AA Och NA (Allmän diskussions-tråd)

Liknande grej vart ja med om häromveckan, när ja stövla ut på väg till jobbet så stod en målare i entren. Hyresvärden håller på att renovera om för tillfället. Kände igen honom och när ja närmade mig han såg jag att det var en oldtimer från AA. Vi hade inte setts på över tre år. Kom aldrig in på AA utan drog nåt skämt och vi hejade. Hade samtalet varat mer än femton sekunder så hade vi oundvikligen kommit in på AA. Egentligen inte så konstigt. Är ju det enda man egentligen har gemensamt med andra AA-medlemmar.

Grejen är att nämnde målare var en av de mest högljudda på mötena, mr AA kallades han av många. Han hade haft 8 år som nykter när ja börja gå. Sponsrade flera i gruppen, bl a min sponsor. Visste så att säga vart AA skåpet skulle stå.

Sist jag såg han jobbade han inte som målare utan som 12-stegsterapeut på ett behandlingshem i krokarna. Sist jag såg han hade han också alla tänderna i behåll, något han saknade häromveckan. Har svårt att tro att han bara plötsligt sadlat om till målare från terapeut, utan anar ganska tunga återfall för stackaren. Kan inte veta såklart då vi inte språkade närmare.

Om sant, så inget ovanligt öde i AA-land. Regel snarare än undantag, även om tolvstegstokarna är blinda för detta faktum.

Det är väl bra om du har 20 års nykterhet med 12 steg. Och det är väl precis lika bra om nån annan blivit nykter med nån annan metod, eller ingen metod alls. De är inte motsägelser. Jag vill inte att 12 steg ska vara den ena vägen, tvärt om vill jag ha ett helt spektrum av behandlingsmodeller som utgår från pat. (Därmed inte sagt att pat. själv ska bestämma behandling) utan det bör specialistläkare göra åt honom mot bakgrund från hans liv, personlighet och annat.

Och bland de som jag, som frivilligt sökte hjälp är 12 steg bra. Men sekulariserade grupper lär snart sprida sig (om sekulariserade beroende har en vilja att hjälpa andra). Finns säkert andra modeller som inte kostar pengar också, men tyvärr kostar de flesta behandlingar/terapeuter pengar vilket narkomaner sällan har överflöd av.




Det var ju precis det jag sa? Om du pratar endast AA så är det en sak. Men AA är en 12 stegsrörelse, och för mig som galen sekteristisk wahabistik präst och fantatiker så inbillar jag mig att det går att tillfriskna med hjälpa av 12 steg i såväl DAA som AA. Alltså är mängden 12 stegsmöten mest intressant inte om de primärt riktar sig mot alkoholister eller narkomaner.

Och återigen, socialstyrelsens bedömning är inte min gebit. Dessutom har en socialsekreterare i en annan tråd sagt att man 'dömer' (Det går ju inte att döma någon utanför en domstol men du förstår säkert vad jag menar) folk till en mängd olika behandlingar - inte alls bara 12 steg. En kompis till mig hamnade på ett KBT hem t.ex.

I Sverige kan du få utslussning från fängelsestraff på behandlingshem och då hamnar du på 12 stegshem (bl.a enligt exempel) ovan). Det innebär att du den sista tiden av ditt straff kan avtjäna det på ett behandlingshem snarare än i ett fängelse vilket är populärt. (Dock är min erfarenhet att de individer detta gäller sällan är särskilt intresserade av att sluta knarka).

Du kan alltså inte dömas i rätten till behandling på 12 stegshem likt du kan i USA.

Jag tror på mig själv.

Det är ingen "högre kraft"

När jag inte trodde på mig själv, det var då jag missbrukade.

Om ni förstår?

Jag förstår precis. Ett av mina stora problem när jag missbrukade var brist på självkänsla. Jag hade ett osunt stort självförtroende i vissa frågor, på gränsen till storhetsvansinne. Men mitt egenvärde bottnade i prylar, eller egenskaper eller framgångsfaktorer. Det räckte aldrig med att bara vara jag. En snäll och schysst vanlig kille.

Antar att det är ungefär nåt sånt du menar? (Och ledsen om jag misstolkade dig).

Den kraften som är essentiell för dig kanske är "tron på dig själv"? Min sponsor tror på kraften i att tro. Tro på sin egen kapacitet. Tron på utveckling. Tron på att om han ger sig fan på nåt så klarar han det et.c.

Var och en får hitta vad man själv tror på. Jag gillar karma t.ex. Jag tror innerligt att what you give is what get och gör jag schyssta och bra saker så händer bra saker - typ.

Jag hade allt annat än självförtroende när jag missbrukade. Nykter som full, under de åren.
Var inte intresserad av prylar utan flummade runt och försökte hitta någon slags andlighet och dribblade bort mig i meditation och annat jag bara mådde sämre av, det där drack jag på ofta.

Nu är jag dock intresserad av prylar och materiella ting. Skiter högaktningsfullt i meditation och annat semi-sökande. Nu har jag råd med mina intressen också.
Idag har jag extremt självförtroende och självkänsla. Jag lyckas med allt jag tar mig för.
Så var det inte förr.

Så jag är inte riktigt med på vad du menar.

Ja alla är vi väl olika.
Jag var extremt statuskåt när jag pundade. Jag var övertygad om att om jag bara hade cash, snygga tjejer och dyra kläder m.m. så skulle jag må bra. Alltid nåt utanför mig som skulle "fixa mig".

Det SISTA jag var intresserad av var andlighet och meditation. Jag ville dra ladd, supa, knulla och helst slå nån jävel på käften för att kvällen skulle bli perfekt.

Intressant hur våra beteendemönster skiljer mellan varandra.

Jag har ett en bra självkänsla. Alltså mitt egenvärde, idag. Vad jag lyckas eller inte lyckas med har inget att göra med med min självkänsla. Den är inte beroende av vem jag är, vad jag lyckas med eller vilket jobb jag har. Den är konstant.

Mitt självförtroende är mer balanserad. Jag har alltid haft extremt lätt att lära mig saker och varit bra på sporter, ragga tjejer och skaffa vänner. Men istället för att tro att det beror på att jag är nån jävla ubermensch så har jag balanserat det.

Sen är jag superkokainist också (även om mitt problem inte är substansberoende). Många av mina pundarpolare och nuvarandra nykra f.d laddtorskar tycks vara lika på de här punkterna.

Nej mängden olika tolvstegsvarianter är inte intressant i sammanhanget! Det beror på att det 1. Är i många fall samma personer som går på olika möten i olika gemenskaper. Det finns fler varianter att välja på. 2. Att tolvstegsindustrin breddar sig och erbjuder tolvstegsbehandling för i princip allt som de betraktar som sjukdomar och beroenden.

Att det bildas lite fler grupper ger ju inte per automatik att det totalt sett blir fler personer som går på möten.

Det jag försöker säga är att det inte inte har hänt speciellt mycket med AA på tjugo år när det gäller antalet grupper och medlemmar. Det är ganska konstant. Jehovas vittnen är, om jag inte minns fel, tre gånger större än AA beträffande antalet medlemmar. Om AA skulle fungera för att bota alkoholism så skulle möteslokalerna vara proppfulla av alkoholister under tillfrisknande. Då skulle de växa så det knakade och leva på sin egen attraktionskraft. Om inte tolvstegsindustrin slussade folk till AA så skulle de föra en lika tynande tillvaro som innan Minnesota-boomen.

AA-medlemmar glömmer ofta behandlingshemmens inflytande på rörelsen. Man är djupt indoktrinerad i att AA/NA är fristående från behandlingsindustrin och sitter å tror att AA-programmet självt har den "inneboende kraft", som gjort att rörelsen växt. Man förringar 12-stegshemmens roll i att AA har växt till den storlek den är idag. Hela programmet är fyllt av denna kognitiva dissociation som möjliggör uppfattningar av detta slag.

I Sverige hade AA knappt 500 medlemmar på ca 30 år, från det att rörelsen slog rot här i mitten på 50-talet fram till 80-talet, då minnnesotarörelsen kom igång här, plötsligt växte antalet grupper explosionsartat. Givetvis är det folk från behandlingshemmen som startat dessa grupper. Finns att läsa i AAs sverigehistoria, för den som är intresserad.

Vad som händer är att de personer som hamnar på behandlingshem, i syfte att bli nyktra indoktrineras i tron som stora boken förmedlar, att endast livslångt engagemang i AAs tolvstegsprogram kan hålla dom nyktra livet ut. Detta är en av många lögner i programmet. De personer som vill bli nyktra blir det av egen kraft, sen gör AA anspråk på att ha möjliggjort deras nykterhet. AA-programmet är att likna vid en parasit i det avseendet.

Om nu AA-deltagaren skulle gå ut och supa igen, oavsett om det är efter 1, 5 eller 20 år, så har deltagaren misslyckats med sitt programarbete. AA-programmet är att likna vid en psykopat i det avseendet. Dvs säga, programmet KAN inte ha fel.

Det enda programmet bidragit med för deltagaren är en ökad risk för självmord och förvärrade återfall, när hen bestämmer sig för att prova spriten igen. Då hen har internaliserat falska föreställningar om alkohol som "en är en för mycket och tusen är aldrig nog" eller "jag lider av en slags fysisk allergi som gör att jag inte kan sluta när jag väl börjat".

Det var det som hände min sponsor när han bestämde sig för att åka på semester och kröka loss efter 8 år som nykter och idogt arbetande med sponsier och program. När han kom tillbaka så berättade han om att "programmet har rätt, jag kunde inte sluta"...sen blev det "90 möten 90 dagar", vilket höll i en månad innan han fick köras till psyakuten och satt på piller.
Efter det, höll han sig nykter i åtminstone två år, samt fick äntligen styr på sitt liv. Hur det går för han idag vet jag inte, hoppas bara att han mår bra.
Det som var intressant var att han på mötena fortsatte ge programmet allt tack för sitt förbättrade mående och mentala tillstånd som kom efter medicineringen, inte ett ord om att han börjat knapra piller eller tack till läkemedelsindustrin.

Så sitter det nykomlingar och lyssnar på det, som har liknande problem som han, och tror att programmet kommer hjälpa dom.

Jag citerar bara dig nu men detta är riktat till dig och Tumbleeweed.

Så du menar, och rätta mig om jag drar fel slutsatser.
Att antalet 12 stegsmöten ökar är ett bevis för att intresset för 12 stegsgrupper minskar? (Och för AA i synnerhet?) Detta för att det egentligen är samma människor som gör service i alla olika gemenskaper och antalet är konstant och helt beroende av minnesotaprogrammet (Som oskyldiga människor tvingas in via - vaddå?)

Vi har ju redan konstaterat att det inte går att döma någon till behandling i Sverige. Att utsluss från fängelsestraff är det enda sättet fängelse och behandlingshem hör ihop och att det finns en UPPSJÖ av behandlingar i Sverige.

En av mina sponseer fick träffa 4 olika behandlingar i Göteborg innan han gick till nämndemansgården. De första 3 hade ingen inriktning på nykterhet. Behandlingarna syftade till att lära honom att kontrollera sitt bruk (och han ansåg att han testat det klart). Det finns otroligt mycket fler behandlingsformer än ni kan stava till och det blir fler för varje dag (För faktum är att antalet missbrukare inte minskar i Sverige, snarare tvärt om)

Point beein: Du och Tumbleweed tycks ha en syn på Sveriges behandlingshem, missbrukarvård och 12 stegsrörelse på ett sätt som HELT saknar förankring i verkligheten.

Och jag har nämnt detta hundra ggr: Om AA/NA mfl inte är för er eller för någon annan. ÄR det inte bara enklare för er att helt sonika rekommendera nåt annat? Eller försöka hitta någon annan lösning.

Jag lägger ner min själ i detta för att jag brinner för att hjälpa folk. Varför spottar ni ur er fler inlägg än jag här? Det är ju knappast för att hjälpa folk. Så vad är det som driver er?

Om du brinner för att hjälpa folk är inte tolvsteg den rätta vägen att hjälpa någon. Varför detta vurmande att hjälpa alla? Du vet inte hur eller hur mycket jag hjälper folk. Här är jag för att jag tycker inte att ni tolvstegsmuppar ska få fritt spelrum att oemotsagda få sprida era irrläror. Dessutom kan det vara ganska roligt ibland att bjäbba lite med er. Men bara ibland.

Här har du ett typexempel på en tråd när jag försöker hjälpa någon:

https://www.flashback.org/t2152692

Ser du nåt om 12 steg? Nåt om att jag försöker pådyvla honom nåt? ALLA mina försök till att hjälpa folk ser så ut. Den enda ggn (!) jag rekommenderat 12 steg var när personen själv tidigare varit nykter mha NA och ville tillbaks!

Varför jag vill hjälpa folk? För att nån hjälpte mig när jag:

> Inte hade ett jobb
> Inte kunde betala mina räkningar
> Knarkade 2 dagar i veckan (helst i rad utan sömn)
> Mådde skit

Idag har jag allt jag vill ha och ett grymt bra liv. Klart jag vill att andra ska ha det också? (Oavsett om det gäller med 12 steg eller med KBT, Naltrexon, eller nåt annat).
Tycker bara att det är märkligt att in BARA skriver i anti -AA trådar. Tumbleeweed (som är en extremt påläst individ som lärt mig mycket) har BARA skrivit i dessa trådar. Inte ett inlägg i en annan tråd.

Det tycker jag är märkligt.

Du är hyfsat nyreggad dessutom och hänger ju bara här. Med ett syfte -en agenda. Om det var för att hjälpa folk (att få bättre hjälp än AA) så skulle jag köpt det, och gärna diskuterat alternativa behandlingsformer. Men nu blir det bara att käbbla om huruvida 12 steg och främst AA är dåligt och dumt. Ganska okonstruktivt, tycker du inte?

Hur är det med läsförståelsen? Jag skrev i mitt förra inlägg varför jag är här! Om det är ett syfte - en agenda, så får du väl kalla det för det om du vill.

Citat:

"Här är jag för att jag tycker inte att ni tolvstegsmuppar ska få fritt spelrum att oemotsagda få sprida era irrläror. Dessutom kan det vara ganska roligt ibland att bjäbba lite med er. Men bara ibland."

Dessutom tycker jag du fullständigt ska skita i om jag "hänger ju bara här" och är nyreggad! Vad har det för relevans i sammanhanget?