Hur diskussionen i den här tråden kommer fortsätta kommer i hög grad påverkas av hur vi väljer att definiera "moral". Dessutom är det svårt att prata om moral utan att även prata om etik. Jag vill påpeka att även om jag läst en del högskolefilosofi, så är inte moral något vi hunnit prata mycket om... om jag säger nåt som är fel, rätta mig.
Som jag har förstått det så är skillnaden mellan etik och moral grovt sagt att etiken är teorin om vad som är rätt och fel, tankarna som vi bär med oss och åsikterna vi har om hur man bör uppföra sig gentemot varandra. Moral däremot är det faktiska uppförandet, det vi gör och vad vi tycker är rätt och fel i handlandet. Med den definitionen på moral och etik, så går det inte att vara människa och socialt samspela med andra människor utan att ha någon form av regelverk för rätt och fel uppförande, vilket skulle betyda att det vore omöjligt att ha en värld utan moral, och därmed blir diskussionen meningslös. För att man ska kunna diskutera frågan måste man lägga in mer i definitionerna. Frågan man då ställer sig är var kommer etiken och moralen ifrån, vem bestämmer vad som är rätt och fel, för om man kan svara på det kan man ge en klarare definition av vad etik och moral är. Jag ska nu ge ett antal exempel.
Subjektiv moral:
En teori är att det är vi människor som bestämmer rätt och fel själva och subjektivt. vi skriver våra egna regler, så som det passar oss och de våra bäst och eftersom "alla" kan vara med och bestämma borde det i slutändan bli någorlunda objektiva värderingar vi styrs av. Om man ska tro på den teorin, så vill jag påstå att etik och moral faktiskt inte existerar. I själva definitionen ingår att att samhällen själva bestämmer sin etik, vilket betyder att olika samhällen kan ha olika värderingar (vilket inte är ovanligt att olika kulturer visat sig ha). Om man kan ha vilka värderingar som helst, så kan man inte påstå att någonting är rätt eller fel, för det är ju det bara enligt de värderingar som den som säger att det är fel utgår ifrån som det är fel, kanske finns det en annan kultur som menar att det är rätt? Därmed blir diskussionen meningslös.
Objektiv moral:
Om man däremot väljer att säga att etik och moral är någonting objektivt, en sanning som i likhet med naturlagarna inte skrivs av människor, bara beskrivs, så kan man börja göra bedömningar av andras åsikter och svara på frågan om någonting är rätt eller fel. Problemet blir frågan om vart den "objektiva moralen" kommer ifrån? Om man ser till djur, så följer de ju naturlagar, de följer evolutionen, men de följer (sällan) någon form av rätt och fel-tänkande som går bortom vad som är en personlig vinst för de själva och deras genetiska släktingar. Människan är det enda djur som lever efter en moral, och plötsligt har vi hamnat i en cirkelargumentation. Moral finns objektivt för att vi lever efter den. Vi lever efter den, eftersom den finns objektivt. Jag vill påstå att man redan där kan dra slutsatsen att objektiv moral inte existerar, och därmed att moral inte existerar och diskussionen blir meningslös.
Religiös moral:
Man kan påstå att etik och moral kommer från gud, men eftersom en sådan hypotes drar med sig väldigt mycket av argumentationen om guds existens, så tänker jag inte nämna det mer här, mer än att säga att om gud finns, så är det mycket filosofi som skulle vara annorlunda, och om gud inte finns gör hypotesen diskussionen meningslös.
Evolutionär moral:
Man kan även påstå att etik och moral kommer ifrån evolutionsbeteendet, fast applicerat på samhällsnivå. Med det menas att man gör så mycket man kan för sitt och sina geners bästa. Eftersom vi människor är en oerhört social art så samarbetade vi ofta med varandra och man fann att man gynnades av att utveckla system för tjänster och gentjänster. Enligt teorin så är det moraliskt rätt att hjälpa någon som behöver hjälp, helt enkelt för att om du kan räkna med att alla andra gör så, så kommer du tjäna på det eftersom du får hjälp om/när du är i den situationen. En av sidoeffekterna blir dock att några få kommer dra nytta av systemet och bara ta emot hjälp, men inte ge, eftersom det såklart ger dem ännu fler fördelar. Om man använder uttryck som moral för att påstå att människor som handlar så gör fel, så kan man argumentera för att de individerna bör uteslutas från samhällets sociala nätverk (t. ex. genom att sätta dem i fängelse). I den teorin blir dock etik och moral inget mer än ord för att skilja beteenden som samhället tjänar på att acceptera och beteenden som samhället inte tjänar på, vilket gör att moral i den mening det används inte egentligen existerar och diskussionen blir meningslös.
Slutsats:
Fler teorier/definitioner kan jag själv inte komma på just nu, men det finns säkert fler sätt att definiera etik och moral. Min slutsats blir som ni säkert sett att etik och moral som regelverk för uppförande inte existerar, utan alltid har sin grund i antingen ett annat beteende eller helt enkelt inte finns så som vi definierar det. På frågan som Ts ställde, hur det skulle se ut i en värld utan moral, så skulle jag svara att man bara behöver se ut genom fönstret för att se en sådan, alternativt att en sådan inte kan existera så som den mänskliga psykologin ser ut.
