Citat:
Ursprungligen postat av Käg Malax
Vad är det som gör detta uttal mer naturligt svenskprosodiskt? ...
Visst måste jag medge att »en vägg i rando’mt tegel« är en idiolektal vändning. Det gäller alltså det goda hantverk där hårdbränt tegel med variationer i färgton arrangeras till ett melerat mönster.
Exempel:
http://loades.net/megabusblog/images/uploads/englishgardenwallbond.jpg
Du har nog rätt om -t-böjning som bevekelsegrund. Jag smakar en gång till.
en vägg i rando’mt tegel = en vägg i randomiserat tegel
en vägg i ett ra’ndom tegel = en vägg i godtycklig tegelkvalitet
Vad gäller prosodin så vill jag med den markera att »random« är ett uttrycksfullt ord, men jag lånar in det i mitt svenska stejtment på mina villkor. Kanske som sagt varierat med betydelse och grammatisk kongruens.
Ordet »lagom« i skrift använder jag sparsamt som adverb, sällan som adjektiv i skrift. Adjektivet »lagom« i ledigt tal kongruensböjer jag gärna – ledigt är ibland faktiskt längre. Böjning av »lagom« har diskuterats på andra trådar så nu hoppas jag att jag inte motsäger mig själv. Vad Egon3 kan ha sagt i fallet kan jag inte ta ansvar för. I seriös skrift kan man gärna stryka ord som ganska / mycket / lagom / relativt.
– Dom här byxorna är lagoma.
– Det här ägget är lagomt. (= lagom fast i gulan)
Tillbaks till ordet »random« så lär ursprunget vara ’hoppande’. Det är onekligen illustrativt, när man från sin teleoperatör får randomt lösenord som aQ8Dz2bA (bara ett exempel som skuttar bland tecken som finns på alla tangentbord). Talet 4711 är inte randomt, utan det är ett husnummer i Köln. Ett bensinkort med pin-koden 4711 är som en svängdörr om man har antecknat Glocknergasse med spritpenna.