Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det verkligt anmärkningsvärda med Zürich är att Stb-anstrukne Milan Heidenreich var resesällskap till Tommy Lindström, Per Häggström och Lars Thonander.
MH pekades av Cennteh Neilberg och Alf Enerström ut som en person som stämplade mot Olof Palmes liv.

Vilken udda kombination av människor, hade Neilberg kontakter inom SÄPO?

Nej , det har jag aldrig sett någon uppgift på. Han var en gangster med kontakter inom. Rikskrim.

Jag är nog lite för jordnära för att köpa alla fantasifulla spekulationer. Jag utgår hellre från logiska analyser kring det som hände. Flera sådana analyser har presenterats i tråden (tider, vittnespositioner, geografiska avstånd mm). Ur själva utredningen, GRK och annat kan vi också extrahera trovärdiga förhållanden. Jag litar på rättsläkaren Kari Ormstad och på hovrättens bedömning rörande LP. Liksom GRK-analysen av tiden för IM:s iakttagelser.

Jag anser även att GRK gör en kompetent analys kring larmtiden. Det är så långt man kan komma i den delen vilket jag tycker styrks av den analys av larmtiden som gjorts i tråden.

GS tipsades ca 23.23.30 på Kungsgatan och nådde mordplatsen ca 23.24. Södermalmspiketen kom 20-30 sekunder senare. Larmet gick alltså ut ca 23.24. Det är min slutsats tills någon trovärdig bevisning övertygar mig om något annat.

Det är inget fel att spekulera. Men som jag sa måste det stämmas av mot kända fakta. Det är därför jag beskrivit Ieshos teori om distansskott som verklighetsfrämmande.
Jag tycker han skjuter sig själv i foten om det skall ingå som ett led i en stor konspirationsteori.

Jo, det finns en del indicier. Eller snarare; Det är känt att Sverige höll på med skumma vapenaffärer. Som regeringen Palme kände till och om inte godkände så såg mellan fingrarna med. Detta talade inte direkt till OPs fördel när det började dyka upp allt mer konstighter.
Det kan också ha förekommit vapenaffärer som vi inte känner till. Att all smuggling som förekom skulle ha blivit känd verkar osannolikt.
Sverige smugglade inte bara vapen via DDR, Sverige sålde krut till DDR. Ett land som av militär och underrättelsetjänst såg som fiende, men av (delar av) SAP som en vän.
Jag tror ju inte att det fanns en orsak till mordet, utan att motivet var sammansatt. Att tillåta krutförsäljning till DDR är helt klart ett problem.

Jag skulle kunna utesluta fjärrskott om det framkom att det var omöjligt, men än så länge har det bara framkommit olika personers åsikter om fjärrskott.

Vittnen såg någon skjuta närskott men det finns oklarheter när det gäller skottordningen och om vad som hände vid reklampelaren och banklokalen som ger anledning att fundera. Särskilt som polisen hävdar att den revolver som upphittades på Markvardsgatan var laddad med tre lösa skott varav två var använda.

Du behöver inte bevisa någonting. Jag bara efterlyste var i obduktionsprotokollet det framgick att det var ett närskott. Även andra bevis för att det inte kan ha varit ett fjärrskott är förstås intressanta, men Ormstads spekulation i intervjun bygger inte på obducenternas observationer utan på observationer på makarna Palmes kläder.

Jag kan bara konstatera att det finns många som tror eller påstår sig tro att det var ett närskott, men att det inte framförts något tydligt bevis emot att Palme dödades med ett skott avlossat från reklampelaren.

Även Ochams regel har undantag (naturiigtvis) och krutstänket kan ha kommit från lös ammunition.

PU, SKL, BKA och FBI är visserligen auktoriteter, men skulle inte vara objektiva om Stay-behind var inblandade i mordet.

Retorik utan stöd i påtagliga uppgifter är inte basfakta utan bara trams.

Ingenstans i tråden redovisas uppgifter som utesluter ett fjärrskott i kombination med en aktör på nära håll som använde revolvern med lösa skott.

Jag respekterar andra åsikter men inte att de framförs som oemotsägbara fakta.

Alla vapentillverkare som ville vara med i leken måste konkurrera på korrupta marknader, så var det bara.
Där handlade allt om mellanhänder och mutor.
En del av spelet.
Bofors måste sälja sina kanoner annars var det bara att lägga ner och avveckla hela verksamheten.
Vapensystemen blev - allt eftersom - både dyrare och mer avancerade, och därmed krävdes en större omsättning för att hänga med i utvecklingen, men regeringens restriktioner var hårda.

Förmodligen kände regeringen och krigsmaterielinspektionen till att det förekom oegentligheter, men tittade bort. Man ville ju hålla företaget vid liv.

Ända fram tills det slog stopp och Ingvar Bratt och svenska freds uppvisade dokument som klart och tydligt visade att Bofors smugglade vapen till förbjudna länder.
Både Bofors och regeringen fick sökarljuset mot sig, samtidigt som Palme mäklade fred i världens oroshärdar. Bofors gick dåligt och hade redan varslat anställda, och Indien-affären såg även den ut att gå åt pipan.

Nobel industrier satt p g a problemet att hitta legitima köpare i en rävsax och belåningen var skyhög.
Allt hotade att rasa ihop och desperata finans/bankmän ska man inte jävlas med.

Hur det verkligen låg till med Bofors och dess förhållande till regeringen Palme vet vi inte i detalj. Vi känner inte heller till alla detaljer om Indien-affären, men vi vet att det såg mörkt ut månaderna innan mordet, men att allt ändrats vid tidpunkten för Olof Palmes begravning.
”Bingo för hela paketet. Det trodde jag personligen aldrig” uttryckte sig Bofors dåvarande VD Martin Ardbo.
Lite senare exploderade muthärvan.

Polis och åklagare som försökte utreda härvan möttes av kompakt motstånd och rena lögner, men i Ardbos anteckningsbok hittade dom:

”Om Palmes inblandning blir känd kommer regeringen att falla”

Många nyckelpersoner i Palmes regering ock folk med höga positioner inom näringslivet och med inblick i företagsgruppen och dess affärer är borta.
Att anstiftarna funnits i företagstoppen ska vi inte säga, men ett mycket tydligt motiv kan man lätt urskilja.

Ordföranden i Nobel industrier hette Lars-Erik Thunholm och finansierade öppet Alf Enerströms anti-Palme kanpanj.
Han gifte sig sedan med Enerströms lika Palmefientliga fru Gio Petré, och de kopplingarna går inte heller bara att vifta bort.

Glöm dessutom inte bort att staten ägde en egen stor vapenkoncern med 3000 anställda på den tiden. FFV var inblandad i Bofors 155 mm:s order till Indien. Visserligen i ett hörn med rökammunition men i vart fall. Granatgevärssystemet Carl Gustaf som ingick i FFV:s sortiment kunde hittas runt om i världen. Användes med framgång av australiensare som deltog i Vietnamkriget.

FFV:s torpeder med tillverkning i Motala rönte intresse av herrar i turbaner.
Ryktet gick dock att affären slutligen skulle bli för dyr för FFV eller läs: mellanhänderna skulle ha för mycket betalt.

Telub ingick i FFV och den härvan med Libyen 1979 kommer vi alla ihåg.

Kruttillverkning fanns i Åkers styckebruk så nog hade även staten direkta intressen inom vapenbranschen.