Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

NUMBER WRAP THEORY

Siffror.
Aktar man sig inte och ger en siffra på Timewarpen kan det bli surt...
Men ingen minns en fegis.
Ändrar de 2 minuter från senaste inlägget.
2.00 eller 3.00 låter troligast. 2.30 minuter känns lite konstigt. (Knepigare att ställa om sekundvisaren på klockor, framförallt knepigare att hålla koll på Timwarpen i mörkläggningsarbetet/pappersarbetet efteråt).

Mitt bud är 3 minuter.
I Number Warp -Teorin är siffror centrala, särskilt 3.

Mannen som ritade mordet var besatt av siffror, användbart på olika sätt i kontraspionage, och attentaten han ritade.
Framförallt siffran tre som går som en röd tråd genom operationen.
På det sättet pekar det på att klockorna skruvades fram 3 minuter men på andra sätt pekar det på två minuter, till exempel Stig E´s utstämplingstid.
NUMBER THREE WARP…
…antagande med felmarginal.

En fråga till de som arbetar med tiderna specifikt.
Risk att det blir tredagarsdebatt kring en uppgift igen men frågor är för inspiration, gå vidare, infall att tänka. Man måste alltid gå vidare… hur blir det annars?
Två personer gräver på var sitt håll, eller flera personer.
En person presenterar vad han kommit fram till. Den andra personen presenterar vad han kommit fram till. De har kommit till två olika slutsatser, de har presenterat samma argument tre gånger.
De håller fast vid sina slutsatser efter tre argumentrundor, de har blivit ännu mer övertygade om sin egna slutsatser. Ska de presentera samma argument en fjärde gång? Nej, bättre att gå vidare till nästa analysfråga, ljudfrågan och CP-kretsen. Det råder ju ingen brist på outredda frågor i det här ärendet.

Inspiration till Time Warp kan finnas i Poutianens bok.
Kanske kan man hitta något framflyttningsargument i alla turerna med banden, om man läser boken med nya Time Warp-glasögon. (Någon som vill dölja framflyttning eller kanske rent av ett ”sifferbevis”).
Att läsa förhör med dom glasögonen är en sak, alltså leta indicier för Time Warp. En annan sak man kan göra att hitta bevis mot gärningsman-män-kvinnor, genom tiderna.

En säker tidskedja/tidslinje kan identifiera folk, genom vittnen.

Frågan om polisbilen inbördes tidsavstånd till skotten har ingen betydelse för Time Warp i sig. Time Warp-teorin handlar om att tiden flyttades innan skotten skedde, som en del av planen för att ge gm fri lejd.
Men polisens ankomst till platsen kan ha betydelse för att fastställa tid för skott, jag ska ge ett exempel.
Det fanns rullande kameror på stan den här kvällen, tänker på Sauk-bussen, som var i området, ena kameran för filminspelning, andra för svt-dokumentär. Om den befann sig i krokarna och snappade upp sirener och klockslag på band, kan man härleda skottens tid genom piketen. Det finns flera exempel, inspelningar och annat. Folk i rörelse. Och många av arkivets skatter är dolda.

Manuset till Time Warp blir klart denna vecka, troligen lördag.
Presenteras 10 juni.
Hänger ihop med Room Wrap, inlägget under. Sen paus.
(Tidslinjen före kapas till simplicity, bilarna, Sveavägen, kyrkan, Grand, Pia, Mårten, Thule. Tidslinjen efter, där har ju GM, diverse bilar, springande människor störst betydelse, om det finns något där. Kanske kan piketbussens ankomsttid också få betydelse, men de exempel jag räknade upp igår var ganska långsökta. Piketpoliserna har bruten tidskedja om jag minns rätt, så kallad upplöst timeline (=luckor, sprang runt på kyrkogården, letade i containrar, sånt som inte går att tidsbestämma). Finns någon betydelse för ankomsttiden, för dom efteråt, nån koppling till tid ? (trådarna till Snickarbacken är väl upplösta/tidspekulationer?)

SOUND WARP THEORY

Flera ljudexperter arbetar med Palme-mordet, några ljudtekniker arbetar hårt och lägger ut filmer på youtube
Till exempel den här killen https://www.youtube.com/watch?v=fz8WbFsLymA
I går skrev han ”Here we go again All reklam är bra reklam” och syftade på en användare på forumet som skrev ett inlägg
Han skrev att det finns folk som kränger ljud och inte bryr sig om det de lägger ut är sant
Det är lite synd i så fall
Snart finns ett mega-intresse för ljudklipp i Palme och andra historier, stor marknad
Då sållas sälj-kanaler fort bort.

Tänkte ge lite råd till ljudteknikerna, de kan till exempel köra en ljudskola, det kommer finnas sug att lära sig tekniken
Snart finns sajter som bygger på ny teknik, ljudkartor över Sveavägen där man kan se exakta vågrörelserna, decibelantal på olika ställen

Sound Warp Theory är en viktig pusselbit
Den handlar om hur ljud rör sig, hur det påverkas av materia och avstånd (alltså kopplad till Time Warp och Room Warp)
På Sveavägen Nord-syd=ljudet dämpades av kroppar (och pelare),
Tunnelgatan Öst – Väst= ljudet studsade åt sidorna, kraftiga smällar för bilisterna och det expandera mellan huskropparna på Tunnelgatan, på Bohemia hördes det som bomber, explosioner
Ett ljudvakuum bakom kropparna, SE, LP hörde bara dova smällar, Även Enocksson och Blomqvist som stod vi Monte Carlo sa påsksmällare

4 hörde ett skott, 25 två skott och ljudteknikern har hittat några som hörde tre skott
Han intervjuade en person som stod nere i Tunnelbanan som hörde tre skott
Youtubern trodde att det skjutits tre skott
Men ljud påverkas av avstånd
Ljud fortplantas i sugande eller tryckande vågor
Det fanns två ingångar till Tunnelbanan
Ett av skottens ljudvågor letade sig ner i båda (troligen första skottet)
Första vågen hördes direkt, nergången var supernära
Till den andra ingången hade en ljudet en krokig väg, en ”U-sväng”

Man kan säga att ljudet delade sig och blev till två skott för de i tunnelbanan
Sound Warp Theory ha stor betydelse för Palme-utredningen framöver på flera sätt (man kan t ex placera ut vittnen på ljudkartan, till och med avgöra vapen)

DOKUMENTÄREN 30 SEKUNDER
------ROOM WRAP THEORY

Journalisterna Bo G A och Gunnar W hamnade i krig.
Och filmen anmäldes till Granskningsnämnden.
Blåsväder.
Lite konstigt väl?
Media och myndigheter har pekat ut folk på löpande band
Grovt uthängda som mördare
Under 37 år
Sen kommer en dokumentär som inte pekar ut en enda person
Bölden på väg att spricka
Man kan bara tänka vad som väntar…

Håll i hatten Gärdet, det kommer bli folkstorm MONUMENTAL

Det fanns många halvsanningar i dokumentären och i bloggen efteråt. Påståenden från CP-kretsen och Sigge-kretsen. Det måste varit den bästa dokumentären över mordplatsen som sänts i tv, vilket inte säger så mycket.
Filmen var ROOM WARP, flyttade runt folk, placerade CP på fel plats (dokumentären ville ha honom i färgaffärens varuintag när skotten föll).

Den handlade om påståenden från CP-kretsen och Sigge-kretsen.
Halvsanningar och rykten och sånt.
Ebbe-kretsen och Avsan-kretsen och Hasse-kretsen är full av rykten också, hela utredningen är full av det... andrahandsuppgifter och tredjehandsuppgifter.

(Det finns några förstahandskällor, intervjuer och transkriptioner men de flesta förhör är också skrivna i andra hand, sammanfattningar! )

ALLA andrahandsuppgifter är halvsanningar
Exempel om CP: ”jag var där, jag var ju där, jag var på Sveavägen”.
En tredjehandsuppgift
En i CP-kretsen återberättar det CP sagt. Tas för sanning
Men CP har bara sagt halva citatet, resten är den andra personens tolkning av vad han sagt .

”Jag sprang som en avlöning när jag hörde skotten”
CP har sagt att han sprang som en avlöning och det är sant. Men den andra halvan är återberättarens egna tolkning.
CP sprang av andra skäl innan skotten, ett hundratal meter från mordplatsen

En intressant uppgift: Sigge började gå hem, han brukade gå hem, men när han såg poliserna vände han om och tog bilen. Också en halvsanning. Uppgiftlämnaren (Hinsehäxan) sa att han såg blåljus på Sveavägen, men det är hennes tolkning. Fanns inga blåljus på Sveavägen när han lämnade Oxen.

Finns många exempel
Allt i Palmeutredningen är halvsanningar
Framförallt i Ebbe-kretsen

Dokumentären var också Time Warp, förvrängde tiden, och Sound Wrap, (de sakerna finns också publicerade i inlägg här ikväll).

Arbete med ljudschema eller tidsschema är bra, Time Wrap, Sound Wrap. (Man kan i o f s tänka sig att detaljstudierna idag visar sig vara onödiga för lösningen, det kan finnas blytunga vittnen eller blytung teknisk bevisning. Tror det finns chans till erkännande, när en börjar prata vill alla prata, de pressas att berätta alla detaljer. Ketchupeffekten kan bli enorm. Spekulationerna idag kan ha mindre värde då, ur tidslöseriperspektiv, suget för detaljerna kommer nog finnas kvar, men kanske dämpas den här vår exponering av vittnen? Exponeringen av vittnen som utredarna sysslat med under 37 år…)

Då ser vi fram emot det manuset, thorhan. Intressant det du säger om sifferbesattheten, vilket i mina öron betyder numerologi, gematria och sådant. Håller med om att det finns tecken på att den som regisserat attentatet är någon slags kabbalist. I så fall kan man ju rentav tänka sig att någon slags "signatur" lämnats till eftervärlden, som inbakad eller inbyggd i upplägget.

Problemet är att dechiffrera sådant, och att skilja det avsiktliga från slumpen. Det är inte någon enkel uppgift och dessutom ser det väldigt illa ut om man inte når ända fram med kodknäckningen. Man tänker osökt på "Kennedyåklagaren" Jim Garrison, som gick bet på i att försöka uttyda hemliga koder i Oswalds adressbok. Det misslyckandet blev inget vidare för hans anseende.

Siffermagin för oss så till frågan om "43" – som ju är ett förstklassigt primtal. Hade du en källa på trafikljusintervallen längs Sveavägen? I så fall vill jag gärna ta del av den, för som läget är har jag från Borgnäs att intervallen låg på 35 sekunder. Vad han sedan fått det ifrån vet jag inte, men jag tänker att du nog borde veta var du fått dina 43 sekunder från.

Du ogillar alltså "ojämna" siffror som 2.30 minuter. Fair enough. Men vad sägs om 150 sekunder? Det är ju "jämnare" än både 120 och 180 sekunder.

Och varför utför man avrättningen vid 23.19? Är det slumpen som gjorde att den hamnade där istället för något jämnare, som 23.20? Eller var det tänkt så redan från början? För om det var planerat till 23.19 så kan du ge dig katten på att den tidssiffran innehåller någon slags budskap från regissören.

Det är fint att du ställt iordning de här bildmontagen, som levandegör hur du tänker dig saken. I takt med att jag fått bättre grepp om hur du tänkt dig det här så ser jag att vi ligger på i stort sett samma våglängd vad gäller Grandmannen som finns där både före och efter bioföreställningen och som sedan följer efter paret Palme ner till mordplatsen.

Och visst är det riktigt som du säger att spretigheten ökar när iakttagelsetiden är kort, avståndet är stort, ljusförhållandena dåliga, och så vidare. Men samtidigt menar jag att avståndet är väldigt stort mellan Falks, Knubbs och Mårtens skidsmäck med öronlappar och (liten) skärm å ena sidan, och Björkmans tjocka ribbstickade mössa med upprullad kant å andra sidan. För mig är det två olika huvudbonader.

Delsborns Sherlock Holmes-pjäs går dessutom absolut inte att få ihop med "gökboet" som både Björkman och Morelius beskriver. Däremot går den nog att få ihop, om än med milt skohornsvåld, med både skidsmäcken och Jeppssons kepsliknande historia. Även Korhonen & Storhök går nog att baxa in på ett hörn, även om färgen stämmer dåligt och de talar om en renodlad keps.

Av flickorna är det förresten bara Storhök som kunnat iaktta mannen under någon längre stund, medan Korhonen bara fått en kortare titt när de passerat ut genom dörrarna. Även om hon inte är något egentligt "problemvittne" så menar jag ändå att det finns vissa skäl att ifrågasätta hennes iakttagelser. Flickorna har dessutom snackat ihop sig i någon mån, det är nog därför som deras signalement ligger så pass nära varandra tänker jag. Sedan glider de förstås isär efteråt, och inte så lite heller.

Flygledaren Eriksson ligger förstås längst ute i marginalen, och hans iakttagelser av Grandmannen rimmar dessutom mycket illa med Knubbs som såg mannen på samma ställe, direkt norr om entrén. Det ska mycket till för att de ska ha sett olika gubbar, och just därför att Erikssons beskrivning stämmer så dåligt med de andras menar jag att det finns all anledning att ifrågasätta den. Någon gulbrun toppluva tror jag alltså inte på, utan det är en kepsliknande sak med öronlappar och skärm som gäller däruppe vid Grand.

Nere vid mordplatsen har vi enligt min modell två gubbar: en "kepsman" som kommer från Grand och alltså är identisk med Grandmannen plus en "mössman" som alltså bär gökbo och som skjuter Palme. Med andra ord är Grandmannen inte mördaren i den här modellen.

Begreppet "gärningsman" blir lite vagt eftersom det kan tänkas innefatta både mördaren och andra medhjälpare. Då har man "huvudgärningsmannen" (eller något i den stilen) som skjuter men också en eller flera "medgärningsmän". Hur sammanfattar man dem med ett ord? Därför använder jag hellre plebejtermerna dvs "mördaren" för mössmannen och "medhjälparen" för kepsmannen (a.k.a. Grandmannen). Tillsammans utgör de "attentatsmännen" i mitt språkbruk.

Jo vi tänker ganska lika vad gäller grandmannen.

Storhök säger dock i första förhöret:
...ljusbrun mössa med uppfällda öronlappar...

Korhonen säger i första förhöret:
...skärmmössa typ keps i okänd färg...

Det är först i senare förhör de glider över mot en mer renodlad keps.

Christer fick väl några 100 tusen till sitt missbruk. Svårare är det inte.

Tror det var 320 000 han fick.

Man undrar om det är någon slags ljuseffekt där vid entrén till Grand som gör att de får den att gå i gult/brunt istället för blått/grått. Det är väl spotlights ovanifrån som gäller där, tänker jag, plus det ljus som kommer inifrån genom glasdörrarna.

Samma med Dekorima för den delen, vilket Lisbeth Palme anmärker på vid någon av rättegångarna. Ljuset var liksom orangeaktigt, vilket enligt henne påverkade färguppfattningen. Det handlade då om Björkmans mundering, som Lisbeth uppfattade som beige trots att jackan var blå. Bortsett från jackan stämmer det dock att han var klädd i beige (mössan) och brun (byxorna).

Jag nämner det där med Lisbeth och färgerna därför att det varit en del diskussion om den långe beigeklädde man som hon ska ha sett 30 meter norrut. Men i rätten förklarar hon i praktiken att det är Björkman hon menar.

Förutom att den blåa jackan blivit beige i Lisbeths minne så måste man även fråga sig hur hon kunde missminna sig så pass grovt om längden. Björkman är visst 173 cm, vilket ju inte är påtagligt lång. Medellängd kanske, och knappt ens det.

Under alla förhållanden har hon inte fått någon längre glimt av Björkman utan har nog sett honom en sekund eller max två innan han försvinner in i entrénischen.

En hypotes jag haft om det här problemet bygger på Rimborns uppgifter om vad Lisbeth sagt på mordnatten, och som tyder på att hon känt igen mördaren som en av de två män som uppehållit sig utanför bostaden någon vecka tidigare. Om hon känner igen den ene så kan hon ju tänkas ha projicerat minnesbilden av den andre på Björkman, i tron att samma två män fanns med på mordplatsen som på Västerlånggatan. Det förklarar i så fall varför hon hamnat så vansinnigt fel om Björkman.

Den här "Rimborn-hypotesen" (om vi kallar den så) har då fördelen, att den innefattar har två vägar till att identifiera mördaren. Den ena är den direkta vägen, att försöka hitta honom på basis av signalementet i kombination med andra indicier. Den andra är den indirekta vägen, att försöka identifiera mördarens kamrat som fanns med i Gamla Stan.

Det är i alla fall värt, menar jag, att hålla Rimborn i bakhuvudet när man jobbar. För männen nere i Gamla Stan är ju inga dussinfigurer utan har ganska specifika signalement med sina platta öststatsjackor och dessutom är den ene påtagligt lång och ljushårig medan den andre (mördaren) är betydligt kortare och cendré eller mörkare.

"Fyrtornet & Släpvagnen" kallar jag dem, och då är det alltså Släpvagnen som skjuter Palme. Men vem är Fyrtornet? Hittar man honom så hittar man nog även Släpvagnen i dennes närhet. Men hur ska man hitta Fyrtornet?

En tanke är att gå in i Säpo:s övervaknings-PM och kolla där om det finns någon påtagligt lång och blond man som verkar följa efter eller på annat sätt övervaka Palme under veckorna före mordet. För om han står vid bostaden och kollar så ligger det nära till hands att han gör andra liknande saker också.

En sådan man finns mycket riktigt i PM:et och inte bara på ett ställe utan åtta (!) om jag minns rätt. Han är kort sagt överallt, om det nu är en och samme man – vilket jag menar att vi nog kan utgå från. En fördel är då, att den här mannen, som ska likna brottarstjärnan Frank Andersson, sågs tillsammans med ingen mindre än Victor Gunnarsson på Kafé Kristina längre ner på Västerlånggatan kort före mordet. Så Fyrtornet känner alltså Gunnarsson, och lär nog stå i dennes adressbok. Det är ju i och för sig ganska många som gör det, men inte alla är väl nästan två meter och ser ut som Frank Andersson.

Så "Rimborn-spåret" tycker jag är lite intressant, även om inget är bevisat och säkert.

Det enda "större problem" jag haft med ditt sätt att se på saken är just att du utgår från ett enmansscenariot där Grandmannen följer efter och sedan skjuter. Varje enmansscenario förutsätter dessvärre att man gör våld på centrala uppgifter från något eller några av kärnvittnena.

I ditt fall så måste du förklara bort mannen som Delsborn ser stå vid Dekorima, men inte bara det. Du måste även förklara bort vad Lisbeth Palme säger – först till polisen och sedan både i tingsrätten och hovrätten – om hur mördaren betedde sig och vart han tog vägen efter skotten.

Lisbeth säger att han rörde sig via Tunnelgatans SÖDRA sida in mot byggbarackerna och dröjde sig sedan kvar en stund nere vid barackernas VÄSTRA ände, där han stod och glodde mot mordplatsen till. Då kan han ju inte vara identisk med den man som sprang via norra sidan av Tunnelgatan förbi barackerna och vidare upp på åsen.

Faktum är att VARJE enmansscenario förutsätter att man gaslightar Lisbeth, och dessutom att man gör andra ingrepp som undertrycker centrala uppgifter från andra vittnen.

Redan det att du försöker knåda ihop ett tjockt ribbstickat gökbo med en skidkeps med öronlappar och brätte visar hur hårt man måste pressa saker när man lägger in för tighta restriktioner. Som sagt ska man förenkla saker så långt det går, men inte längre än så. Din teori (= Jeremiahs) går tyvärr längre än så, det är min uppfattning om saken.

Sådana här massiva anomalier som jag just pekat på – och det finns många fler därtill – menar jag är en allvarlig brist med modellen, som fordrar att man istället överväger ett tvåmannascenario av det slag jag skisserat.

Nu har det varit väldigt mycket knackande från mitt håll idag, och jag måste ajournera för kvällen. Jag lämnar dig med de här tankarna så får vi återuppta senare. Godkväll och tack för idag!

Jag har tänkt samma tankar som dig att med olika ljusförhållande och ljuseffekter så kan färger uppfattas olika. Därför har jag inte fäst så stor vikt vid vad vittnen sagt om olika färg på huvudbonaden.

Jag tror heller inte att Lisbeth förväxlat Björkman/Björkmans korta mycket bulliga jacka med GM/GM 3/4" långa och något litet bulliga jacka.
Det vad Lisbeth skulle sagt om väderstrecken känner jag inte igen. I tingsrätten säger Lisbeth att hon ser någon på den vänstra sidan av baracken, med ryggen mot baracken som stirrar tillbaka.

I närheten av mordplatsen vet vi att det fanns en person med gökboet-liknande mössa, Björkman. Den råkar även ha liknande gråaktig färg som Morelius senare sagt sig minnas. Kanske hade GM en likadan mössa, fast jag tror inte det.

Skulle jag försökt knåda ihop ett tjockt ribbstickat gökbo med en skidkeps med öronlappar och en Sherlock Holmes-mössa bland vittnena borta vid Grand så hade jag gett upp. Men vid mordplatsen i mörker och motljus och sekundsnabba vittnes-iakttagelser på avstånd så ser jag det inte som lika omöjligt.

God kväll och tack själv! Det är intressant och läsa dina inlägg och åsikter.

Tack för det, thorhan. Jag har liksom pimpelfiskat ett längre tag om just längden på rödljusintervallen. Siffran 35 sekunder har jag direkt från Borgnäs personligen, men det är fem år sedan. Jag har inte kunnat bekräfta den från andra mätningar men har använt den därför att den i alla fall helt klart stämmer ungefär.

Nu kom du med 43 sekunder och då undrade jag över skillnaden och om du hade sett någon annan källa. Annars gör de åtta sekunderna nog ingen jätteskillnad, men om man jobbar med 15 sekunders tidssteg så avrundar man 35 sekunder till 30 medan 43 sekunder avrundas till 45. Det var därför jag undrade.

Det har ju varit mycket snack om den där avkännaren som Morelius ska ha stått på med bilen, och hur det ska ha påverkat signalflödet. Det där tvivlar jag faktiskt på. Det kommer från Morelius själv som var nojig över var han ställt sig med bilen. Men Sveavägen är en huvudartär i Stockholm och på den är det tvivelsutan "gröna vågen" som gäller. Saken är, att om det är gröna vågen så kan man inte låta avkännarna på sidogatorna bestämma över huvudgatan, för då blir det ju ingen grön våg där.

Bengt Palm är lite intressant ur trafikljussynpunkt, för han kommer ju söderifrån och har haft rött uppe vid Kungsgatan. Sedan när han närmar sig Tunnelgatan så är det rött på avstånd och han orolig för att han ska behöva stanna. Men det slår då om till grönt precis innan han når fram till korsningen och då kan han ösa på utan att ens bromsa. Det är så det funkar med grön våg.

Så jag känner nog att storyn med Morelius och avkännaren – och hela narrativet i Bo G Anderssons "30 minuter" för den delen – är nonsens från början till slut. Det är det jag menar när jag säger att "30 minuter" är som designad för att skapa en ny pseudodebatt som inte leder någon vart. Och då hoppar naturligtvis pseudodebattören numero ett, Gunnar Wall, på den bandvagnen.

Sedan fortsätter ju Palm upp till Adolf Fredriks Kyrkogata, där han gör en u-sväng i korsningen. Då är det fortfarande grönt däruppe. Nu är kvarteret knappt 150 meter och i 50-60 km/h (som Palm säger att han höll) avverkar man cirka 15 meter i sekunden. Det handlar alltså bara om 10 sekunder upp till kyrkogatskorsningen, och sedan runt igen och tillbaka. Så han är tillbaka vid mordplatsen cirka 20-25 sekunder från skotten.

En relaterad grej med Palm är att man kan använda honom som kronometer för "fininställa" tiden för skotten. Han hör ju inte skotten förrän han passerat korsningen, och dit hinner han cirka 4 sekunder efter att det slagit om till grönt. Det får sedan implikationer för Delsborn, som alltså hinner rulla en bra bit in i korsningen innan det smäller. Faktum är att han hinner så pass långt in att om skotten dröjt ytterligare en sekund eller två så hade Delsborns bil kommit ivägen och skymt sikten för Morelius.

Som du ser kan man alltså klämma in skotten mellan Palm och Morelius, så att säga. Palm pressar upp sekundtalet mellan grönt ljus och skotten medan Morelius sätter den övre gränsen för hur långt man kan klämma upp det intervallet. Och då hamnar man på 4 sekunder. Det betyder också att Delsborn inte ser det andra skottet snett åt vänster som jag hade utgått från, utan han ser det snett bakåt över axeln, när han vänder på huvudet och kollar vad som smällde.

Om gematrian och siffermystiken så vill jag inte ge mig in på det, i alla fall inte i det här skedet. Men visst kan det vara något med datumet, den 28/2 då. Svårt bara att säga vad det är i så fall. Man kan kanske ha idéer om det, men de blir svåra att bekräfta och man hamnar då lätt i Garrison-hörnet. Bättre då att ta det lite lugnt med sådant tills man känner att man fått bukt med det.

Om mordtiden 23.19 så finns en uppenbar hypotes, och det är ett enkelt sifferanagram. Ordnar man om siffrorna kan man till exempel få "1932", vilket då kan tänkas vara attentatsregissörens födelseår.

Att det finns en timewarp är alldeles klart för mig som tröskat det i detalj i flera år. Den uppgår då till cirka 2.30 minuter eller 150 sekunder, vilket man nu föredrar.

Du knotade liksom lite om att jag bara upprepar mina slutsatser, men så blir det när man gått från blyerts till bläck, vilket jag har gjort med tiderna. De resultaten är robusta och låter sig inte ruckas.

I övrigt, vad gäller hypoteser om scenarier, konspirationer bakom attentatet allt sådant så är det fortfarande mest blyerts som gäller för min del. Då skissar man delsystem och kollar hur de hänger ihop internt och hur de stämmer inbördes mot varandra. Om skissen visar sig bristfällig i det ena eller andra avseendet så åker den i korgen och så går man tillbaka till ritbordet. Eller skissblocket snarare.

I den processen är det alltså "trial and error" som gäller och då är det fint, menar jag, att provköra idéerna i ett forum som detta för att höra efter med folk som kan mycket detaljer och har egna idéer om hur de förhåller sig till saken. När man bryter perspektiv så kan nya saker komma i dagen och nya insikter uppnås. I så fall reviderar man skissen i de delar som behöver fixas. Därav mitt postande här.

Tack själv, det är värdefullt för mig att få ta del av dina tankar och kunskaper om det här knotiga ärendet. Som jag just skrev i mitt svar till thorhan så är det mycket "blyerts" i mitt arbete – utom vad tiderna beträffar då, för där är det nog "bläck" som gäller. Så länge man jobbar med blyerts är det mycket värdefullt med utbyte av idéer och perspektiv.

Innan man går från blyerts till bläck menar jag att man bör ha ordentligt på fötterna. Sedan kan man nog gnabbas om vad som är en rimlig nivå att lägga bevisribban på. Lägger man den för högt så går ingenting att bevisa, men om man lägger den för lågt så går för mycket att bevisa. Det gäller att hitta det där mellanläget lagom, och framförallt gäller det att tillämpa samma ribbhöjd på alla områden och för alla.

Annars är det ju en vanlig tendens bland konspirationsjeppar (på alla fronter, inte bara Palme) att man sänker ribban för sina egna idéer medan man höjer den för andra. Rim och reson är vad som behövs, men inte i meningen att man inte ska kunna ta ut svängarna lite i formuleringen av arbetshypoteser.

Själv hör jag nog dessvärre till sagda jeppar, men jag försöker i alla fall att tygla mig vad bevisribban gäller och bemöda mig för rättvisa betraktelser.

Hur det står till med dig vet jag inte riktigt, för å ena sidan har du ett enmansscenario i din modell, vilket låter sig förenas med både ensam galning och konspiration med en aktiv gärningsman.

Jag ska nämna här, att om Kennedymordet har Rolf Mowatt-Larssen, CIA:s före detta stationschef i Moskva, varit inne på den senare varianten – alltså att man lägger upp attentatet så att det på ytan inte går att särskilja från en ensam galning. Han har personligen varit med om sådana här uppdrag, säger han, och då är det just den varianten som han rekommenderar om den låter sig göras.

Till Mowatt-Larssen har jag då invänt att i fallet Kennedy visar ballistiken att det finns två skyttar bakifrån, men att vinklarna ligger väldigt nära en enda skytt. Med andra ord förefaller det som om de designat attentatet för att vara förvillande likt (om inte identiskt) med en ensam galning.

Jag nämner det här för att liksom injicera den idén i Palmemordet. Om den sedan står sig kan man naturligtvis diskutera, men i alla fall är den en viktig referenspunkt som man kan utgå från. Dessutom äger den nog sin relevans för din modell, tänker jag.

För saken är, att även om du har en ensam gärningsman som i princip skulle kunna vara en ensam galning, så har du ju även ett visst mått av planering med i det hela.

Du menar att det vad Grandmannen som sköt Palme, och då måste han åtminstone ha planerat det hela tillräckligt långt i förväg för att invänta dem utanför biografen och följa efter till Dekorima. Och för att invänta dem vid biografen måste han veta att de finns därinne, vilket i sin tur förutsätter att han antingen fått höra det av någon annan som sett dem gå in där eller så har han själv sett det.

Vidare, eftersom du även tycks vara med på att Hubert Falks gubbe är samme Grandman så räcker det ju inte heller med att han sett dem gå in där, utan han har väntat utanför Grand nästan en halvtimme innan bioföreställningen började och då kunnat bekräfta att paret Palme anlänt till bion och försvunnit in till biosalongen. Av tiden kan ha då även avgöra vilken film de ser, om han inte redan visste det i förväg.

Det här handlar helt klart om ett planerat scenario, där mannen ifråga känner till redan på förhand att paret Palme ska komma dit till Grand vid ungefär den tiden och gå på bio. Han verkar mest ha någon slags bekräftande roll, att kolla upp att de verkligen kommit. Annars är det ju ingen vits med att stå där i skidmössan och se nervös ut i kylan en halvtimme innan filmen.

Vad jag försöker säga här, det är att något slags "mötesscenario" redan finns inbakat i ditt scenario. På ytan ser det kanske ut som en ensam galning, men när man skrapar bort fernissan så ser man att det ligger mer än så under ytan.

I det här avseendet ligger du och jag faktiskt på ungefär samma våglängd. Jag utgår också från ett mötesscenario i min föreslagna modell, men till skillnad från dig så menar jag att man använt mer personal än bara denne ensamme "skidturist" för det jobbet. Som jag ser saken fungerar Grandmannen som "goare" (som det heter i kriminella kretsar), och har alltså till uppgift att leda offret till slaktplatsen. För att få det att fungera måste goaren vara någon som offret känner och litar på.

Men goaren är inte mördaren, utan goaren leder offret till slaktplatsen där någon eller några väntar i ett bakhåll och verkställer mordet. Kan man lura in offret i en gångtunnel eller annan ficka utan reträttväg så blir våtjobbet enkelt. Men Palme låter sig nog inte ledas in i någon sådan fälla sent på en kall fredagskväll utan håller sig ute på öppna ytor där folk kan se.

Då blir problemet att designa ett bakhåll i en sådan öppen miljö, dvs ett bakhåll som Palme inte märker är ett bakhåll förrän det är för sent. "Utredaren" var inne på det där med "inboxning" av Palme, vilket jag menar är en lovande idé, men sedan blev han sur och hissade upp ribban till stavhoppsnivå med orden, "du har inte bevisat" bla-bla-bla. Sedan ville han inte prata mera, men kanske vill du det.

Avslutningsvis, om Lisbeth. Det stämmer att hon ser mannen i gränden på vänstra sidan av baracken från mordplatsen sett, dvs norra sidan om man arbetar med väderstreck. Men samtidigt står mannen i VÄSTRA (inte vänstra) änden av barackerna, alltså den kortände som vetter mot barackerna.

Det här har vi inte bara vittnesmålen på utan även rentav en kartskiss där hon markerat var han står. Och då står han i framänden av barackerna och inte i den bortre änden där Jeppsson befinner sig. Dessutom verkar Lisbeths iakttagelse av den mannen vara gjort så pass sent att Jeppsson då redan stuckit.

Innan mördaren sticker in till barackerna och dröjer sig kvar där så har han dessutom korsat Tunnelgatan till SÖDRA sidan. Enligt Lisbeth springer han alltså inte inåt gränden på norra sidan utan på södra sidan. Dels är den sidan mörkare än Dekorimasidan, och dels är det nog bara Lisbeth som har uppsikt över den delen av Tunnelgatan. Och då säger hon att det var där han sprang. Ljuger hon om det? Hon är i och för sig inte edsvuren som "målsägare" men ändå tycker man att det ska mycket till för att hon ska sitta och ljuga som en häst travar i både tingsrätt och hovrätt.

Huvudbonaderna är viktiga, och utgör ett ämne som vi gärna ska fortsätta tröska i lagom takt. Skälet till att de är viktiga är vittnespsykologiskt, för vid en kort och plötslig iakttagelse verkar uppmärksamheten riktas mot just huvudet, såvida inget annat finns som distraherar. Jag har redan talat om "vapeneffekten" där vapnet distraherar och i Palmemordet har vi en variant i "väskeffekten" med Nieminen, som ser väskan men inte ansiktet. Men huvudet med eventuell bonad är det man ser först, därav vikten av att tröska dem ordentligt.