2010-10-01, 22:13
#1
Vet inte hur många som känner skitstaden, småstaden Olofström.
Det är en jävla ruttenhål med inte ett skit att kunna göra och man söker sig utanför för att ha skoj, då var det sagt.
I Olofström så hade Volvo en av de största svenska fabrikerna och det rådde stort brist på arbetskraft så man importerade massa finländare och i sin tur senare mycket från balkan och på något konstigt sätt var man den mest invandrartätaste kommunen till antal invånare i Sverige under ett par år under 90-talet nån gång och detta fungerar super, inga invandrarproblem alla lärde utav varandra osv det var inte samma sak som att bli kallad invandrare då som idag, invandrare var något mystiskt något okej mot idag något underkastat något.
Sen började ju automationen börja ta över fler sysslor ifrån människor så nyanställningar var inte lika aktuella och finanskris efter finanskris samtidigt som Volvo gick sämre så behövde man inte all den arbetskraft och underleverantörerna slutade att anställa i samma skala.
Arbetslösheten ökade samtidigt som andra generationens invandrare växer upp och ungarna ser sina svenska kompisar ha saker som de själva inte har osv. så man samlar sig i sin grupp och det blir en "vi mot dom" känsla, medans föräldrarna blev kompisar med svenskarna genom jobbet tex så växte ungarna upp i en frånvaro från svenskarna som hade allt och svenskarna som växte upp hoppades på att få jobb där deras föräldrar jobbat men nu kan dom inte det för invandrarna hade tagit jobben för dom så de skapar ett sorts förakt mot dessa grupperna.
Det är så jag känner Olofström, har varit där många gånger och har hört om stadens historia men sist jag var där kändes folket och staden så kall som en kall vind som drar med sig stadens tillväxt och lycka.
Det jag är orolig för är 3 generationens invandrare som sett sina föräldrar både arbetslösa och hatiska och ser detta sedan tror att det är verkligen så livet fungerar, hålla sig till sina egna, leva på soc och inte komma in i samhället riktigt.
Någon som känner igen samma sak i någon annan stad eller helt enkelt upplevt detta själv?
Är detta verkligen det som skapar integrationsproblemen som vi har idag?
Påstår inte att Olofström är en förstörd stad på något sett men detta är vad jag tror en miniatyr på Sveriges integrationsproblem.
Det är en jävla ruttenhål med inte ett skit att kunna göra och man söker sig utanför för att ha skoj, då var det sagt.
I Olofström så hade Volvo en av de största svenska fabrikerna och det rådde stort brist på arbetskraft så man importerade massa finländare och i sin tur senare mycket från balkan och på något konstigt sätt var man den mest invandrartätaste kommunen till antal invånare i Sverige under ett par år under 90-talet nån gång och detta fungerar super, inga invandrarproblem alla lärde utav varandra osv det var inte samma sak som att bli kallad invandrare då som idag, invandrare var något mystiskt något okej mot idag något underkastat något.
Sen började ju automationen börja ta över fler sysslor ifrån människor så nyanställningar var inte lika aktuella och finanskris efter finanskris samtidigt som Volvo gick sämre så behövde man inte all den arbetskraft och underleverantörerna slutade att anställa i samma skala.
Arbetslösheten ökade samtidigt som andra generationens invandrare växer upp och ungarna ser sina svenska kompisar ha saker som de själva inte har osv. så man samlar sig i sin grupp och det blir en "vi mot dom" känsla, medans föräldrarna blev kompisar med svenskarna genom jobbet tex så växte ungarna upp i en frånvaro från svenskarna som hade allt och svenskarna som växte upp hoppades på att få jobb där deras föräldrar jobbat men nu kan dom inte det för invandrarna hade tagit jobben för dom så de skapar ett sorts förakt mot dessa grupperna.
Det är så jag känner Olofström, har varit där många gånger och har hört om stadens historia men sist jag var där kändes folket och staden så kall som en kall vind som drar med sig stadens tillväxt och lycka.
Det jag är orolig för är 3 generationens invandrare som sett sina föräldrar både arbetslösa och hatiska och ser detta sedan tror att det är verkligen så livet fungerar, hålla sig till sina egna, leva på soc och inte komma in i samhället riktigt.
Någon som känner igen samma sak i någon annan stad eller helt enkelt upplevt detta själv?
Är detta verkligen det som skapar integrationsproblemen som vi har idag?
Påstår inte att Olofström är en förstörd stad på något sett men detta är vad jag tror en miniatyr på Sveriges integrationsproblem.