Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Ja, vilket inte framstår som sannolikt.

Det finns väl olika sätt att formulera den här mötesidén på, men den är alltid mycket problematisk i relation till Lisbeth och kräver oerhörda och förtalsmässiga antaganden i relation till henne.

-Att hon skulle känna till och delta i den hemliga verksamheten (och som tydligen sköts publikt på stan).
-Att hon eventuellt är landsförrädare.
-Att hon medvetet lämnar oriktiga uppgifter i förhören och inte vill att mordet på maken skall klaras upp.
-Alternativt, att hon tvingas lämna oriktiga uppgifter av en oklar "apparat".
-Att hon med berått mod försöker få en medborgare hon vet är oskyldig dömd till lagens strängaste straff för mord.

Signalementsfloran som sagt besvärande spretig men finns det återkommande mer signifikanta inslag bör man ju lystra till dem. Den blå längre jackan är en sån där sak som tränger sig på. Dyker upp lite för ofta. Går nästan som en kuslig tråd genom tid och rum, från Grand till Sturegatan, tick-tack, tick-tack.

Tror att GM bär den. Uppknäppt under svåra ljusförhållanden är det nog rocken andra ser.

- Att hon redan mordnatten låter sig involveras i en mörkläggning utan att ha en susning om ifall kunskapsläget är sådant att mördaren ändå när som helst åker fast, hur mycket medkonspiratörerna än försöker sätta käppar i hjulet.

- Att hon när mördaren åker fast blir personen som undanhöll sanningen, skyddade sin makes mördare och måste tillbringa resten av sitt liv under en sten i en skog i ett avlägset land. Djupt föraktad av sina barn och sitt land för all framtid.

- Att hon trots att hon begår moraliskt självmord aldrig kan vara säker på att den otäcka sanningen kommer fram och hennes liv raseras. På nytt.

Mötesscenariot funkar bra så länge man förhåller sig till det som en deckarintrig, vilket många ju gärna transformerar MOP till. Blir stökigt när man måste se till konsekvenserna av det.

Det som övertygade mig var när jag slötittade serien Stoft och Skugga på SVT play öppet arkiv, från 1988.

Där är en scen där två män springer i motljus så man bara såg silhuett. Jag tänkte "det där såg mordplatsvittnena när den rockklädde mördaren sprang iväg". Men när Allan Svensson dyker upp i ljuset så är han klädd i - lång blå jacka.

"Vill du mötas? Ja men jag ska på bio ikväll, jag har inga biljetter så jag vet inte om vi kommer in. Vet inte hur lång den är. Vi är inte heller 100 på vilken film vi ska se. Men ställ dig vid Tunnelgatan och vänta exakt 23:20".

"Och du. Jag tar med frugan. Eventuellt står grabbens flickvän och lurkar i bakgrunden."

Och trots detta förbestämda möte så skjuts Palme i ryggen när han och Lisbet är sida vid sida.

Och IM missar mötet.

Vet inte vad som imponerar mest. Att GM lyckas lura dit Palme, att han kommer undan med att ha ihjäl honom eller att han kan stå och snacka med honom för öppen ridå utan att nån noterar det.

Har Svensson alibi? Signalement och ålder stämmer. Kan vara i maskopi med "mer pengar åt kulturen"-kvinnan på Grand.

Åklagare Krister Petersson ansåg att Nieminens vittnesmål varit undervärderat.
Han ansåg att Nieminen såg gärningsmannen och använde väskan som hon såg som indicium att det var Stig Engström .
Om det inte var Stig då fanns det ytterligare en man med liten väska i området.

https://drive.google.com/file/d/1oHZTMDmQ6y2e8c3qCW1CsGGG-EY_xC7f/view
19860302 Alla förhör Nieminen

https://drive.google.com/file/d/1oHZTMDmQ6y2e8c3qCW1CsGGG-EY_xC7f/view
20180302 Nieminen angående uppgifter i Anna Hages bok.

https://drive.google.com/file/d/1oHZTMDmQ6y2e8c3qCW1CsGGG-EY_xC7f/view
19860328 Nieminen konfrontation Victor G

Han ansåg att Stig Engström sköt Palme, letade upp de uppgifter som i varje fall inte motsade den saken och sket i resten.

Nieminens vittnesmål oaktat de teorier man vill att det ska tjäna finns det knappast någon anledning att uppvärdera. Iakttagelserna ringar inte in mannen närmare än de som görs när han lämnar mordplatsen.


Ja, mördaren rimligtvis då. Att han förvarade vapnet i något är ingen skräll. Tänk bort Engström och ingen hade börjat leta efter nån på Sveavägen som dinglat med en väska.

Så det kan inte vara en rock som i vissa lägen missuppfattas som eller beskrivs som en jacka?

Även en rock kan bevisligen fladdra när man springer.

Det som förenar ett flertal iakttagelser under en sträcka förefaller vara färgen: mörkblå.