Varför utfrysning?

När jag gick i skolan blev jag en period utfryst av klasskamraterna. I arbetslivet arbetade jag en kort period på en arbetspats med urusel ekonomi, jag och flera till blev där utfrysta av personal på en avdelning.

I efterhand har jag alltid frågat mig vilken social funktion utfrysning fyller?

När det gäller skolan kan jag nu i efterhand inte sortera klassen i några falanger eller grupper av specifikt omtyckta eller avskydda personer. Det var en rätt grå och trist klass utan talanger (mig inräknat som talanglös). Jag gjorde en del misstag och var allmänt konstig pga personliga anledningar. Det var väl en anledning.

På arbetsplatsen upplevde jag att den utfrysande avdelningen agerade utifrån desperation. De hade gjort en radda felinvesteringar och budgeten var helt förstörd och konkursen oundviklig. De bråkade och sårade människor därför att de inte hade någonting bättre att göra. De var inte lika gråa och tråkiga däremot helt galna.

Kan utfrysning förstås fungera på olika sätt beroende på omständigheter?

kan du förtydliga frågan lite?

Vad vill man uppnå med utfrysning?

Det är faktiskt inte så konkret i alla fall om man sätter sig ner och tittar på vad man vet.

Vad ska det resultera i? Vad är målet?

Man vill inte uppnå något, som jag ser det. Man vill helt enkelt inte ha med den personen och göra,
Hur elakt det än låter.

Kan bero på att man anser att personen är konstig, på ett antagligen negativt sätt då.

Kan väl finnas flera olika anledningar.

I ditt senaste fall kan det möjligen vara så att du uppmärksammade felbeslut och felinvesteringar på ett sådan sätt att de andra inte ville ha en dialog med dig. Den blev bara otrevlig för dom.

Låt mig ta ett konstruerat exempel. Nisse petar i näsan. Du uttrycker klander mot Nisse för det. Till slut tröttnar Nisse på ditt skitbeteende och vill inte ha med dig att göra. Om nu Nisse har vissa ledaregenskaper kommer de som underkastar sig hans ledarskap att solidarisera sig med honom och därmed mot dig.

Om du rannsakar din kommunikation på firman kommer du antagligen att hitta saker du sagt, och hade sluppit animositeten från de andra om du inte framfört dessa.

Folk vill skydda sig själva, åtminstone är det nog så i många fall. Genom att angripa en annan person och få de övriga i gruppen att rikta missnöjet mot mot denna person är det mindre risk att angriparen själv blir utsatt för detta missnöje.

Om man ska utveckla det lite mer. Människor är sociala varelser, de flesta vill vara med i ett social kontext. När man fryser ut någon så försöker man kränka personen förmåga till social samvaro. Det blir både en käsnlomässig kränkning samt ett sätt att minska personens inflyttande (makt).

Jag påpekade aldrig problemen på arbetsplatsen. Problemen blottade sig själv så alla på företaget kunde se, men de ansvariga klarade inte av det. Ingen av oss som blev utfrysta ställde de ansvariga mot väggen. Det fanns ingen kommunikation och den sista tiden flyttade alla bara runt arbetsuppgifterna som en bomb med brinnande stubin. Den sista med bomben i handen och en nedbrunnen stubin fick ta smällen.

Jag tackar för ditt inlägg. Nu förstod jag bättre och kunde minnas vad som hände.

Den sociala kontexten måste bygga på riktigt svag grund om man måste minska en persons makt och inflytande för att rädda den?

Jag tackar ditt inlägg i diskussionen.

Alltså menar du konstig och avvikande i gruppen?

ja, vad som är konstig beror självklart på omgivningen

Utfrysning? Det är oftast ett sätt att skydda sin egen högaktning, ifrån sådant eller såda som hotar att förminska den (eller ta bort den helt). Med i röran finns även lite intolerans, blandat med avsky, förakt och avund i en och samma sörja.

Det är lite som med lagar: När man inte vet hur man ska lösa ett problem så stiftar man istället en lag som förbjuder det oönskade från att förekomma - istället för att ta reda på varför det oönskade händer, gå till botten med det och ta bort hela orsaken till hela problemet. Samma gäller utfrysning: när man inte kan förhindra någon från att utgöra ett hot mot ens integritet, så förbjuder eller förhindrar man någon att utgöra ett hot - t.ex. genom utfrysning. Det är ganska svenskt att göra så. I medelhavsländerna blir man oftare hånad, förlöjligad och i förlängningen hotad med stryk istället.

Kort sagt; om någon hotar gruppens integritet, eller några enskildas integritet, så underminerar dom ens trovärdighet, genom att ignorera en och se ner på en. Det är en ganska enkel mekanism, men den kan i många fall ge verkligen smärtsamma och bestående skador. Man ska hellre försöka ta utfrysning som en komplimang, för det visar att man utövar en sådan makt över andra, att dom blir skitnödiga och tvingas vända ryggen till, för dom vet inte vad dom ska göra annars. Men i flera fall kan man känna sig socialt förvirrad, om utfrysningen sker av skäl som man inte tycker att man förstår. Då blir man utsatt för saker man inte har kontroll över, och då känner man sig extremt liten.