Citat:
Det gör jag också. Som jag skrev i ett annat inlägg:
Det du skriver skulle bli klarare om man omformulerar det så att begreppen tidlös och rumlös ersätter evig och oändlig/gränslös. Tror också att det var det som Platon egentligen ville säga även om han saknade de rätta orden.
Idévärlden - vare sig vi nu talar om Platons idévärld eller Tegmarks multiversum på nivå IV - har varker tid eller rum, och det förvirrar bara om vi försöker tänka oss den som något slags rum. Den bör helt enkelt ses som en matematisk mängd utan annan struktur, där elementen är Platons idéer eller Tegmarks beräkningsbara strukturer.
Om idévärlden - eller verkligheten i sig - är mängden av alla beräkningsbara strukturer så har den också de egenskaper du beskriver med orden absolut och fullständig. Du kan ju inte lägga till fler beräkningsbara strukturer och få en större idévärld.
http://www.flashback.org/p58281202#p58281202
Men det är förstås svårt att veta vad Platon själv trodde om detta, och vad nyplatonikerna tolkat in i det han skrev.
Citat:
Ursäkta om postar ditt inlägg här, men det här är som poesi.
(FB) Existerade matematik innan universum bildades?
Vore kul om du var med i den här tråden:
(FB) Definiera Gud
(FB) Existerade matematik innan universum bildades?
Vore kul om du var med i den här tråden:
(FB) Definiera Gud
Tack. Jag har skrivit i den tråden ett antal gånger, men inte på sista tiden.
Citat:
Tror dock inte vi vet så jättemycket om universum dock. Det är ett fel människan gör. Den verkar tro att vi just i detta nu har maximal med information. Men statistisk, i verkligheten visar det sig att vi hela tiden lär oss mer och mer och att uppfattningen om helheten ändras vartefter. Finns ingen logisk anledning att tro att vi just nu har nått botten av kunskapens brunn. Tvärtom så har det visat sig att det som man tidigare trodde var magi och hokuspokus är sanning. Ta bara en sån sak som elektromagnetism.
Finns dock inget inom den moderna fysiken (eller biologin) som inte ryms inom de beskrivningar som den empiriska forskningen formulerat. Ibland har vi svårt att ta till oss dessa beskrivningar eftersom de tycks oss kontraintuitiva. Den kvantmekaniska obestämbarheten är ett exempel. Men det innebär inte att utrymmet för metafysiska förklaringsmodeller automatiskt ökar. Exemplet med elektromagnetismen visar tvärtom att fenomen som först framstod som obegripliga och mystiska fick en naturlig förklaring när vår kunskap om dem ökade.