Vara gravid och föda barn?!

Jag har aldrig vart gravid men är sjukt nyfiken på hur det skulle vara. Eftersom jag inte vill ha barn så lär jag ju heller aldrig få uppleva att vara på smällen. Det måste ju kännas skitkonstigt att bygga en hel människa inuti sig, och sen bara gå runt med den inuti sig själv.
Kan nån berätta hur det är? Vad får man för känsla när man får reda på att man är gravid, hur känns det när ungen sparkar, hur känns det att amma? Och hur tusan känns det när man föder fram en helt ny människa in i den här världen? Helt plötsligt är man ju en person till i rummet som inte fanns nånstans från början!
Hur känns det efteråt, när man ser sin slappmage med massa röda strimmor på? Går det bort?

Tell me everything, jag är sjukt nyfiken och får bara knapphändiga svar av folk i min omgivning!

Är gravid men bara i vecka 13 än så länge, så det finns säkert någon annan som kan svara på alla dina frågor. Kan iallafall berätta om hur det kändes för mig när jag fick reda på att jag var gravid - PANIIIIK. Jag skrek rakt ut och det inte bara av negativa känslor utan även för att jag var lycklig. Var på ultraljud en vecka senare för att jag kunde inte fatta att jag var gravid och ultraljudet visade tydligt en bebis där inne. Det kändes lite alien-aktigt ett tag tills det sjönk in att jag var gravid

Haha, I second that. Vore mycket intressant att få reda på!

ah, gratulerar!
Men asså, vad gör man? Haha lite luddigt, men käkar du nyttigare, snackar du med magen, har du börjat tejpa fast bomull på alla vassa kanter?

Och känns det inte skitläskigt? Man hör ju om folk som spricker upp totalt när dom föder barn.
Vad gör man om ens barn hamnar i massa trubbel i livet? Är du inte fett orolig för såna saker? Jag har tänkt på det här skitlänge och tror att det är typ såna tankegångar jag skulle ha om jag blev på tjocken.

Ja, alla mödrar hur är det egentligen? Jag har bara fått höra skräckhistorier på förlossnngar som varat i 36 timmar och att det är som att pressa ut en melon. Men graviditeten ? Hormoner som svallar och utbrott ?

EDIT: offTopic: Det är nog bättre att gå in på familjeliv för att få veta.

Jag har bestämt mig för att inte bli en sån mamma som bara kan prata barn och graviditeter så jag lever väl ganska mycket som jag gjorde innan bortsett från att jag slutat dricka och röka. Nej, jag pratar inte med magen för jag är ganska övertygad om att ungen inte hör mig än
Det ÄR skitläskigt! Jag är förlossningsrädd och ser inte alls fram emot att klämma fram ett barn därnere men ska göra det iallafall. Jag menar, om de flesta kvinnor klarar av det, varför skulle inte jag klara det? Hamnar ungen i trubbel så får jag ta tag i det då, det är ingen idé att oroa sig för det nu

Soft! känns som alla annars blir helt uppslukade av det.

Ska du föda vanligt eller kejsarsnitt?

När jag fick veta att jag var gravid kände jag först lycka och sen lite panik/skräck. Vårt barn var planerat men ändå blir man lite skraj..
Det är coolt att man verkligen kan skapa en ny människa inuti sig själv.
Det är en underbar känsla när ens barn sparkas i magen. Jättesvårt att förklara hur det känns men bra känns det i alla fall.
När jag födde barn så var jag så drogad av all lustgas samtidigt som jag var livrädd eftersom han föddes 9 veckor för tidigt. Men när han väl kom ut och allt var bra med honom så kändes det skönt och jag fick en enorm energikick av alla hormoner. De flesta blir väl trötta efteråt men jag gick på en promenad och kunde sen inte koppla av alls på ett par dagar.
Amningen tycker många är så mysig men för mig var det inte alls så. Jag tyckte bara att det var jobbigt eftersom han hade svårt att suga på grund av att han föddes för tidigt.
Min mage blev inte så stor så den vart inte så slapp efteråt. Även om den hade blivit det så tror jag inte att jag hade brytt mig så mycket för man har ju fått ett fint barn så en slapp mage blir liksom oviktig.