Citat:
Ursprungligen postat av
Knattarna
Det kan förstås inte uteslutas att Sandinmannen är GM.
Bra inlägg.
Den som vill tro på en ensam GM kan tro på Kangers scenario. Även om Pia Engström såg rätt och vittneskedjan inte fanns. Om Inge Mårelius såg fel. Sandinmannen (mannen som Mårten Palme såg vid Sandins skyltfönster) kan
inte ha varit GM om Inge såg
rätt (och GM väntade vid Dekorimas ingång i mer än tre minuter). Alf Lundin var ett falskt vittne. Ljubisa Najic såg en man i fel kläder. Kerstin Nordström såg en man vid fel tidpunkt.
Nicola Fauzzi såg vittnet Anders Björkman. Enligt granskningskommissionens rapport från 1999 och
tidsförloppet.
GM kan ha gått 30 - 40 meter bakom paret Palme längs Adolf Fredriks kyrkogård. Pia Engström kan ha missat honom. GM kan ha fortsatt på Sveavägens västra sida (när paret korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata), korsat Sveavägen vid den södra reklampelaren (15 meter norr om Tunnelgatan) och väntat en kort stund vid Dekorimas ingång. Kanske en halv minut. Som Kanger skrev i sin bok ("Mordet på Olof Palme" från 1987).
Om Inge såg fel.
Inge vittnade i tingsrätten och hovrätten 1989 (och uppgav i förhören 1986 och 1987) att GM väntade vid Dekorimas ingång när ett sällskap som måste ha varit Björkmans sällskap passerade norrut. Inge var
"säker" i Svea hovrätt (att GM väntade vid Dekorimas ingång när sällskapet passerade norrut). Björkmans sällskap kan inte ha passerat Dekorimas ingång senare än 23.18 (deras uttag i Götabankens bankomat 20 meter norr om Tunnelgatan tog 70 sekunder). Björkmans kamrater hörde inte skotten när de fortsatte norrut.
Inge vittnade i hovrätten 1989 att GM väntade vid Dekorimas ingång när ett sällskap som måste ha varit familjen Schaeffer passerade söderut. Familjen Schaeffer kan inte ha passerat Dekorimas ingång senare än 23.19 (de lämnade busshållplatsen vid Bonnierhusets södra ände 23.17). De hörde inte skotten när de fortsatte söderut. Skotten kom 23.21.30.
Ingen GM gick längs Skandiahuset (under minuterna före skotten). Där gick paret Palme och åtta vittnen. Nicola Fauzzi, familjen Schaeffer (Birgitta Schaeffer och hennes två döttrar) och Björkmans sällskap (Anders Björkman och hans tre kamrater). Vissa av dem såg varandra.
Nicola Fauzzi såg familjen Schaeffer, paret Palme och Anders Björkman (E13-1 och E13-1-A).
Birgitta Schaeffer såg Nicola Fauzzi (L904).
Lisbeth Palme såg Anders Björkmans tre kamrater och Nicola Fauzzi (T116-L, T116-M och A13812-1).
Skandiahusets trottoar patrullerades av åtta vittnen och paret Palme (under minuterna före skotten). Ingen av dem såg någon annan än dem. Varken framför eller bakom paret Palme. Ingen av dem såg vittnet Stig Engström. Den 52-årige grafikern utan vapen. Som bodde i fel förort. Hade Engström bott i Tensta hade han sluppit perfida journalister.
Engström samtalade med väktarna i Skandias reception i
"ett par minuter" och
"ganska länge".
Efter utstämplingen. Som
polisen borde ha kontrollerat (om den var 23.19 eller 23.20). Väktaren Anna-Lisa Gahn började jobba 16.45 (som hon själv skrev i besöksjournalen). Engström tog ingen middagsrast på kvällen. Dörren som larmade fanns i källaren (inte på baksidan). Vittnet Jan Andersson kände igen Engströms foto den 14 maj. Engström nämnde inte sina egna livräddande åtgärder förrän i sista förhöret den 25 april. Vad han påstod är inte orimligt. Engström uppgav ett flertal uppgifter som bara ett vittne kunde ha sett.
Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir mötte Stig Engström
"fem - sex meter" väster om
manskapsbodarna på Tunnelgatan (30 meter från mordplatsen). När Engström sprang efter poliserna.
Skjulet med containern skymde sikten mot krönet. Därför såg han inte poliserna och vände vid Luntmakargatan. Poliserna
beordrade Yvonne att lämna namn och adress. Oavsett vad hon såg (A14205-1-A). Ahmed såg ingen på David Bagares gata (E15-2-B). Inte Yvonne heller. Bara Lars Jeppsson vid trappkrönet. Mötet med Lars var så kort att de inte stannade. Både Yvonne och Ahmed var alkoholpåverkade. Mötet med poliserna vid Luntmakargatan varade bara
"5 - 10 sekunder".
Håkan Ström feltolkade Yvonne den 2 mars och Ahmed den 3 mars (Ström påverkades av krimjourens missvisande referat av första förhöret med Lars Jeppsson). Yvonne fastnade i mediabilden av hennes vittnesuppgifter. Liksom Lars. Lisbeth Palme och Stig Engström såg Lars från Sveavägen (
"1 - 3 minuter" efter skotten). Engström uppgav 13 timmar efter mordet att Lars var
"i 20-årsåldern". Lars följde GM med blicken från första delen av trappan och ända till trappkrönet. Lars såg att GM inte blickade bakåt förrän vid krönet (E15-C). GM kunde
inte se från krönet att Lars var
"i 20-årsåldern" (när GM gjorde ett
"snabbt ögonkast" bakåt och Lars gömde sig snabbt bakom skjulet med containern).
Såg någon annan att GM väntade vid Dekorimas ingång? Att GM kunde ha väntat vid Dekorimas ingång insåg inte polisen förrän Inge förhördes den 14 mars och den 8 april. Ingen frågade familjen Schaeffer om de såg någon vänta (trots att Birgitta Schaeffer hörde av sig den 6 mars). Ingen frågade Nicola Fauzzi och Anders Björkman om de såg någon vänta vid Dekorimas ingång (Fauzzi såg att det var tomt
"på Tunnelgatan"). Ingen frågade Björkmans kamrater förrän i november 1987. Att ingen minns om någon väntade vid Dekorimas ingång är inte konstigt.
Fem andra intressanta biobesökare passerade Tunnelgatan (inte bara familjen Schaeffer och paret Palme). Fyra av dem (skådespelerskorna Anja Landgré, Inga Ålenius och Ami Rolder och Amis pojkvän Göran Åslund) gick på den
västra sidan av Sveavägen, korsade Sveavägen vid Tunnelgatan och passerade Dekorimahörnet före 23.18 (enligt L854-B, L1812-C, EAD83-A och EAD83-1). Landgré och Ålenius fortsatte till Kungsgatan. Rolder och Åslund gick in på restaurang Bohemia (dagens restaurang Mancini). Ankomsten till Bohemia klockades av andra vittnen (
"någon eller några minuter före 23.20"). Ingen av dem hörde skotten (
"smällen" som Landgré och Ålenius hörde kan inte ha varit skotten).
Den femte biobesökaren (Lars-Åke Hellgren) gick på den östra sidan och fortsatte till Kungsgatan (L1919-2). Inte heller han hörde skotten. Hellgren kan inte ha passerat Dekorimahörnet så sent som 23.20 (som han själv trodde). Då hade han hört skotten. Sannolikt passerade han före 23.18, liksom Landgré, Ålenius, Rolder och Åslund.
Ett "tvåmannascenario" på mordplatsen (en man som väntade vid Dekorimas ingång och en annan man som följde efter paret Palme till Dekorima) stämmer inte med vittnesuppgifterna. Vittnena såg inga andra än GM och paret Palme. Inom en radie av 10 meter från mordplatsen. Vittnena såg bara en man fly. De såg inte två män fly. De såg bara GM fly.
Om Inge Mårelius såg rätt måste en eller två alternativa GM ha funnits i andra riktningar från Grand (som Krusell skrev i Polistidningen 1986 och Gruvedal i sin bok 2010). Ingen visste om paret Palme skulle gå norrut (samma väg som de kom), västerut eller söderut från Grand. Ingen visste åt vilket håll paret Palme skulle gå. Som Hasse Aro brukar säga (utan att fatta hur rätt han har). Paret Palme passerade Kammakargatan när GM började vänta (enligt Inge och
tidsförloppet). GM kunde inte veta om paret skulle gå västerut på Kammakargatan eller Adolf Fredriks Kyrkogata.
Den östra sidan var bäst för den södra skytten. Mindre folk. Närmare flyktvägen. Skyltfönster att titta i om någon gick förbi. Paret Palme hade skäl att undvika den ökända nattklubben Monte Carlo på den västra sidan (som Mårten Palme nämnde 1988). Vad hade hänt om paret Palme mot förmodan hade fortsatt på den västra sidan? Det fanns bara en flyktväg. Trappan till Malmskillnadsgatan. Att byta sida och återvända var mindre riskabelt än att fly västerut på Tunnelgatan. Att skyttarna tog risker är uppenbart. Mordet var inte riskfritt.
Att mannen som John Viklund såg var en skytt är en galen idé (EAD622). Skulle en skytt ha väntat i flera minuter medan tre personer gjorde ärenden i bankomaten två meter därifrån? Skulle en skytt ha låtit Glenn Malmström, Sven-Erik Rolfart, Susanne Larsson och Helena Lähde ta sig en god titt på honom? Den idén är lika galen som åklagarnas idé att vittnena såg en skytt vid Grands entré.
"Kartmannen", "bilmannen" och "slumpmannen" har vi hört om förr. Att räkna ut paret Palmes väg var omöjligt. Med eller utan karta och bil. Det
minst sannolika alternativet var Sveavägen till Kungsgatan. Drottninggatan var bara 200 meter bort. Den når man snabbt på Kammakargatan eller Adolf Fredriks Kyrkogata. Andra biobesökare valde den vägen (ett flertal finns i utredningen). Drottninggatan leder rakt till Gamla Stan (en trevligare väg att gå). Om man inte går samma väg hem till Rådmansgatans station. Det
mest sannolika alternativet.
Paret Palme hade sannolikt fortsatt på Kungsgatans södra sida till Drottninggatan om inte mordet hade ägt rum. Om "slumpmannen" sa FBI:s expert Robert Ressler:
"There's too much of an escape plan here just to be a random shooting by a drug addict or a crazed individual."
"Mötesscenariot" (Ingvar Heimers idé från 1991) har inga bevis och flera motbevis. Förklarat och utrett i tråden.
Bland annat här.