Vad är poängen med filosofi?

Ingenting är nytt under solen. Det fick jag lära mig i skolan under litteraturhistorian. Alla gånger någon postar en topic med sitt senaste filosofiska genombrott är det nånting som diskuterats om och om igen inom filosofin.

Folk diskuterar samma ämnen om och om med argument för, emot och runt omkring. Men i slutändan är det aldrig nånting vettigt och eller konkret som blir sagt. Och jag tror inte nån av de som läser eller diskuterar blir något klokare av det heller.

Så kan vi ha ännu en meningslös diskussion om poängen med filosoferandet och dess diskussioner?
Vad får vi ut av det?

Ibland känner man att de gamla finnarna hade rätt, det gäller att jobba och hålla sig aktiv. Sitter man ner och tänker så blir man galen till slut.

Syftet med min tråd är absolut inte att håna alla hobbyfilosofer, jag ansluter mig snarare själv till den skaran. Men det är inte utan att fråga mig själv: Varför?

För att du ska få perspektiv på saker förstås!
Att se livet och allt runtomkring på ett annat sätt gör att man utvecklas som människa.
Dessutom är det roligt och lite så här mystiskt förundrande frågeställningar man har att göra med.


Lät jag väldigt PK nu?

Det är pga ett för bekvämt samhälle där vi har möjligheten att sitta ner istället för att kämpa för våra liv. Skulle vi behöva kämpa för vår överlevnad skulle vi knappast filosofera speciellt mycket... eller de som gjorde det skulle "sluta"...

Med hopp om en hårdare värld!
Eko Krigaren

Ptja, är man riktigt trångsynt, envis och arrogant så handlar det väl främst bara om att man får känna sig lite klokare när man visar öppet vad man kan/förstår, och får bekräftelse på det av andra som håller med. Håller folk inte med så argumenterar man för sin sak och försöker "vinna". Självhävdelsebehov.

Är man mer öppensinnad och ödmjuk så är man väl ute efter att få höra andras tankar för att kanske kunna lära sig några nya pusselbitar som passar in mellan bitarna man redan förstått själv, och fyller hålen man fortfarande upplever frågetecken kring. Man vill lära sig förstå mer om livet och omvärlden.

De allra flesta rör sig väl i en gråzon mellan extrempunkterna.

en till orsak till varför frågor och funderingar dyker upp igen och igen genom tiderna bla.bla
är ju att alla föds vi tomma och går genom livet lärandes.. en del mer nyfikna på det än andra..
alla måste vi ju lära om vad som tidigare har lärts av andra människor.

om man leker med tanken att vi alla föds med vad dina föräldrar och deras föräldrar osv... lärt sig tills de födde sina barn, och detta förs över till dig.

skulle nog världen se bra annorlunda ut än vad den gör idag.. :P

Värdet du får är insikter. Kunskap av större betydelse.

Jag undrar mer om de som upplever det som du. Är det filosofi du läst och utfört?

Kunskap av större betydelse. Kan du definera "större betydelse"? Fungerar precis lika bra att påstå att det är frågor helt utan betydelse.

Vad är filosofi och inte? Att fundera och diskutera och läsa andras tankar om frågor om livet, döden, tid, vad vi ser och hör etc. klassar jag som filosofi. Förstår inte hur du menar? Eller syftar du på att man måste ha examen i filosofikursen på unviersitetet?

Kan någon förklara för mig varför man tror att man diskuterar samma saker i filosofin som man har alltid gjort, det låter ganska ologiskt i mina öron. Någon måste har börjat funderat och varför finns inte chanserna att någon funderar på något nytt?

Jag tycker att filosofibegreppet kan fungera till att göra hela vetenskapen obskur. Filosofi täcker inte över meningslöst flum, och gränsen för vad som är filosofi är så suddig att man inte kan generalisera så som ni gör. Sören Kierkegaards filosofi skiljer sig markant från Newtons och Wittgensteins. Jag skulle, istället för att generalisera eller se konkreta verker som filosofi, säga att det som avgör om något är filosofi eller inte beror på inställningen bakom och i arbetet. Det handler om ett sätt att förhålla sig till världen: En strävan efter kunskap, och en kamp emot dogmatism. Således skiljer filosofi sig från åsikter och religion. Filosofen ställer sig frågande till världen, men de specifika frågor kan skilja sig markant från varandra. Och att det är samma skit som diskuteras kan jag inte gå med på. Filosofin har flyttad sig mycket. Och en bra filosof går inte ur vägen för att ta upp gamla frågor om han ser behovet! Allt annat skulle vara vansinne (hehe).

Mitt svar på frågan: Varför finns filosofi/varför filosoferar vi? får bli: Det beror på den enskilda. Vi kan filosofera för att hitta en stabil grund varifrån vi kan bygga upp en världsbild som förklarar världen, och därigennom undertvinga oss den. Oftast verkar det dock vara en grundläggande strävan efter insikt, och därigenom hittar vi lugn. Rent evolutionärt borde det vara självklart att vi har en sådan osläkbar törst efter kunskap. Det är trots allt den som har gett oss succé som art. På gott och ont.

Kunskap att katter inte kan smaka sötma är av mindre betydelse än kunskap om vad varat är. Förstås. Och det beror på vår situation i världen, som dessa frågor uppstår.

Vad jag anser vara filosofi kan du läsa här: https://www.flashback.org/t1148377 .

Nej, man behöver inte läst på högskola, när skulle jag ha påstått det?

Problemet är att du kommer med påståenden i din trådstart som är märkliga. Då undrar jag förstås varför du skulle tro något sådant. Jag skulle undra, vad finns där som fått dig att anse detta? Vilka vägar har du gått här?

För att slippa göra, pröva och fundera ut allt själv, med risk för fel i utförandeprocesserna.

För att få andra infallsvinklar än vad ens egna erfarenheter och världsbild ger en möjlighet till.

Det är väl ungefär vad jag skulle sätta som poäng, iaf för mig