2011-02-15, 21:23
  #7045
Medlem
starke_adolfs avatar
Man vet att |z| = 1 och arg z = π/4 (π är pi), ange arg(iz)
Hur ska jag tänka?
Citera
2011-02-15, 21:27
  #7046
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Man vet att |z| = 1 och arg z = π/4 (π är pi), ange arg(iz)
Hur ska jag tänka?

Använd formeln arg(z * w) = arg(z) * arg(w), eventuellt plus eller minus 2π (vald så att -π < arg(z*w) ≤ π), för att beräkna arg(iz).

Ett annat sätt är att inse att om du vet beloppet och argumentet till ett komplext tal z, så vet du talet självt: Om

|z| = r
arg z = θ

så är

z = re^(iθ) = r(cos θ + i sin θ),

så i ditt fall vet du vad z är, du kan då räkna ut iz, och sedan ta argumentet av det.
Citera
2011-02-15, 21:27
  #7047
Medlem
muminporrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Det där är vad jag kan se inte sant i allmänhet. Notera istället att du faktiskt kan räkna ut partialsummorna ∑(e^(-ina) - e^(-inb))e^(inx) på sluten form, tänk geometriska talföljder. Resten ser rätt ut.

Nej, det har du rätt i. Jag missförstod testet när jag läste om det, tänkte inte på att konstanten M ska vara densamma för alla N, vilket så här i efterhand känns otroligt dumt Och givetvis ännu dummare när jag precis innan visat att serien inte konvergerar absolut…
__________________
Senast redigerad av muminporr 2011-02-15 kl. 21:31.
Citera
2011-02-15, 21:33
  #7048
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Man gör den substitutionen för att den fungerar. I allmänhet är det en smart idé att göra en substitution u = a tan(x) eller u = a sinh x om man har nånting som involverar sqrt(x² + a²); idén är att då förenklas den termen till att bli a sec(x) resp a cosh(x), genom formlerna

1 + tan²(x) = sec²(x)
1 + sinh²(x) = cosh²(x)

I det här fallet är alltså a² = 15/16 och därför a = sqrt(15)/4, vilket är anledningen till att den koefficienten dyker upp.

Tack för förklaringen
Citera
2011-02-15, 21:43
  #7049
Medlem
y^2+2*e^(xy)=3y

ska det stå.

kan någon hjälpa mig med implicit derivering och kunna förklara det.
Citera
2011-02-15, 21:54
  #7050
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mackepackan
y²+2·e^(xy)=3y

ska det stå.

kan någon hjälpa mig med implicit derivering och kunna förklara det.
Jag antar att y = y(x) och att du vill derivera med avseende på x.

d/dx (y²+2·e^(xy)) = d/dx (3y) ⇒ 2y·y' + 2·e^(xy)·(y + x·y') = 3y'

Det går nu att bryta ut y'(x).

y'(2y + 2x·e^(xy) - 3) = -2·e^(xy) ⇔ y'(x) = 2·e^(xy)/(3 - 2y - 3x·e^(xy))

Med reservation för räknefel. Poängen är bara att du deriverar på i princip som vanligt fast implicit och använder vanliga regler. Kedjeregeln är viktig när du exempelvis y²(x).
Citera
2011-02-15, 22:11
  #7051
Medlem
y'(2y + 2x·e^(xy) - 3)

vart får du x:et i 2x ifrån? och vart tar (y + x·y') vägen?
Citera
2011-02-15, 22:13
  #7052
Medlem
Sir.Fistsalots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Alternativ 1:

(i) Tänk på formeln för summan av en ändlig geometrisk talföljd. (Slå upp om du inte kommer ihåg.)

(ii) Använd den för att skriva om (5^n - 1)/4 som något som uppenbart är ett heltal.

Alternativ 2:

Om du vet nånting om modulär aritmetik: Det du ska visa är att 5^n - 1 (mod 4). Detta borde vara enkelt.

Alternativ 3: (Egentligen samma som alternativ två)

Använd induktion för att bevisa att (5^n - 1)/4 är ett heltal.

Är inte helt säker på hur jag ska ställa upp för att bevisa med hjälp av induktion, ska jag bevisa att n= k+1 är lika med summan av en exponentiell talföljd? för då så mst jag ju också bevisa att summan av en exponentiell talföljd också är heltal
Citera
2011-02-15, 22:19
  #7053
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sir.Fistsalot
Är inte helt säker på hur jag ska ställa upp för att bevisa med hjälp av induktion, ska jag bevisa att n= k+1 är lika med summan av en exponentiell talföljd? för då så mst jag ju också bevisa att summan av en exponentiell talföljd också är heltal

Försöker du följa alternativ 1 eller 3 här?

Om det är 3, inget med geometriska talföljder behöver användas. Låt M = 5^k/4; du vet av induktionsantagandet att detta är ett heltal, och ska bevisa att (5^(k+1) - 1)/4 är ett heltal. Försök hitta skriva (5^(k+1) - 1)/4 som en formel av M.
Citera
2011-02-15, 22:26
  #7054
Medlem
Beräkna gränsvärde med hjälp av Maclaurin/Taylor-utveckling

lim x-->0 ((1/arctanx)-(1/x))

- Hur tacklar jag denna? Har gjort några tappra försök men allt verkar hopplöst.
Citera
2011-02-15, 22:38
  #7055
Medlem
Sir.Fistsalots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Försöker du följa alternativ 1 eller 3 här?

Om det är 3, inget med geometriska talföljder behöver användas. Låt M = 5^k/4; du vet av induktionsantagandet att detta är ett heltal, och ska bevisa att (5^(k+1) - 1)/4 är ett heltal. Försök hitta skriva (5^(k+1) - 1)/4 som en formel av M.
3, vad menar du med M? Har precis börjat lära mig bevisning genom induktion och då så får vi tal som: bevisa 7+12+...+(5n+2)=(n/2)(14+(n-1)5). Tack för att du besvärar dig
Citera
2011-02-15, 22:42
  #7056
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FXspot
Beräkna gränsvärde med hjälp av Maclaurin/Taylor-utveckling

lim x-→0 ((1/arctanx)-(1/x))

- Hur tacklar jag denna? Har gjort några tappra försök men allt verkar hopplöst.
arctanx = x - x³/3 + O(x⁵)

1/arctanx - 1/x = (x - arctanx)/(x·arctanx) = (x - (x - x³/3 + O(x⁵)))/(x·(x - x³/3 + O(x⁵))) = (x³/3 + O(x⁵))/(x² - x⁴/3 + O(x⁶)) = (x/3 + O(x³))/(1 - x²/3 + O(x⁴)) → 0 då x → 0.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in