Citat:
Ursprungligen postat av
Tindraindra
Sitter på filosofilektion och behöver hjälp
Wikipedia: "En grupp människor sitter fastkedjade i en grotta, med ansiktena vända mot grottans inre. Bakom dem finns en mur, och bakom muren brinner en eld. Mellan muren och elden går människor, som håller upp föremål ovanför muren, som i en dockteater."
Så beskrivs Plantons grottliknelse.
Som jag fattat det menade han att verkligheten bara var skuggorna på väggen och att det fanns en högre verklighet i grottan bortom skuggfigurerna. Han sade att man är fastlåst och inte kan se verkligheten utan bara skuggorna.*
" Men när hans ögon vant sig vid elden skulle han kunna se den verkliga verkligheten, vars skuggor han tidigare sett"
Är inte detta en stark förknippning med helvetet?*
Uppgiften är att jag ska föra min egen filosofi utifrån Plantons grottliknelse. Och min tanke är att även här kopplar in spåret av filosofisk pessimism( att världen är så dålig den kan vara).*
Ett ytterligare spår blir att man kanske också kan säga att idevärlden istället för grottan är människans tankar om att det finns högre abstrakta begrepp men som egentligen inte är sant, återigen :*
"Men när hans ögon vant sig vid elden skulle han kunna se den verkliga verkligheten".*
Här tänker jag också dra in materialistiska tankar som argument samt empirism istället för rationalism. Dock så finns ju grundfilosofin kvar samt använder jag mig av samma symbolik.
Vad tycker ni om idén?
Alla tips är välkomna*kring hur man kan göra en bra tolkning utifrån grottliknelsen
Vad exakt är din uppgift?
Oklart om du skojar här, men Platon åsyftade inte helvetet, han trodde inte att "högre abstrakta begrepp" (antar att du syftar på formerna) inte egentligen var sanna utan att de var den högsta sanningen, och han var rationalist och inte empiricist.