Modernt exempel på grottliknelsen

I grottliknelsen skildrar Platon kontrasten mellan idéernas- och sinnenas värld. Finns det någon som kan ge ett liknande exempel på detta där idéernas och sinnenas värld finns med.

människorna på jorden och efterlivet, där vi människor lever i sinnenas värld (jorden) och efterlivet är idéernas värld.

Kan du utveckla det där lite? Förklara mer vad de Godas idé är?

Smått OT, men vill minnas att det finns en dokumentär som behandlar detta (och andra mer eller mindre närliggande ting) på Voddler. Inte direkt en tia, men duger mer än väl om man vill döda tid och få en kort resa genom historien.

Att hela dagarna sitta och titta på teven eller framför datorn är lite som Platons grotta. Vi är fastbundna i soffan (konsumism) och teven och datorn är en projektion av det riktiga livet. En lite förvanskad version dock. Vi konsumenter upplever aldrig det riktiga livet utan vi ser bara projektionen av det riktiga livet genom teven och datorn.

Massmediernas reportage jämfört med vad som sker ute i verkliga livet

tre killar som är uppvuxna i ett lab. Där det enda de har erfart sen barnsben är dem själva, rummet och starwars trilogin. Dem erkänner detta som sin verklighet osv fast en av dem lyckas ta sig därifrån och får inse hur världen ter sig på riktigt då när solen strålar ner på alla tredimensionella ting runt om kring honom är denna nya verklighet trots hur stark tro att den förra världen va den riktiga världen så är denna verkligare och mer riktig.

Det va en dålig våldtäckt av Platons koncept men jag tycker inte att grottan behöver någon förnyelse då den är väldigt tidslös.

"Vår okunnighet är tillnyktrande och gränslös" /Karl Popper

Varför vill du ha ett annat exempel? Är det för att du inte förstår det eller bara för saken?

Man kan säga att skyggevärlden är verklig, exakt som idévärlden, skyggevärlden är blott främträdelser av idén. Problemet är att skyggorna kan vara bedrägliga: Om man tror sig se det godas idé kan det i själva verket vara något skenbart. Plötsligt lever man i skyggornas värld, exakt som "Kungarna från tullösand", som jagar häder och uppmärksamhet. Jag skal ge ett exempell som min undervisar drog:

Att vara modig och tappar är, enligt Platon, gott. En soldat bör utvisa modighet och tapparhet. Man kanske ser en soldat som slåss med en oerhörd uthållighet och han verkar verkligen modig, och man drar då slutsatsen att det är den goda idéens främträdelsesform (en skygga av idéen). Men kanske soldaten slås så för att du ska tycka han är modig (även Sokrates vill att man ska vara duglig, och att dugligheten handlar om att göra dydgerna till "second nature" - som en reflex och inte en reflekterat handling). Han är alltså förfänglig (vain) och inte modig. Du misstog alltså något dåligt för att vara det goda. För Platon kräver det mycket filosoferande innan man kan skilja på idén och skuggan, och detta är nödvändigt för psykens (medvetandet/själens) hälsa.

Det Godas Idé är lite besvårligt. Det goda är inte en viss sak, det är en viss kvalité och existensnivå. Så det hör inte under etiken, även fast en del av etiken (kanske hela?) hör under det goda.

Hoppas det hjalp och att jag inte vilseledar för mycket

edit: Exemplet med soldaten är som grottliknelsen, och visar varför grottan är bedräglig.

Ja vill bara tillägga ( för dom som inte har läst Platon ) att Platon själv tar upp detta problem i en tidig dialog ( kanske faidon ). Alltsa problemet att vara modig p g a av feghet och tillägger att man kanske bör
byta ut alla dessa dygder till en enda dygd. Jag antar att denna dygd är kunskapens dygd som erhalls genom den dialektiska metoden genom att ställa fragor och svara ( endera för en själv, varvid man anses sinnessjuk eller i filosofiska sammanhang varvid man anses kufisk ). Att närma sig det godas idé skulle vara att syssla med filosofi precis som du säger.

Ett annat, dock tidslöst, exempel av idé- och sinnesvärlden är ju cirkeln. Med hjälp av matematik kan vi ju hantera och uttrycka "cirkelns idé", men vi kan aldrig se den i sinnesvärlden.

Se Matrix.

Ja, korrekt. Det er faktisk det bedste eksempel IMO. Og generelt alle de geometriske figurer. Og geometrien selv plejer man at anvende i "genirindringsargumentet".