Citat:
Att mutationer och urval finns, och att dessa som isolerade reducerade händelser följer naturlagarna, är det ingen som motsäger. Problemet är att det inte är en hel förklaring. Detta är ett cirkelargument som kan appliceras på i princip allt. Det är ganska självklart att det som dör inte finns kvar (eller ens börjat leva från början). . . . . .
. . .det är just detta som är grejen. Att resultatet av det som överlever bäst blir likadant (eller liknar varandra). Teoretiskt skulle många olika lösningar vara möjliga att överleva lika bra, men det är vissa saker som "blir produkten" av miljön.
Som exempel kan vi ta utomjordiskt liv. Sannolikheten för att liv skulle likna oss är mycket stor om miljön liknade oss. Tex så är ett öga ett öga. Med andra ord är det mest troliga att naturen i sig "skapar" saker på ett visst vis. ALLT annat är skapat efter principer. Jag hävdar att liv också är något som blir som liv blir. Oavsett var det är någonstans.
OBS att jag INTE menar att "någon" har suttit och detalj-designat två miljarder olika insekter osv.
Man bör snarare tänka att det är själva miljön/naturen i sig själv som "formar" livet. Dvs det inte finns inte i oss utan runt om oss i själva naturen(eller hur man nu ska beskriva det).
Liv i universum blir på vissa vis. Förmodligen kryllar det av intelligenta livsformer där ute som också tänker matematiskt, är medvetna, bygger civilisationer etc etc.
. . .det är just detta som är grejen. Att resultatet av det som överlever bäst blir likadant (eller liknar varandra). Teoretiskt skulle många olika lösningar vara möjliga att överleva lika bra, men det är vissa saker som "blir produkten" av miljön.
Som exempel kan vi ta utomjordiskt liv. Sannolikheten för att liv skulle likna oss är mycket stor om miljön liknade oss. Tex så är ett öga ett öga. Med andra ord är det mest troliga att naturen i sig "skapar" saker på ett visst vis. ALLT annat är skapat efter principer. Jag hävdar att liv också är något som blir som liv blir. Oavsett var det är någonstans.
OBS att jag INTE menar att "någon" har suttit och detalj-designat två miljarder olika insekter osv.
Man bör snarare tänka att det är själva miljön/naturen i sig själv som "formar" livet. Dvs det inte finns inte i oss utan runt om oss i själva naturen(eller hur man nu ska beskriva det).
Liv i universum blir på vissa vis. Förmodligen kryllar det av intelligenta livsformer där ute som också tänker matematiskt, är medvetna, bygger civilisationer etc etc.
Vad som missats i den här debatten är att det krävs förutsättningar hos en enskild art för att den ska kunna utveckla en ny egenskap. I teorin är evolutionen obegränsad, men i praktiken stöter den hela tiden på återvändsgränder som omöjliggör att vissa egenskaper uppstår, trots att de skulle vara mycket fördelaktiga ur överlevnadssynpunkt.
Ett exempel på detta är att det inte finns några gröna däggdjur, trots att det vore fördelaktigt som kaouflage. Insekter och ödlor som lever i växtlighet är däremot ofta gröna. Däggdjur har helt enkelt inte tillgång till några gener ur vilka ett grönt pigment som kan färga däggdjurs hud och hår kan evolvera.
Det är möjligt att insekter och däggdjur hade en mycket tidig gemensam förfader som hade någon slags ljuskänsliga celler, men därefter har ögonens utveckling tagit helt olika spår. Ljuskänsliga celler kan lika gärna ha uppkommit spontant hos separata förfäder. Vi kommer aldrig få veta, för det finns inga fossila lämningar av dessa tidiga förfäder.
Det är ju just ljuskänsligheten som definierar ett öga och hade de sinnesorgan vi kallar ögon varit känsliga för något annat än ljus hade de inte längre varit ögon utan näsor/känselkroppar/smakorgan.
Någon gång utvecklades insekternas och ryggradsdjurens förfäders ögon i olika riktningar. Insekterna fick facettögon och ryggradsdjurens förfäder fick en kavitet åt sina celler. På detta tidiga stadium hade de båda förfädernas ögon ungefär samma överlevnadsvärde, men insekterna hade kört in i en återvändsgränd och kunde inte utveckla sina ögon vidare. Ryggradsdjuren kunde däremot evolvera sina ögon vidare genom att lägga till en lins, en "bländare" i form av iris, en hornhinna, med mer. Dessa egenskaper uppkom inte samtidigt utan olika arter utvecklade och förbättrade dessa egenskaper på olika sätt. Till exempel har däggdjur en elastisk lins för att kunna variera dess brännvidd, medan fiskar har löst problemet med fokusering genom att flytta en klotrund lins mellan olika avstånd till näthinnan.
Insekterna kan aldrig utveckla däggdjursögon, för de skulle behöva börja om på ruta ett och omdesigna sina ögon från början. Detta tillåter inte evolutionen då deras ögon redan är goda nog för deras behov. Alla mutationer som skapar de grundläggande förutsättningarna för att en ny ögontyp ska bildas dör ut eftersom de konkurreras ut av de facettögon som insekterna redan har.
Den rymdvarelse som utvecklats separat från jordvarelserna kan i teorin ha likadana ögon som människan, men de kan också ha kört fast i en evolutionär återvändsgränd som insekterna. De kan också ha ännu effektivare ögon än någon varelse på jorden någonsin har haft tack vara att deras tidiga förfäder slagit in på ett evolutionärt spår som det varit möjligt att bygga vidare på.
__________________
Senast redigerad av Paddan1000 2013-06-07 kl. 02:04.
Senast redigerad av Paddan1000 2013-06-07 kl. 02:04.
