2015-03-10, 20:22
  #61885
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Behöver hjälp att förstå en uppgift i Numerisk analys. Uppgift samt svar (del 1) och svar (del 2).
i. Varför måste man ange två punkter ξ i intervallet; och varför väljer man det intervall man gör?

ii. Taylorutvecklingen. Jag förstår att man utvecklar f i approximationen av f' men det väcker ändå en del frågor. Hur vet man att man ska Taylorutveckla till ordning 3, och i derivatorna av tredje ordningen välja punkterna ξ_1 resp. ξ_2?

iii. I Taylorutvecklingen av termen c_1*f(x_0), varför försvinner högre ordningens termer? Är det för att man taylorutvecklar kring x_0? Alltså T = c_1[f(x_0)+f'(x_0-x_0)+...] = c_1[f(x_0)+f'(0)+...] ?
Om ja, varför är derivatorna i x=0 noll?
Bump. Hjälp!
Citera
2015-03-10, 20:40
  #61886
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av glimmande
Bara att kolla olika fall. Om a=1 så får du ln(x). Konverterar inte för punkten 0. Om du har a större än 1 så får du en primitiv som inte heller konvergerar i nollan. Om a mindre än 1 så konvergerar integralen.

Hmm känns inte som jag helt förstår. Är med på att om a=1 får man ln(x), men varför just a=1, sätter man in övre integrationsgränsen? Sen sätter man in undre och får 0. Men hur vet man hur man ska skriva primitiven om a är större än 1? Blir det då 1/sqrt(a) * arctan(x/sqrt(a) + C om a>1 eftersom man måste dividera bort a så man får 1 och kan använda standardprimitiven med arctan.
Citera
2015-03-10, 20:46
  #61887
Medlem
spyder123s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Doggelito78
Någon här som kan hjälpa mig jag går snart in i vägen fattar inget och kommer inte på hur jag ska gå till väga. Hittar inget om detta i matteboken.


Graferna till funktionerna y = sin x och y = sin (x + pi/4) skär varandra två gånger i intervallet 0 < x < 2 pi. Dessa både skärningspunkter bildas tillsammans med punkterna (3,5 ; 0,5) en triangel. Beräkna denna triangels omkrets.

Jag förstår att jag måste hitta skärningspunkterna, men vet inte hur jag ska börja.

tacksam för förklaring och visa mig steg för steg för jag är tyvärr inget geni i matte.

Jag skulle nog ha ritat upp en graf av de två funktionerna, så blir det rätt enkelt att se vart de skär varandra. Det är alltså två sinuskurvor som har samma utseende, men där den ena har en bakåtförskjutning på pi/4 (45 grader) i x-axeln. Enklast är ju att trycka in det i en grafräknare och använda intersect.

Omkretsen får du också ut grafiskt te.x. genom att rita upp punkterna på ett rutnät.

EDIT: Hade du googlat hade du fått fram din fråga.
http://forum.matteboken.se/?g=posts&t=1452
__________________
Senast redigerad av spyder123 2015-03-10 kl. 20:51.
Citera
2015-03-10, 20:55
  #61888
Medlem
glimmandes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pkj
Hmm känns inte som jag helt förstår. Är med på att om a=1 får man ln(x), men varför just a=1, sätter man in övre integrationsgränsen? Sen sätter man in undre och får 0. Men hur vet man hur man ska skriva primitiven om a är större än 1? Blir det då 1/sqrt(a) * arctan(x/sqrt(a) + C om a>1 eftersom man måste dividera bort a så man får 1 och kan använda standardprimitiven med arctan.

Funktionen arctan(x) fås ifrån 1/(1+x^2). Du har om jag fattat rätt 1/(x^a).

Om a = (1 + n) > 1, där n>0

så har du primitiva funktionen -1/(n x^(n)).

Om a = 1 så fås ln(x)

Om a = 1 - n < 1, där n>0

så får man x^n / n

Sedan är det bara att stoppa in gränsvärdena och se om det blåser upp till oändligheter eller inte.
Citera
2015-03-10, 21:20
  #61889
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Interjektion
http://www.themathpage.com/acalc/inverse-trig.htm#arctan

Något åt det hållet kanske?

Jo, det ser rätt ut. Jag försökte en stund med att hitta någon intuitiv grafisk metod med enhetscirklar och så men kom inte på någon lösning den vägen. Därför är det troligen det som finns på sidan du länkat som är den tänkta lösningen på din uppgift.
Citera
2015-03-10, 21:27
  #61890
Medlem
glimmandes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Bump. Hjälp!

i) och ii)

Står i uppgiften att den numeriska approximationen ska vara av andra ordningen. Det är en dead giveaway att man ska taylorutveckla till andra ordningen för termer som sedan används i slutgiltiga uttrycken. Men om man är exakt så får man även en restterm i taylorutvecklingen.

Så det blir såhär: f(x0+h) = f(x0) + f'(x0) h + f''(x0) h^2 / 2 + restterm

Resttermen kan skrivas lite olika. Men ett av sätten är restterm = f'''(nåt tal i intervallet) h^3 / 6

Så de där epsilon är nåt som behövs för att fixa en matematisk korrekt restterm i expansionen. De är två då du utvecklar två olika intervall: x, x+h2 och x-h1,x.

Resttermerna kan bli ett problem om de är allt för stora. Så lite senare i svaret så har de ett epsilon-delta-resonemang för att visa att det är begränsat/litet under små steg h.

iii) förstår jag inte riktigt vad du menar. Om du har en fixt punkt f(x0) så känns det rejält onödigt att taylorutveckla. Du har ju redan svaret så att säga.
__________________
Senast redigerad av glimmande 2015-03-10 kl. 21:30.
Citera
2015-03-10, 21:31
  #61891
Medlem
njaexss avatar
e^x=(1/e)+5

Hur löses denna? Hur fungerar det egentligen när man logaritmera och det finns flera olika tal i ett led, logaritmeras hela ledet, varje tal för sig eller enbart det som har något med "e" att gör?
Citera
2015-03-10, 21:37
  #61892
Medlem
glimmandes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av njaexs
e^x=(1/e)+5

Hur löses denna? Hur fungerar det egentligen när man logaritmera och det finns flera olika tal i ett led, logaritmeras hela ledet, varje tal för sig eller enbart det som har något med "e" att gör?

I det här fallet så blir svaret ln(1/e +5).

Finns inte så mycket att göra i den här typen av uttryck.

Logaritmlagarna är användbara om du har lattjo ihopmultiplicerade uttryck.

Om du har a*b och tar logaritmen av det så får du

ln(a*b) = ln(a) + ln(b). Eller om du istället har delat blir det ln(a/b) = ln(a) - ln(b).

Uttryck av slaget a + b är däremot ganska pissiga då logaritmen av det då bara blir ln(a + b) och kan inte förenklas generellt.
Citera
2015-03-10, 22:19
  #61893
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av glimmande
Funktionen arctan(x) fås ifrån 1/(1+x^2). Du har om jag fattat rätt 1/(x^a).

Om a = (1 + n) > 1, där n>0

så har du primitiva funktionen -1/(n x^(n)).

Om a = 1 så fås ln(x)

Om a = 1 - n < 1, där n>0

så får man x^n / n

Sedan är det bara att stoppa in gränsvärdena och se om det blåser upp till oändligheter eller inte.

Kollade på fel uppgift när jag svarade dig, ber om ursäkt men du har rätt uppigft. Men vart kommer (1+n) ifrån? Tänker du dig bara att om a är 1 + någon konstant, så får man primitiv -1/(n * x^n)?
Citera
2015-03-10, 22:40
  #61894
Medlem
njaexss avatar
Jag fattar inte varför man räknar på annuitetslån som man gör. Ifall en person kan betala 6000kr i månaden under 5 år med räntesatsen 6% och vill veta hur mycket den kan ta i lån på detta. Varför beräknas värdet av inbetalningar som 6000((x^(1,06)-1))/0,06. Jag fattar inte, varför skulle man överhuvudtaget få ränta på pengar man betalar in som avbetalning på ett lån?
Citera
2015-03-10, 22:54
  #61895
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spyder123
Jag skulle nog ha ritat upp en graf av de två funktionerna, så blir det rätt enkelt att se vart de skär varandra. Det är alltså två sinuskurvor som har samma utseende, men där den ena har en bakåtförskjutning på pi/4 (45 grader) i x-axeln. Enklast är ju att trycka in det i en grafräknare och använda intersect.

Omkretsen får du också ut grafiskt te.x. genom att rita upp punkterna på ett rutnät.

EDIT: Hade du googlat hade du fått fram din fråga.
http://forum.matteboken.se/?g=posts&t=1452

Tack snälla. Jag ska försöka klura ut det.
Citera
2015-03-10, 22:56
  #61896
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av glimmande
Skärningspunkterna hittas lätt. Om du tänker dig enhetscirkelns koppling till sinusfunktionen så är värdet av sinusfunktionen symmetriskt runt y-axeln.

Så sin(x)=sin(x+pi/4) kan enbart vara uppfyllt om funktionen passerar y-axeln mha den extra fasen pi/4. Av symmetriskäl så måste då x vara pi/2 - pi/8 = 3 pi/8. Detta är också uppfyllt för negativa värden och ett likande argument ger då 3pi /2 - pi/8 = 11 pi/8.

Så får du fram fasen iallafall. Resten av uppgiften tycker jag är lite konstigt formulerad.

Tack så mycket för hjälpen. Jag ska försöka lösa det, men det känns som det är sjukt svårt..
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in