Min tjejkompis gillar mig mer än som vän - what to do?

Jag vet inte vad jag ska göra. Lång historia kort handlar det om min tjejkompis (jag är själv tjej, om det underlättar för er förståelse) som blivit förälskad i mig eller vad man nu ska kalla det. Kär vågar jag inte skriva att hon är, men hon gillar mig mer än som vän har vi konstaterat. Detta är skitjobbigt, för hon är min bästa vän och jag är mig själv till 100% med henne och det gör mig så ont att dels inte kunna vara mig själv till 100% m henne just nu, kan t.ex. inte prata om killar på samma sätt som om hon såg mig bara som en bra kompis, och jag krymper mig själv inför henne för att inte såra henne, då hon betyder väldigt mycket för mig.

Jag har aldrig haft någon kompis som gillat mig på ett sätt som jag tyvärr inte gillar denne och de enda erfarenheter jag har av just den situationen, att någon gillar mig mer än jag gillar personen, är när det har varit dejter med snubbar och då har man ju bara kunnat säga som det är och sen klippt kontakten och då har man ju inte behövt ta itu med vad som händer sen så att säga. Någon som har erfarenhet av detta? Vad gjorde ni? Och vi kommer nog inte ta en paus, har redan haft en på en dryg månad nu och inget har förändrats. Jag önskar faktiskt att jag kände detsamma, men jag känner ingen attraktion.. Dessutom dejtar jag en kille nu som det verkar kunna bli något med, så vad sjutton ska jag göra?

.

:S Njaa jag kan inte riktigt hålla med dig om att den tråden behandlar mitt ämne. Det var ju därför jag startade en egen tråd. För det första handlar det om en tjej som är gay, för det andra handlar det om två jävligt tajta tjejkompisar och för det tredje så är jag inte den som blivit nobbad, jag är den som har nobbat. Läste du ens mitt inlägg?

Tjejsex och sånt trams brukar tjejer växa ifrån strax efter 25 och jag gissar på att ni är 18 eller rent av under 18. Bilden på Hollywood-skådisen tyder på att du är rätt ung.

Din väninna där har väl influerats av all tjejsexpropaganda i media och inbillar sig att hon är kär i dig. Men det kan också finnas en möjlighet att hon rent av är bi eller flata.

Att hon känner flatkärlek för dig och du säger att du inte är attraherad låter precis som om du normaliserar homosexualitet och är ungefär lika rädd som alla andra svenskar att bli kallade trångsynta och korkade homofober om man händelsvis inte råkar älska och tända på samma kön.

Att hon ens gått ut med sina känslor för dig visar på att tjejsex är så oerhört mycket mer accepterat än killsex då de flesta bögar knappast skulle gå ut med sådana bekännelser inför sina killpolare.

Det är väl bara att säga att du inte gillar muffdiving och låta henne komma över feberdrömmen. Vad annars kan du göra? Dumpa henne som polare?

Har varit med om samma sak. Jag visste visserligen att tjejen var gay, men inte att hon skulle bli kär i mig... Det jag gjorde var att ignorera henne ett tag, umgås med andra. Sen skaffade hon ett ragg och glömde bort mig. Och vi var vänner som vanligt igen. Skumt var det iaf.

Synergy, har läst dina tidigare inlägg under min tid som medlem här o jag måste säga att jag hade högre tankar om dig. Du skulle väl inte kalla dig för människokännare hoppas jag?

Allvarligt talat luktar ditt inlägg troll lång väg, annars är det du som är både naiv, korkad och trångsynt.. Bevärdigar inte ens dina spekulationer med en kommentar, kan dock säga att du inte varit hjälpsam alls.

Var tjejen din bästa vän? För detta är min bästa vän, jag vill inte bryta med henne eller ignorera henne, jag klarar inte av sådant beteende själv och skulle aldrig bete mig så mot någon jag verkligen tycker om.. Jag visste också att hon var gay, men inte att hon skulle falla för mig.

Nej, långt ifrån iofs. Det enda du kan göra då är ju att berätta för henne att du inte känner samma sak. Annars kan du ju visa att du verkligen är intresserad av killen du dejtar.

Tried both, jag kollade om det var ok att prata om honom med henne (såg ju att hon skruvade på sig) och hon bad mig utesluta de intima detaljerna och självfallet tänker jag att de intima detaljer hon syftade på var sexbiten (som vi inte ens kommit till än) men när vi umgicks och jag berättade småsaker, så fick jag klart för mig att intimt kan även vara mina skämt som jag drog i hans sällskap eller något han sa osv. Jag kan inte tjuta av glädje och vara sådär uppskruvad som vi tjejer kan bli med varandra när träffat ett riktigt kap... Jag måste liksom begränsa mig, av respekt för henne och för vår vänskap.

Jo, jag förstår hur du menar. Tror det där definitivt blir lättare med tiden som tur är. Hon kommer att komma över dig så småningom. Hur fick du reda på att hon gillar dig mer än som vän, förresten?

Åh, varför gör hemliga beundrare alltid sig tillkänna när det är för sent?

Nejdå, skojade bara.

Min förmåga att kunna läsa människor har inget med det här att göra. Jag är trött på den allmäna hysterin och sexuella dekadensen i samhället.

Det enda du kan göra är att förklara läget för henne, alltså hur du känner. Inte sant? Såna känslor lägger sig. Att ta en paus ifrån henne kanske inte hjälper med tanke på att distansierade killar verkar attrahera tjejer ytterliggare. Är troligtsvis likadant mellan lebbar.

Jag vet inte hur intima ni är (pussar på kinden, kortspel endast iklädda nattlinnen tills solen går upp, eller duschar medan den andre är i badrummet osv), men ta det lugnt med sånt i fortsättningen. Ge henne ingen anledning att bli helt såld. Tänk på hur du tittar och pratar med henne. Att umgås med henne oftare tillsammans med andra är kanske en bra idé, så att ni inte blir ensamma.

Ja jag försökte hjälpa henne idag, för det blev så jobbig stämning så jag pratade med henne. Hon sa att hon försökt trycka undan sina känslor men att hon inte lyckats så bra med det och jag sa att om hon trycker undan dem kommer de bara tillbaka med starkare kraft och att hon kanske skulle prova att bejaka dem (med betoning på att INTE uppmuntra dem) och acceptera sina känslor, för då löses de ju upp i tomma intet till slut. Vi pratade mycket om acceptans och det kändes som hon fattade och att hon skulle prova.

Det kom fram när jag berättade att jag tänkte börja dejta (killar) igen, då hon sa att det var synd för henne. Fattade ingenting och frågade vad hon menade och ja, då berättade hon. Jag hade ingen aning, för hon har inte flirtat och absolut inte gjort några närmanden. Så jag blev rätt chockad. Och ledsen, för att jag inte kände som hon.