Vad hade hänt om inte Ryssland sålt Alaska?

Dessutom hade Vladivostok blivit en viktigare hamn än Nya Archangelsk (nuv. Sitka) samtidigt som området var svårförsvarat och började gå med sämre vinst gentemot amerikanska och brittiska konkurrerande företag.

Alaska var inte heller det första ryska område som amerikanerna köpte, några år tidigare sålde ryssarna dem sin hamn i Kalifornien.

D.v.s. exakt samma strategi som Mexiko tillämpade i Kalifornien, några år tidigare, med ett totalt katastrofalt utfall?


Ryssarnas sålde Alaska av flera orsaker:

A - Brist på pengar.
B - Alaskas ekonomi var förstörd p.g.a. rovplundring (pälsdjurspopulationerna kraftigt utarmade och i något fall nästan utrotade)
C - Om Ryssland skulle hamna i krig med britterna eller USA, så hade Ryssland ine en chans att försvara Alaska.
D - Risken för att man skulle finna guld där, vilket skulle leda till kraftig invandring från brittiskt och amerikanskt territorium, vilket i sin tur skulle innebära en överhängande risk för krig mot endera eller båda länderna, vilket ovillkorligen skulle leda till att Ryssland förlorade Alaska.

Skulle inte ryssarna kunna kringgå det genom att skicka dit sina egna?

År 1867, då Tsarryssland sålde Alaska till USA, hade Ryssland en befolkning på nästan 46 miljoner (45 606 000) människor. Samma år hade USA en befolkning på 36 211 000 människor, dvs. en befolkning som var nästan 25% mindre. Lägg därtill att "de förenade staterna" (som inte alls var särskilt förenade vid denna tid vilket det nyligen avslutade inbördeskriget visar) nyss hade genomlidit ett långt inbördeskrig som tagit kål på en inte obetydlig del av den manliga befolkningen. Lycka till att mönstra en slagkraftig armé som är beredd att marschera till det iskalla Alaska för att slåss mot en fiende som de flesta inte vet någonting om och som inte har gjort dem något ont. Patriotism och nationell stolthet existerade inte som fenomen i USA vid 1800-talets mitt. Dessutom är det högst osäkert att den manliga befolkningen i de gamla sydstaterna skulle vilja slåss för Unionens sak.

Det kommer inte behövas någon armé för att kriga i alaska. Det räcker med att USA skickar dit fartyg som blockerar hamnar och sänker eventuella ryska skepp. Det samma gäller även för Ryssland antar jag, så det bottnar väl lite i vem som har best skepp.

Då får de skynda sig att vinna kriget innan vinterkylan kommer och deras träskrovsförsedda segelfartyg fryser fast i isen.

Jo, men dessa måste då gå eller rida genom hela Asien och sedan med båt över Berings sund, eller med segelskepp runt Europa, eventuellt Afrika (innan Suezkanalen) och Asien.
Denna resa skulle då behöva betalas av den utfattiga ryska staten.

Amerikanska nybyggare, skulle kunna ta sig dit med järnväg och ångfartyg och de skulle betala för sig själva.


USA skulle inte behöva skicka en slagkraftig armé, för att slå 700 ryska pälsjägare, som är avskurna från hemlandet. Vidare så ökade USA.s befolkning snabbt under kriget (i storleksordningen 10ggr så snabbt som antalet stupade) trots att 1/5-del eller 1/6-del av alla soldater som deltog i kriget dog. Efter kriget så fanns det i USA ungefär 2-2,5 miljoner veteraner kvar i livet och sannolikt ett par miljoner till i lagom ålder som inte hade tjänstgjort. Vad gäller patriotism, så var det ingen brist på den varan i USA under 1860-talet. Guldet i Alaska upptäcktes f.ö. först under 1890-talet.

Vet du hur många av dessa som saknade ett ben, en arm, hade förlorat synen eller drabbats av andra skador som omöjliggjorde fortsatt krigstjänst för dem?

Ryssland hade egna, liknande problem. Enväldet var hopplöst föråldrat, och trots att Alexander II var reformvänlig och bl.a. avskaffade livegenskapen (och var rätt snäll mot finnarna) så fanns det gott om liberaler, socialister och nihilister som ville se honom död, han utsattes för ett flertal mordförsök och till slut lyckades ett av attentaten. De konservativa var inte heller glada i honom, de ansåg att hans reformer ledde Ryssland käpprätt åt helvete, och det fanns rentav de bland dem som även om de ogillade terroristerna aldrig skulle berätta för polisen om de fick kännedom om attentatsplaner mot tsaren. Till detta kommer att polackerna avskydde både tsaren och att inte ha ett eget självständigt land.

Minst lika splittrat som USA alltså, och med mindre modern militär. Visserligen hade Ryssland inte haft ett inbördeskrig på länge, men konflikter i Kaukasus, Centralasien och Östeuropa hade det gott om.

Totalt sett ungefär 1/2 miljon skadade. Vissa av dessa skadade kunde då ha dött efter kriget p.g.a. komplikationer, men andra kunde ha varit fullt återhämtade. Många av dem, torde dock ha drabbats av invalidiserande skador, p.g.a. de vapen som användes då och den sorgliga statusen på sjukvården.


P.s. Ryssland hade f.ö. mer än 400'000 stupade i Krimkriget, varav ungefär 80% p.g.a. sjukdomar. På den allierade sidan under krimkriget, så var proportionerna likvärdiga, även om de totala förlusterna där var c.a. hälften så höga.

När det gäller Krimkriget, så hittar man nästan bara information om den brittiska insatsen, trots att britterna bara hade den tredje största kontingenten på den allierade sidan. Det stupade t.ex. 8-9ggr så många fransmän och turkar som britter under kriget.

Just det var lärdomen från Krimkriget och ett viktigt skäl till att man sålde Alaska. Den fransk-brittiska alliansen kunde tack vare överlägsna flottstyrkor stänga in den ryska flottan och angripa viktiga ryska baser som Kronstadt och Sevastopol, varav den senare intogs. Här spelade ångskeppen en viktig roll, både genom att små pansarskepp kunde gå nära kusten och genom att de gjorde försörjningen över havet pålitligare. Britterna byggde även en järnväg tvärs över Krim för att frakta granater och annat.

En amerikansk militärdelegation fanns på plats i Krimkriget och det är uppenbart att det de såg påverkade det amerikanska inbördeskriget, som kanske borde förlora sin plats som det första industriella kriget till Krimkriget. Minnet användes också som virtuell kanonbåtsdiplomati av britterna under resten av 1800-talet, och hotet om en ny pansarbåtsblockad à la Krim och Kronstadt fick flera europeiska stormakter att backa.