Egots död

[quote=proconsul|59189681] låt oss frigöra oss från påstådda historiska personer


men jag gillar approachen om att allting goes för den stämmer samtidigt som approachen att alltid ot goes stämmer.

samtidigt så finns koncepten du tänker på. om du har en ide om att du ska bli rikast så är den också

att allt är en illusion är också en illusion

[quote]
Du skrev att många misstar upplevelsen men att första gången är magisk.





Vem är det som tror/inte tror?

Ok. Vi kommer nog inte så mycket längre. Jag hävdar att varenda gren på trädet existerar i sig själv och är separerad från de andra grenarna på trädet. De är inte samma gren, även om det är samma träd.

Och jag lever inte i det egobaserade fängelset.

Exakt, idéer och koncept är del av alltet, precis som vågor och grenar. Icke dualism.

Dvs att många misstar/förväxlar en magisk upplevelse med upplysning/egodöd.

Dvs, man tror felaktigt att själva upplevelsen var egodöd/upplysning.

En del tror en kraftig upplevelse av bliss var egodöden, en del tror att när tankarna tystnar är egodöd, osv.

Och dessa upplevelser är ofta magiska, men de är inte egodöd/upplysning.

Hoppar in med en reflektion jag gör för 68 gången. Känner mig likt en knarkare som återigen förbarmar sig.
Bra liknelse då det är samma process då det är signalsubstanser som signalsubstanser.

Jag talar om tiden efter man har uppnåt ett mål man haft.
Det roliga är att jag inte ens är klar med alla uppgifterna i mina studier denna termin men har lagt en hel del uppgifter bakom mig åtminstone.

Oförmågan att inte kunna njuta av nuet. Men med samma ologiska syn som narkomanen sätter vi upp ytterligare mål istället för att kontrollera över orsaken

Jag trodde att upplysning skulle leda till något bra, ack så fel jag hade. Om upplysningen gett mig en väldigt värdefull insikt så är det att man inte kan lita på människor. Människor är för det mesta speglar av en tankekonstruktion som stödjer raka motsatsen till kärlek. Den är villkorlig, den är ute efter en sak, att du ska vara produktiv åt samhället.

Att tro att man överlever på hoppet är naivt. Man måste förlora allt hopp för att inse detta. Jag trodde på karma, men nu inser jag att karma också är en lögn. What goes around does not come around unless you take it. Tror mer på "The dark side" sas.

Ljug för att överleva, ta aldrig av dig en mask om du inte vill vara öppen för uttnyttning. Alla ljuger, så det är okej.

Min egoupplösning skedde på psyk btw, jag låstes inne i en isoleringscell, trodde jag skulle sprängas likt c4 trots att jag inte hade någon bomb på mig. Innan så hade jag hört en kille snacka om att självmordsbomba psyket, men jag självmordsbombade inte psyket rent fysiskt, utan psykiskt. Det är tomt där inne numera. Inga direkta tankar. Dock har jag kommit till insikt om att jag är väldigt impulsiv. Behöver nog ADHD medicin för att orka med.

Trodde att upplysning skulle leda till att man inte behövde sådant. Upplysning behöver alltså inte betyda att man fungerar i samhället, samhället är inte anpassat till individen alltså, jag har alltid varit missanpassad.

Världen är skev, och jag är rak, därför behöver jag medicineras för att passa in i en skev värld. Lol

Som du själv säger. Medicinering kan vara det rätta för dig. Har du psykoser?

En sak jag går klurar på är detta..

Allt som finns finns uppenbarligen. Det är . Ett datorspel är likt en sten är.

Allt konceptet är precis som Big bang var.

Är det inte bättre säga att allt är istället för att egot inte är. Egot är uppenbarligen

Nja, vanföreställningar. Kan tro att jag är den jag ser, vilket stämmer egentligen. Jag är allting och ingenting. Jag är datorn, jag är bordet, jag är filmen jag tittar på datorn. Jag är ... allting du kan tänka.

Grejen är att jag har svårt ibland att urskilja mig från det jag ser. Då ser jag inte seperation, allting jag + du blir till endast du. Då blir saker rätt skeva, och lätt att bli förvirrad.

Tror på elvanse mot min ADHD och någonting mot dessa vanföreställningar, vad vet jag inte. Går just nu på olanzapin (zyprexa)