterar sällan över mitt förflutna idag. Om inte jag kan använda det för att hjälpa någon annan. Annars är jag så långt från den personen bara några år senare att det är poänglöst att hålla kvar vid det.

Ja men det låter ju bra, vad roligt att det funkade för dig, att det gav dig nått oavsett. Jag önskar dig all lycka och välmående i fortsättningen. Jag tog programmet på mitt sett och insåg att det inte var nått för mig. Jätte skönt att kunna prata om allt jobbigt, känna gemenskapen och allt sånt.. Jag får en känsla av press i dom lokalerna, att man måste agera, tro, göra, säga på ett visst sätt, även fast det inte är så, så känner jag ändå så runt bordet. Och det problemet ligger ju hos mig..

Klart att man ska vara nykter och drogfri om man vill vara det, det tycker jag är skitstarkt. Är själv en beroende med massa problem, jag är inte där ännu, men jag är på god väg. Na ser jag i nu läget bara som en liten undanflykt där man inte riktigt vågar lägga ansvaret på sig själv utan vill gärna låta någon annan styra över det, fast det inte ens är någon annan utan en själv det hänger på. Och detta med att sitta och intala sig själv att man lider av en sjukdom (som vilken influensa som helst liksom) kanske för mig är lite att sopa det under mattan också, för det är ju faktiskt ett aktivt val man gjort under en period, längre eller kortare..
När jag läste jaget och missbrukaren så blev jag nästan lite rädd. Rädd för att vara den med missbrukspersonligheten som kommer att ta över mitt liv och aldrig försvinna igen, utan att man ska får leva med det och sen också lära sig på nytt att leva med en sjukdom som man intalat sig själv att man har. Ah jag har reflekterat mycket om detta de senaste tiderna. Jag TROR man kan välja bort det istället.. för man valde det ju faktiskt.. Men som sagt, vi alla är ju olika och vissa klarar det, andra inte och vissa lär sig leva med det.

Fast kristallhealing borde ju gå att kombinera med tolvstegande enligt mina erfarenheter. Om man kan göra ett dörrhandtag eller en sten till sin högre makt...så varför inte kristaller ? Man kan väl mkt väl " ta ett beslut om att lägga sin vilja och liv i händerna på ...kristaller" ?...och söka medveten kontakt med kristallernas helande magi...samt erkänna för dem vilket drägg man är ?

Kanske nån av trådens tolvstegstorskar kan upplysa oss ? Vad skulle ni säga om era sponsier föreslog kristaller som högre makt ?

Sen får man ju inte glömma att självaste farbror Bill ägnade sig åt ouijabräde och "channeling", när han inte trippade loss på syra. Han sade sig ha kontakt med ett dött helgon vid namn Boniface.

Eftersom du uppenbart höjt tonen och är ute efter att provocera så borde jag väl inte svara på detta. Och detta bygger jag på att jag vet att du är intelligent och mycket väl vet precis vad du gör. (Samt kallar oss "tolvstegstorskar").

Men om jag nu hade en sponsee som innerligt trodde att en sten eller en kristall var en kraft som kunde hjälpa honom att bli nykter så skulle jag fråga hur denne tror att stenen kan ge honom kraft att bli nykter. För mig är det fullständigt obegripligt.

De flesta av mina sponsee:r tror stegen i kombination med gemenskap och vilja kan hjälpa dem att bli nyktra.

Och vad Bill ägnade sig åt är rätt irrelevant för mig. Det är lite som om att jag skulle säga:

"Tumbleweed kan du ju inte lyssna på, vet vilka diagnoser han har? Vet du vad han gjort"?

Det skulle vara att förringa allt bra du gjort och allt sunt och logiskt du åstadkommer baserat på att du är bipolär (rätta mig om jag har fel).

Har knappast något behov av att provocera någon. Ej heller har jag "höjt tonen" utan hållt samma nedlåtande, arroganta och förlöjligande ton gentemot de delar av AA samt dess program som jag upplever vara dålig psykologi, nonsens och medvetet lurendrejeri. Denna ton kommer såklart bibehållas så länge jag upplever saken på detta sätt.
Frågan om kristallhealing och dess plats inom ramarna för AAs program i sig, tycker jag är en seriös sådan som förtjänar en seriös diskussion.

Att du sen blir prinsessan på ärten över tillmälet "tolvstegstorsk" säger ju mer om hur känslomässigt mogen du är...


Jo men det är ju upp till utövaren själv att definiera hur den högre makten ska se ut inte sant ? Knappast något en sk sponsor ska lägga sig i, iallafall inte enligt den marknadsföring av programmet tolvstegsrörelsen gör...
men du menar att du frångår detta och ifrågasätter en sådan tro ?...är det inte sånt som religiösa fundamentalister gör med sina prospekter för att få dem att "tro rätt ?"


Japp...och om någon tror att kristallhealing kan hjälpa dem att bli nyktra så kommer det ju öka deras möjligheter att bli det. För att det är ju en av de stora stötestenarna när man är fast i ett missbruk...att man lever i vanföreställningen att det inte är möjligt att leva utan sitt missbruk...så man fortsätter missbruka. Det torde vara därför som AA och 12-stegsprogrammet hamnar på ungefär samma plats i statistiken över fungerande metoder mot missbruk som placebo. Du kan lika gärna dela ut sockerpiller till dina sponsier och säga att dessa kommer göra dom nyktra. Bland den gruppen som verkligen tror på det, kommer flera sannolikt att uppnå lång tids nykterhet.



Vaddå irrelevant vad Bill ägnade sig åt ??...Du är medveten om att du lever dagligen i hans "program för tillfrisknande", som han copypastade och modifierade från oxfordgruppen på 30 - talet ?

Din liknelse är ju minst sagt haltande, det är inte jag som skrivit en bok om hur jag hittat ett sätt att leva som innebär ett inträde "i den fjärde dimensionen" eller "Guds rike", samtidigt som jag under återstoden av mitt liv lever i djup, tilltagande kronisk depression.

För övrigt bryr jag mig knappast om folk lyssnar på min kråklåt eller inte. Kommer fortsätta sjunga den ända tills jag trillar av grenen. Vill man lyssna...fine...vill man inte lyssna...fine...

Hellre det än att sitta som en papegoja på möten och upprepa vad andra säger för att få vara en i gänget lixom...

Fast kan vi inte bara vara öppna med att NA kryllar av både män och kvinnor som har år av drogfrihet/ nykterhet och trots detta har majoriteten av sitt nätverk knutet till gemenskapen på ett eller annat sätt. Det är heller ingen ovanlighet att många av dessa fortfarande går på bidrag av olika slag. Detta fenomen är mindre inom AA, skulle jag (mot all förmodan) någonsin vända mig till XA skulle det inte vara någon tvekan om vilken gemenskap jag skulle välja!

Så frågan, eller snarare funderingen som ställdes tidigare i tråden är högst relevant. Vad händer med dessa människor som byggt upp sin självbild, sociala status och ibland även karriär kring sin nykterhet/ drogfrihet? Vissa "långtidare" löper nog helt enkelt linan ut vid återfall, tyvärr!

Nu vet jag att logik inte är din starka sida. Men det finns ingen skillnad mellan whatever former av "andlighet", eftersom alla såna former tillhör metafysik. Om du nu vet vad det är för något... Jultomten, Bamse & Kalle Anka, "Gud", Kristendomen, "kristaller" eller era andligheter... Det är samma grundfenomen. Det ena är inte mer påvisbart än det andra. Förstår du? Så du ska nog lugna upp dig lite innan du tillrättarvisar din "kristall-sponsee"...

Sen visar du åter upp ditt fula Dr. Jekyll-Mr. Hyde-tryne... Du borde hålla dig för god för att diagnosiera folk på nätet. Men du bryr väl inte om att det strider mot inte bara humanism, utan även XA'anda. Men det är ju inte det det handlar. Utan allt här för dig handlar om ditt ego! Tänk du har varit drogfri i 3 år, hänger här, och kan inte bete dig!

Du personifierar verkligen det dåliga inom XA, det sämsta skulle jag vilja säga. Och det fulaste och mest förljugna. Din personlighet är djävulen och en förment Jesus som dyker upp ibland på ett ytligt och för alla tydligt sätt. Den enda som inte ser det, är du.

Ett tips är, försök och stå på dina egna ben. Nu efter 3 år av drogfrihet... Vad fan gör du här liksom?
Hålla på att diagnosiera folk...
Du drar ju dina egna rörelser ner i smutsen.

Jag har nyligen börjat gå till AA på grund av alkohol och drogproblem. Jag har varit både i Stockholm och här uppe där jag bor och båda ställena har varit u n d e r b a r a. Det känns inte som att gruppterapi och snack om Gud ska hjälpa, men ger man det en chans kommer det kännas mycket bättre!

Det jag framförallt gillar är:
*Alla är omutligt ärliga inför varandra i gruppen
*Ingen dömer för vi sitter alla i samma sits
*Ingen tycker att man är en sämre människa
*Vi har alla en stor kärlek till våra medmänniskor
*Man får tala om precis vad som helst och vara fullkomligt trygg i att man blir lyssnad till

Jag tror på den här metoden.

Jag gör ett nytt försök - anledningen till att jag nämnde Missbruksutredningen är på grund av att siffran kommer därifrån.

Jag vill att du ska försöka förstå en sak nu en gång för alla.

Med en viss typ av beroende, en viss typ av människa menar jag att de som kan tänka sig en andlig metod som lösning på sina problem.

Och jag träffar personer från behandlingshem dagligen, och då menar jag dagligen - trots att jag inte jobbar med det. Dessa personer är i de flesta fall "riktiga" alkoholister/narkomaner/whatever, men en del är det inte. En del har bara andra grava problem. Eller helt enkelt dricker/knarkar för mycket (oftast enligt deras omgivning)

De personer som upplever att de inte kan sluta, de som bara har droger/alkohol i huvudet, att de tänker på det hela tiden - det är dom vi kan hjälpa, förutsatt att de kan tänka sig en andlig lösning på sina problem.

Om de inte uppfyller dessa kriterier så vill vi inte ha dem på möten - det enda som händer är att de mår sämre av att vara med oss och gå på möten.

Dock, de som kommer till oss och har problem - som tycker att andlighet kan lösa deras problem, de som är villiga att se på sig själva och är villiga att vara ärliga - dom kan jag i princip uteslutande garantera drogfrihet.

Det betyder inte att man blint måste tro på det som står i boken, eller att man måste tro på gud.
Men det är såklart en fördel att man tror på att programmet kan hjälpa.

Jag skulle fördra om du använder en annan terminologi om du vill ha en sansad debatt.

Mina sponsier får tro på vad fan dom vill, vi pratar ens sällan om VAD deras högre makt är, det viktiga är att DOM kan identifiera det.

farbror Bill, han var ju övertygad att LSD var lösningen på alkoholproblemet, tills han upptäckte att det inte var det. han Bill var långt ifrån ofelbar, han var ju för fan en alkis.

Han skrev inte stora boken själv - det var ett gäng personer som skrev och kom in med material och texter. Bland andra en rättrogen ateist, som "hatade" allt gudssnack.

Utan han ateisten så hade det inte stått en "högre makt" eller "som du förstår honom" i stegen, kapitlet till agnotiskern hade inte funnits heller. Och då hade nog 12 steg inte funnits idag - utan gått samma öde till mötes som Oxfordrörelsen. – Jag vet att jag inte hade gått överhuvudtaget i alla fall =)

Det gör han inte alls, han är en varm och snäll person - med ett kanske lite hetsigt temprament som hjälper många personer i vår gemenskap.

Och vår gemenskap är lite (mycket) annorlunda mot de andra 12 stegs gemenskaperna - mer om detta en annan gång.